Kastrullresa i ord och ton.

Vid månadsmötet den 18 oktober kåserade Lars Malmgren under nämnda rubrik om kokkonsten genom tiderna. Han började med att konstatera att kunskapsöverföring sker på två sätt: dels genom att se och lära hur andra gör och dels genom nedtecknade beskrivningar. De äldsta beskrivningarna hittar vi i Egyptens pyramider. I Romarriket värderades kokkonsten högt, och Lucullus var den främste företrädaren. Från denna tid är den äldst kända kokboken.

I början av 1300-talet återvände venetianaren Marco Polo hem efter 24 år i Kina. Under den tiden hade han lärt sig att uppskatta österländsk mattradition, och väl återkommen till Venedig gav dessa hans kunskaper inspiration till både pizza och spagetti. Via venetianska prinsessors ingifte i franska kungahuset fördes italiensk matlagning vidare till Frankrike. Under 1400- och 1500-talen hämtades matinspiration från Turkiet till de europeiska hoven.

Under 1700-talet verkade Christina Warg (Cajsa Warg) som husmamsell i Stockholm. 1755 gav hon ut den första svenska kokboken ”Hjelpreda i hushållningen för unga fruntimber”.  Vid mitten av 1800-talet kom ”Kok-bok för tjenare och tarfliga hushåll” som var en av flera av Gustava Björklund skriven kokbok. Vid slutet av 1800-talet utgav Charles Emil Hagdahl sin kokbok ” Kokkonsten som vetenskap och konst”.  Den innehöll flera olika hushållerskors samlade recept. 1903 kom den allra första ”Hemmets kokbok”. Tiden mellan och under världskrigen skrevs kokböcker anpassade till tidens ransoneringar.

Under stora delar av 1900-talet var det Tore Wretman, som förde svensk kokkonsts fana. Särskilt värnade han om husmanskosten, och han gjorde begreppet smörgåsbord känt långt utanför Sveriges gränser. Delar av hans receptsamling finns bevarad på Grythyttans Restaurang- och hotellhögskola.

Utöver Hemmets kokbok utgavs under 1900-talet ytterligare en storsäljare nämligen Jenny Åkerlunds ”Prinsessornas kokbok”.

En och annan visa med matanknytning passades in under kåseriet, som avslutades med att Lars visade upp en del äldre köksredskap.

Vid pennan: Ingrid Persson, Östraby  -  Foto: Christer Nilsson o Åke Rosberg