Från SPF No 4 September 2015

Den 9 juni var vi cirka 40 SPF-medlemmar som lyssnade när vår medlem Birgit Karlsson visade oss runt på kyrkogården. En underbar försommardag när det är som vackrast. Och Ragnhild Bengtsson visade oss sedan den vackra kyrkan med sina Albertus Pictor-målningar. De äldsta delarna av kyrkan – med 1,7 meter tjocka väggar - är Stockholms äldsta byggnad.

På den vackra kyrkogården som har 9 000 gravar finns en rad kända svenska begravna: Bengt Bedrup, Gunnel Broström, Arne Geijer, Karin Kavli m fl. Och Karl Kilbom, han som tillsammans med Zäta Höglund bröt sig ur Socialdemokraterna och bildade det som blev Sveriges kommunistiska parti. Bara för att därefter på Stalins order bli utkastad ur partiet. Han var en framstående lokalpolitiker, bodde i Södra Ängby och dog 1961. Och inte minst Sickan Carlsson. Se DN Namn och Nytt 4/6 i år där Sven Grassman berättar om Sickans generositet.

På bilden står Birgit framför Nils Ferlins grav och berättar hur det kom sig att han hamnade på Bromma Kyrkogård. Han har ju nämligen aldrig bott i Bromma. Han kom från Filipstad. I Stockholm bodde han på Rörstrandsgatan. Och när han träffat och gift sig med Henny Lönnqvist flyttade de till Penningby i Roslagen.

Det gick så till att Ferlin var på Lillebror Söderlunds begravning i Bromma Kyrka 1957. De var ju vänner och Lillebror tonsatte ju några av hans mest kända dikter. Ferlin blev då så förtjust i kyrkan och kyrkogården att han bestämde att där ville han bli begravd. Lillebror Söderlund som var ingift i Jobs-släkten är begravd på Leksands Kyrkogård.

Och så blev det också när han avlidit några år senare 1961. Jordfästningen ägde visserligen rum i Heliga Korsets Kapell på Skogskyrkogården under medverkan av en massa kända kulturpersonligheter och stadsfullmäktiges ordförande Carl Albert Andersson. Där sjöng också en ung man vid namn Sven-Bertil Taube. Och där deltog också Gangster-Johansson som svajade fram till kistan och sa: "Tack ska du ha Nisse för att du alltid var snäll mot din mamma."

På Björn Erling Evensens vackra gravmomentet, som står ett tjugotal meter till vänster om kyrkan då man kommer från bussen, står en av hans mest lästa dikter:

   Inte ens en grå liten fågel
   Som sjunger på grönan kvist
   Det finns på den andra sidan
   Och det tycker jag nog blir trist.
   Inte ens en grå liten fågel
   Och aldrig en björk som står vit –
   Men den vackraste dagen som sommaren ger
   Har det hänt att jag längtat dit.

Hans Edenhammar