Utvecklingen av Eskilstunas kyrkogårdar från 1700-talet fram till idag. S:t Eskils kyrkogård anlades 1887 och ligger på Tumboåsen. Fram till 1949 hette den Nya Kyrkogården. Tidigare fick begravningar ske på Klosters kyrkogård och dessförinnan på Fors
kyrkogård.
Allmänt om dåtidens kyrkogårdar.
På slutet av 1700-talet blev kyrkogårdarna muromgärdade.
På 1800-talet fick klockaren hålla djur som betande på kyrkogården då marken mest bestod av ängsmark.
Man började även att planterade träd på kyrkogården. Träden ansågs redan på den tiden vara bra för vår miljö. Hamling av träden utfördes för att skapa foder åt boskap.
Sveriges riksdag beslutade 1815 att bygga begravningsplatserna utanför städerna p.g.a. platsbrist. Sveriges befolkning ökade under den här tiden. Även av sanitära skäl behövde man flytta kyrkogården utanför själva samhället. Under 1800-talet blev de välbärgade familjernas gravanordningar alltmer påkostade när det gäller storlek, material, bearbetning och inskriptioner. Familjegravar och de välbärgades gravar placerades i ytterområdena. Mindre besuttna fick s.k. linjegravar, mindre utrymme, innanför dessa yttre gravar. 
På 1920-talet började man med att anlägga begravningsplatsen efter estetiska ideal med geometriska planlösningar för kvarter, gångsystem och planteringar.
På 1940- och 80-talet byggdes S:t Eskils kyrkogården ut.
Svenska kyrkan är huvudman för kyrkan utom i Stockholm och Tranås där kommunen är huvudman.
S:t Eskils kyrkogård har sedan 1967 en minneslund. Här finns även kistgravplatser, urngravplatser, askgravlund och askgravplats. Särskilda gravkvarter finns för muslimer, bahá’i, ahl-e haqh samt ett gravområde för kineser och vietnameser. Våra guider berättade om vad som är specifikt för respektive religion.
Kyrkogården har nyare gravskick men även spår från äldre tider finns. Det finns idag 460 gravar som räknas som kulturgravar. Dessa ska besvaras som kulturminne, pga. historiska personer eller speciella gravstenar. Kyrkan bekostar och sköter om dessa. Länsstyrelsen bestämmer vilka gravar som ska bevaras som kulturgravar.
Kyrkogården är idag 19 ha stor, pastoratet äger 45 ha mark i området. Utbyggnad av kyrkogården är på gång i två etapper för muslimska gravar. Det finns 57 gravkapell på kyrkogården. Idag finns det 7500 gravar. 40 000 personer är begravda. 460 personer begravdes 2022. Urnbegravningar är vanligast idag, även om kistbegravning är på återgång. Minneslunden är en gemensam plats att gå till där man kan minnas, tända ljus eller sätta snittblommor vid anvisad plats. I minneslunden finns även
en liten damm med guldfiskar och karpar. Vid denna damm finns även en speciell skulptur av Allan Ebeling som väckte en del funderingar av gruppen.
Det finns tre kapell, ett mindre för ca 7 – 9 personer och det största för 70 personer. Det äldre kapellet från 1908 och som ligger efter allén hyrs idag av grekortodoxa församlingen.
Kyrkogården i sig är som en park med både planteringar och ett lummigt mindre skogsområde. Det finns 2000 träd planterade på kyrkogården och över 300 olika trädsorter! Namnskylt på de olika trädsorterna är på gång. Tex så finns där gultall, gulbjörk, himalayabjörk. Ny kransgård är alldeles strax färdigställd och ligger lite högre upp närmare den nya administrativa byggnaden där alla som tjänstgör på kyrkogården huserar. Det finns 30 fast anställda och 60 säsongsarbetare. Miljöarbete pågår med att man satsar på fossilfria drivmedel till maskinparken.
År 2022 blev S:t Eskils kyrkogård utsedd till årets kyrkogård.
Vi fick ta del av mycket intressant information av Henrik, arbetsledare, och Josefin, administratör på S:t Eskils kyrkogård.
Vi fick även fakta rörande själva begravning. Mer information om detta kan man få via Svenska kyrkans infomaterial och begravningsbyråer.
Henrik planerar för en ny vandring till hösten då han ska berättar om de olika trädsorterna som finns på kyrkogården. Det ser vi fram emot!