Vid Äldrefrontens föreläsning om äldrefrågor den 17 oktober berättade representanter för Trygghetsjouren och Sjukvårdsupplysningen om sin verksamhet.

Alla stockholmare över 65 år har rätt till trygghetslarm. Dessa larm är en del av Trygghetsjourens verksamhet. Ansökan om trygghetslarm lämnas till Äldreförvaltningen där också Larmcentralen har sina lokaler. Man kan också ringa till Äldre Direkt (80 65 65).

Idag har Larmcentralen ungefär 15 000 kunder varav några tillhör Sundbyberg som köper tjänsten av Stockholms kommun. Över 655 tusen larmanrop kom förra året till larmcentralen. När du larmar via det larmdosa som du får installerad i din bostad blir du uppringd av någon på centralen som sedan i sin tur kontaktar ditt hemtjänstföretag. Där finns den nyckel som personalen från hemtjänstföretaget kvitterat ut av dig och som gör att de kan ta sig in i bostaden dygnet runt. Observera att larmet fungerar endast inom din bostad.

Trygghetsjouren är en instans som alla stockholmare och invånarna i femton kranskommuner har tillgång till. På Trygghetsjouren arbetar socionomer och beteendevetare med en rad olika åtgärder som är en verklig trygghet när något händer. Dit kan man vända sig om man till exempel hittar en äldre person som uppenbarligen inte kan ta hand om sig själv och som behöver hjälp att komma hem eller till äldreboendet. Om du vårdar en anhörig och själv blir sjuk kan Trygghetsjouren vara behjälplig. Sjukhus, polis och andra instanser vänder sig också till Trygghetsjouren för att få råd och stöd.

Trygghetsjouren handleder och arbetsleder också hemtjänstpersonal som behöver råd i svåra situationer. De tar över biståndsbedömarnas myndighetsutövning och kan fatta beslut om insatser i akuta lägen. De har en plan för hur de ska agera om någon inom hemtjänsten blir akut sjuk och kräver att en vikarie snabbt sätts in. De kan t o m i akuta lägen kalla in personal på övertid för att den äldre ska få sin hemtjänst utförd. Det finns också en jourpatrull som består av sjuksköterskor och undersköterskor som kan rycka in till personer som behöver snabb hjälp även om inget beslut om hemtjänst eller dylikt föreligger.

Telefonnumret till Trygghetsjouren är 08- 508 407 00 - ett nummer som borde finnas på allas kylskåpsdörr om något händer och du inte har trygghetslarm.

Sjukvårdsupplysningen har bytt namn och heter nu sjukvårdsrådgivningen. Det nya telefonnumret är 1177 som också borde finnas på allas kylskåpsdörr!

Hur ska man kunna "lotsa" människor att söka hjälp på rätt ställe så att alla inte hamnar på akuten? Det är väl känt att många söker sig till akuten även för åkommor som kanske kunde väntat till dagen efter, då vårdcentralen kan ta emot eller närakuten som finns på många platser idag.

Det ligger mycket utredningsarbete bakom den nya organisationen som idag är en nationell tjänst som alla landsting står bakom. Avsikten är att man ska få kontakt med någon på telefonnumret 1177 inom tre (3) minuter och bli kopplad till det landsting som man tillhör. Över fem miljoner samtal kommer varje år.

När man ringer dit ska man få en bedömning av vårdbehov och brådskandegrad och bli hänvisad till rätt vårdnivå. Eller också kanske det räcker med råd och stöd för hur man ska göra. Ibland händer det också att man kommer överens om att höras igen inom ett par timmar. Många barnfamiljer vänder sig till sjukvårdsrådgivningen för att få råd om hur akut det är att åka till sjukhus, när barnet är sjukt. Äldres frågor handlar framför allt om läkemedelsfrågor, buksmärtor, urinvägsbesvär och allmänmedicinska frågeställningar.

De som svarar är välutbildade sjuksköterskor med lång erfarenhet, där medelåldern är ca 54 år. De har också möjlighet att få råd av andra och stöd genom att de inkommande samtalen alltid spelas in och kan följas upp i en handledningssituation. Verksamhetens hörnstenar är att ge rätt råd och bedöma hur bråttom det är.

Många av oss har säkert läst om de tillfällen när sjukvårdsrådgivningen inte kunnat göra en riktig bedömning av vårdbehovet och ett par dödsfall har inträffat av denna anledning. Ungefär tio lex-Mariaanmälningar görs per år, vilket väl ändå får betraktas som ett gott resultat med tanke på omfattningen av verksamheten.

Lena Hedqvist