Vad är normalt åldrande och vad är demens?

I början av året fick vi lyssna till överläkare Maria Norström från Minnesmottagningen på Brommageriatriken som höll ett mycket uppskattat föredrag om demenssjukdomar i Ängbysalen. Många ställer sig frågan vad demens egentligen är och vill skaffa sig kunskap medan andra skyggar och inte vill veta. I min närmaste omgivning finns fler som hellre avstod från att komma till föredraget än att få lära sig mer om detta område.

Demens är ett begrepp som beskriver ett tillstånd med bestående nedsättning av "högre hjärnfunktioner" och som kan ha många olika orsaker. Påfallande är att personen har minnesstörningar och nedsättning av tal, orienteringsförmåga, igenkänning, logik/förståelse, initiativ, praktisk förmåga och får en ändrad personlighet. Symptomen ska vara bestående och ha varat i minst sex månader.

Maria beskrev också skillnaden mellan normalt åldrande och demens. Det är OK att glömma namn men inte personen. Det är OK att glömma var man la nycklarna men ändå kunna hitta dem. Det är inte OK att ställa samma fråga flera gånger under kort tid.

Vad är då orsakerna till demens? Man skiljer mellan behandlingsbara orsaker och demenssjukdomar som det fortfarande inte finns något botemedel för. Exempel på behandlingsbara orsaker är depression, sköldkörtelrubbning, vitaminbrist B 12, infektion eller hjärntumör.

Av demenssjukdomarna är alzheimer den vanligaste med ca 60 %. Därefter kommer vaskulär demens med ca 10 %. En del får också en blandform av dessa två. Den s.k. fronttemporala demensen är ovanlig och drabbar ca 5 %.

Ungefär 140 000 personer i Sverige beräknas ha en demenssjukdom. 90 000 av dessa lider av alzheimer varav 10 000 är under 65. Av de som är 65 år drabbas 1 procent av demens. Vid 90 år är andelen 50 procent. Kvinnor drabbas oftare än män. Hög ålder är alltså den största riskfaktorn.

Hur gör jag om jag misstänker att någon närstående eller jag själv är drabbad?

Kontakta primärvården, dvs husläkaren som ansvarar för den basala utredningen som framför allt syftar till att utesluta andra sjukdomar. Om fortsatt utredning behövs skriver husläkaren en remiss till Minnesmottagningen som gör ungefär 350 utredningar varje år. En sådan utredning innehåller bland annat samtal med anhörig/a, blodprover, psykologtest, röntgen av hjärnan.

Om en vårdplanering behöver göras så sker den i samarbete med kommunen. Kan då innebära olika insatser i hemmet och i anslutning till hemmet, t.ex. dagverksamhet. I kommunen finns också anhörigkonsulenter i varje stadsdel vars uppgift är att underlätta för anhöriga genom olika insatser.

Tyvärr finns fortfarande inga botemedel mot demens, men det finns s.k. symptomlindrande medicin för alzheimer som man felaktigt kallar bromsmediciner. Dessa bevarar eller stärker tankeförmågan och kan bevara den vardagliga funktionsförmågan. Kan också minska beteendeproblem t ex synhallucinationer och oro.

Riskfaktorer för att drabbas av demens är ålder och genetik och dem kan vi förstås inte påverka. Vad vi däremot kan kontrollera är vår egen livsstil. Att vara mentalt, social och fysiskt aktiv är ett bra sätt att motverka demens Se artikeln om Henrik Ennarts föredrag). Mät och kontrollera dina värden beträffande blodtryck, blodsocker, vikt och sluta röka var andra råd vi fick.

Lena Hedquist