Christer Eriksson, en av eldsjälarna bakom Marmormuséet i Kolmården, berättade om brukets historia och muséets tillkomst. Den grönflammiga Kolmårdsmarmorn uppmärksammades tidigt för sin skönhets skull. I Östra Eneby kyrka finns en dopfunt från 1280-talet och är ett av de tidigaste kända marmorföremålen från Kolmården.
Marmorbrytning kom igång i slutet av 1600-talet. På 1720-talet var ägarskapet hos en högadlig krets och verksamheten växte nu, främst genom leveranser av byggnadsdetaljer till Stockholms slott. Senare blev marmorskivor till möbler en stor produkt.
I början av 1800-talet tog J N Ekerman över bruket och han gjorde Kolmårdsmarmorn känd i vida kretsar, som ledde till att man fick leverera marmor till bl.a. Rosendals slott, Nationalmuséet, Nordiska muséet och Parisoperan. Verksamheten växte och gav arbete till ca 40 personer. De flesta av byggnaderna som finns vid muséeområdet uppfördes under Ekermanska epoken.
Det har varit många ägare till marmorbrottet. Under 1900-talets första år moderniserades bruket helt under ledning av affärsmannen Edward Ringborg. En ny fabrik byggdes och antalet arbtetare steg till drygt 100-tal.  Bruket drevs därefter av grevinnan Dicken Reuterskiöld och fick en glansperiod efter kriget, då man hade omkring 150 personer anställda. Med "miljonprogrammet" på 1960-talet blev marmorn för dyr och driften på Marmorbruket upphörde i början av 1970-talet.
Under nästan 40 år låg verksamheten nere och många av brukets byggnader förföll p g a uteblivet underhåll. I början av 2000-talet förvärvade kommunen området och Krokeks Hembygdsförening kunde börja arbetet med att bevara området för framtiden.
En kärna av ca 20 entusiaster träffas regelbundet för att på ideell basis restaurera byggnader, bygga upp marmorverkstaden, utveckla utställningen av marmorföremål och arbeta fram olika miljöer från Marmorbruket. I muséet ingår också en komplett smedja och snickarverkstad, varför "provapå-kurser" i smide har blivit en populär aktivitet.
Landshövding Björn Eriksson invigde Marmorbrukets Muséum 1 juni 2008. Muséet är ingalunda klart utan utveckling pågår ständigt. Kolmårdsmarmorn är Östergötlands landskapssten.

De som hade med sig egna marmorföremål kunde efter föredraget få veta exakt från vilket brott just deras föremål kom.