Matlådor får stora konsekvenser

Bättre mat och mer trivsel kring måltiden för landets äldre skulle kunna innebära besparingar för samhället. Det säger landets två största pensionärsorganisationer efter SVT:s granskning av hemtjänstens mat

En mikrad låda med mat som ser oaptitlig ut får stora konsekvenser. Inte bara för individen utan för hela samhället.

– Om en gammal människa inte äter ordentligt riskerar man att bli svagare och kan råka ut för exempelvis fallolyckor vilket leder till besök hos sjukvården. Så en bättre situation runt maten skulle definitivt kunna minska sjukvårdskostnaderna. I alldeles för många kommuner ser det tråkigt och dåligt ut – och det får stora konsekvenser. 

Persson berättar att hans 85-årige svärfar, innan han gick bort, fick en leverans i veckan med sju plastlådor mat som han själv värmde och åt direkt ur lådan.
–Min svärfar var en man som gillade mat över huvudtaget, men han tyckte att det var förfärligt med lådorna och jag tror inte att han hittade några favoriträtter där.

Dagens högtid

– Nu när vi lever längre är det många 65-åringar som har sina föräldrar kvar i livet och det är ofta de som är upprörda över att inte måltiden för deras gamla görs till vad det ska vara – en dagens högtid då det luktar gott och är fint dukat – något man ser fram emot. d, SPF, är äldrematen en fråga som berör. Bland förbundets 270.000 medlemmar hittar man blandade synpunkter om hemtjänstmaten, berättar Karl Erik Olsson.

– Men det är mer vanligt att man inte är nöjd. Missnöjdheten handlar framförallt om att maten inte är så smakrik och att den ser tråkigt ut när den är lagad långt bort och sedan blir uppvärmd. Det andra är att den blir äten i ensamhet. Måltiden ska ju vara en positiv händelse och den känslan tar man inte alltid vara på, säger Karl Erik Olsson.

Försök med matlagning

Han berättar att flera kommuner har prövat att hemtjänstpersonalen, istället för att bara leverera en matlåda, kommer hem till den gamla och lagar mat.
–När någon sätter på spisen och det luktar matos och det finns sällskap under måltiden så äter de äldre mer. Det kanske funkar bättre än att sitta och räkna på näringsinnehållet, du kan ju sätta ihop hur bra mat som helst men om den inte blir uppäten spelar det ju ingen roll, säger Karl Erik Olsson.
– Men har vi råd att låta hemstjänstpersonal äta med äldre?
– Det är ju en svår fråga. Man kanske kan organisera mer på frivillig väg så att fler gamla kanske kan gå någonstans för att äta i gemenskap.
Samhällets ansvar

 Matsituationen för de äldre är samhällets ansvar.

– Och det är viktigt att i alla fall en av måltiderna lagas hos den äldre. Näringsvärdet är inte det bästa i plastlådorna och många äldre slarvar eftersom det inte känns trevligt och angeläget.
SVT:s enkät visar att mer än hälften av kommunerna inte har något system för att kontrollera hur mycket av portionerna som brukarna inom hemtjänsten äter upp.
– Men om man ger en service vid måltiden när någon faktiskt sitter med, då ser man ju att den äldre får i sig näringen.

Biståndshandläggarna, de som bedömer vilken hjälp de gamla ska få, har blivit för detaljstyrda i vissa kommuner.

– De måste få en större frihet att bedöma hjälpen till den äldre utifrån vad personen själv faktiskt vill göra med sin tid. Om den äldre har en tid att disponera så väljer de att man lägger mer tid på mat än