Vid seklets början rådde stor politisk osäkerhet kring bostadsfrågan, trots många olika initiativ för att försöka komma tillrätta med det bostadselände som var en följd av första världskrigets ekonomiska tillbakagång. Hyresgästerna var en rättslös och utsatt grupp och det var svårt att få lån. Vintern 1917 bildades Stockholms hyresgästförening för att kunna tillvarata hyresgästernas intressen gentemot de spekulativa fastighetsägarna. Ett av de första besluten var att på förslag av politikern Mårten Granqvist anordna ett bostadslotteri. Inkomsterna av lottförsäljningen skulle gå till uppförande av bostäder. Civildepartementets beslut tillät en summa på en miljon kronor.

Lotteriet blev en succé. Första pris var en sexrumsvilla i Äppelviken och Äppelviken blev platsen för alla bostadsvinsterna. De två andrapriserna bestod i en villa om tre rum och kök och därefter följde sammanlagt 48 pris som bestod av smålägenheter, samt 49 pris på totala möbel-uppsättningar.

Arkitekten John Åkerlund ritade husen som byggdes i ett kvarter i Äppelviken som sedermera fick namnet Bostadslotteriet. 1919 stod de första husen klara i Äppelviken, och vinnarna kunde flytta in. Sexrumsvillan vanns av skådespelarparet Alice och Ernst Eklund. Även senare har villan varit skådespelarbostad då Anders Henriksson och Aino Taube bodde där. De 48 smålägenheterna i två tvåfamiljsvillor och i ett större flerfamiljshus ("Långa Huset") byggdes också 1918-19 i kvarteret.

"Långa Huset" vid spårvagnshållplatsen Klövervägen (bild) bestod från början av 48 smålägenheter med gas-/vedspisar och kakelugnar, som de flesta lägenheterna har kvar. Huset saknar fortfarande centralvärme och varmvatten. Varje innehavare får själv ordna detta. Teodor Rådberg, född år 1900 och föreningens kassör i 60 år, bodde i samma lägenhet 1930-1991, var den som bott längst i huset. "Kypar-Karlsson" som bodde i lägenhet vid S:t Eriksplan hade ett rum i huset vid Alviksvägen som sommarställe.

På 70-talet började man slå ihop lägenheterna. Idag finns det bara 20 lägenheter i "Långa Huset". Det har aldrig funnits någon kollektivtanke i huset, men man månade om varandra. Det finns gemensam verkstad, tvättstuga och till varje lägenhet hör mat- och vedkällare.

1970-73 framfördes det klagomål från grannarna på eftersatt underhåll av fasaden och man blev ålagd av Stockholms stad att rusta upp huset vid Alviksvägen och de två gula villorna. Resultatet blev plastpanel runtom på huset vid Alviksvägen. Under 40- och 50-talen fanns det många barn i huset och under 60- och 70-talen var det populärt för studenter att hyra ettor i huset.

Vid tiden för byggandet av bostadslotteriets hus förvaltades dessa av Bostadsföreningen 1917 års bostadslotteri u p a för att 1995 ombildas till "Bostadsrättsföreningen 1917 års bostadslotteri".

CLAES LYTTKENS

Källor: 
Brommaboken 2007, Bromma Hembygdsförening, sid:120
Brommaboken 2009, Bromma Hembygdsförening, sid:77
En bostad för hemmet, Idéhistorisk studie av Kerstin Thörn
I kamp med nuet, Elisabeth Wredberg, 1987 (avhandling)
Intervjuer med Lisa och Kalle Björkling, Alviksvägen 80 och
Örjan Sjöberg, prof. i ekonomisk geografi, vid HHS i Stockholm