Sankta Ragnhilds historia

Sankta Ragnhild, svenskt katolskt helgon född 1075, är idag skyddshelgon för såväl Söderköping som Södertälje. I Söderköping har bland annat en fontän uppkallats efter helgonet.

Sankta Ragnhild skall ha varit gift med kung Inge. Det är inte helt klarlagt om denne kung Inge var Inge den äldre eller Inge den yngre. Eftersom hon var en kungagemål avbildas hon idag ofta med krona. Dock har man inte helt kunnat klarlägga om hon betitlades "drottning" under sin levnad. Om hon var gift med Inge den Yngre, kan hon till exempel ha avlidit innan han blev kung. Hennes dödsår är okänt, men ett årtal som nämns är år 1117. I Lilla Rimkrönikan från mitten av 1450-talet står det med anledning av Inge den yngre: "I telghe ragnhild min hustru ligger, jak tror hon mik nad aff gudi tigger".

Sedan åtminstone 1400-talet har Ragnhild varit knuten till Södertälje, bland annat skulle hon ha låtit bygga sockenkyrkan och där vara begraven. I sin levnad har hon enligt legenden arbetat för kristendomens införande och själv varit på pilgrimsresa till Rom och Jerusalem. I kyrkan ska det också ha funnits en minnestavla ända fram till 1596 när den togs ned av ärkebiskop Abraham Angermannus. Under medeltiden användes dock inte Ragnhild i stadens sigill utan istället helgonet S:t Olof. Kulten av Sankt Olof verkar ha avtagit vid slutet av medeltiden och på 1500-talet använde staden istället en Maria-bild i sitt sigill. Denna användes så sent som 1623 men därefter har man börjat anse att Ragnhild var stadens skyddshelgon.

S:t Ragnhilds Källa i Söderköpings Brunn Östergötland

S:t Ragnhilds källa har varit känd sedan medeltiden. Källan utvecklades till Söderköpings Brunn av läkaren Magnus Gabriel von Block redan 1719 och 1774 fick Brunnssällskapet sina privilegier av kung Gustav III. Långt innan hade Ragnhildskällan haft rykte om sig att vara hälsosam. Källan finns idag under hotellet Söderköpings Brunns reception.

Ragnhild och Ramunder

Legenden om Ragnhild och Ramunder har tolkats som en bild av kampen mellan den framträngande kristendomen (Ragnhild) och den gamla religionen i Ramunders gestalt. Bergakungar och liknande naturväsen ansågs vara personifikationer av de gamla gudarna – demoniserade. Där Ragnhild dog rann en källa upp enligt denna sägen. Det var omkring den källan som Söderköpings brunn växte fram i början av 1700-talet, som allvarlig konkurrent till Medevi.

Källa: Wikipedia.

Ramunderberget

Precis norr om Söderköpings stad ligger det mytomspunna Ramunderberget. Detta värdefulla naturområde har i flera hundra år präglat det kulturella och sociala livet i staden. Uppifrån höjden får man en fin utsikt över stadslivet. Skogen är full av vandrings- och motionsslingor.

Skogen i reservatet är en av Östergötlands största sammanhängande äldre naturskogsartade tallskogar med furor över 200 år gamla. Kantzonen ner mot Göta Kanal utgörs av ett bryn med grov ädellövskog.

Mäktigt reser sig berget 70 m över Söderköping. Det är en del av det system av förkastningsbranter som går tvärs genom Östergötland, från Slätbaken i öster till Vättern i väster. Ramunderbergets södra delar stupar brant ner mot den stilla flytande Göta kanal.

Intill dessa sydbranter växer lövträden blandat med införda barrträdslag. Där kan man om våren finna gott om blåsippor och vitsippor. Har man tur får man även se gulsippa och hålnunneört. Detta är även en omtyckt plats för den sällsynta och fridlysta hasselsnoken.

Stora delar av berget består av äldre naturskogsartad barrskog. I öster ligger en hundraårig granskog och det finns tallbestånd som är runt 175 år, enstaka träd över 200 år. Dessa gamla träd och miljöerna de bildar är mycket värdefulla. Talltickan talar om att det finns sällsynta lavar, svampar och insekter i området. Man har hittat pudrad rosettlav (enda i Östergötland) och spår av den rödlistade arten reliktbock. Bland fåglar kan nämnas den sårbara mindre hackspetten och göktytan. Många arter är beroende av döda träd, stående som liggande. Denna vara råder det stor brist av i skogen p.g.a. sena tiders "städning" av skogen. Stormen Gudrun 2005 fällde dock hundratals träd i Ramunderskogen, träd som nu ligger kvar. Död ved bör öka och försiktig framhuggning av gammal tall är några av skötselförslagen i reservatet.

2013 gjordes stora skötselinsatser i reservatets hjäta av gammeltallskog, då 1000 kubikmeter silvergran avverkades och togs bort. En våtmark skapades på ca 1.5 ha i nordvästra hörnet. Under 2014 har skötselavverkningar genomförts i ca 15 ha täta ungskogar, främst norr om skogsbilvägen från Petersburg, och syftet har varit att gynna lövträd, tall och övrig undervegetation i en öppnare, varmare skog. Vidare har byggandet av en avloppsledning mot Norrköping påverkat skogen något utmed skogsbilvägen, dock har någon gammelskog ej varit tvungen att avverkas.

Under 2015 planeras för ytterligare en skötselinsats då den gamla svarttallen i branten mot Slussen skall att avverkas, i syfte att gynna ädellövskogen och ta fram gråberget mot Söderköpigs stad.

Berget har nyttjats av söderköpingsborna sedan urminnes tider, därom vittnar de många fornlämningarna. Som rekreationsområde har det en lång tradition. Från tidiga upptåg vid Lekareberget, via brunnsepokens promenader och drickande ur hälsokällor till dagens rekreationsanläggning kring Petersburg. Ett kusligare minne är den gamla galgbacken... Kanske träffar just du på jätten Ramunder eller Jungfru Ragnhild under din vandring på berget...

Källa Länsstyrelsen Östergötland