Informatör Patrik Källström, ansvarig för Lisebergs egen Lisepedia berättade för oss om 100-års-jubilaren Liseberg.

Historien startade med jubileumsutställningen, som invigdes den 8 maj 1923 av kung Gustav V.

När hela den stora jubileumsutställningen byggdes innefattade den Götaplatsen och hela stråket förbi det som idag är Näckrosdammen, Universitetsbiblioteket, Landeriet vid Korsvägen och vidare in i det som idag är Liseberg.

Vid entrén in till jubileumsområdet stod två 60 meter höga torn med ett lejon på den ena toppen och en krona på den andra.

Utställningen bestod av, historiska minnesfältet, exportfältet samt nöjesfältet. Vid exportfältet ligger idag svenska mässan.

Området som omfattade jubileumsutställningen var ren landsbygd. Den stora kongresshallen, som byggdes inom Lisebergsområdet fick besök av Albert Einstein som höll sitt Nobeltal, två år efter att han tilldelades det. Han fick dock inte priset för relativitetsteorin utan för upptäckten av lagen för den fotoelektriska effekten.
Han höll talet på tyska vilket gjorde att många inte kunde hålla sig vakna utan nickade till. Det berodde säkert på det svåra ämnet, att det var svårt att förstå även om folk vid den här tiden förstod tyska bättre än engelska men också för att det var svårt att höra eftersom den gode och försynte Albert pratade väldigt lågt.

Landeriet Liseberg beboddes av familjen Nonnen mellan 1822 och 1905. Det som var deras hem är idag Lisebergs värdshus.

Den allra tidigaste attraktionen som besökarna till Liseberg fick stifta bekantskap med var linbanan med sina gondoler. Linbanan sträckte sig mellan utställningen och det nyöppnade Liseberg. Det hände ibland att den stannade och då fick modiga reparatörer balansera ut på vajrarna och undsätta passagerarna.

I den södra delen av Liseberg låg nöjesattraktionerna. Berg- och dalbanan sattes upp 1923 och var kvar fram till 1987. Det fanns även Lustiga huset med både krångliga trappor, flygande matta och till de unga männens lycka blåsmaskin som underifrån blåste upp de unga kvinnornas kjolar. Lustiga huset revs redan 1954.

En attraktion som redan på den tiden var omdiskuterad var Lillköping. Ett område som ”beboddes” av kortväxta, kallade lilleputtar. Det var en tysk grupp som spelade sina roller som innvånare i staden. ”Attraktionen” blev bara kvar under det första året.

Det var en riktigt spännande resa Patrik tog oss igenom, dessutom lovade han att återkomma med del 2 i Lisebergshistoria. Det ser vi fram emot.

Renée Lernestam
Sekreterare SPF-Skår