Varning för deklarationsbluffen – tömmer ditt bankkonto

Artikel av TT Nyhetsbyrån, 2026-03-05

Deklarationerna skickas ut till miljontals svenskar i veckan. Samtidigt försöker bedragare kapa konton genom att locka in på en falsk hemsida.

Just nu skickas Deklarationen ut till miljontals svenskar. Nu försöker bedragare utnyttja detta och komma åt dina pengar på banken. De använder sig av en hemsida som ser precis likadan ut som Skatteverkets.

— Det är en kopia av Skatteverkets sajt, men på en annan domän, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.

Många har fått besked om skatteåterbäring av bedragare

Inkomstdeklarationen har sedan i måndags börjat skickas ut till de som använder en digital brevlåda. Men många har redan fått besked om skatten – från bedragare.

”Din skatteåterbäring är godkänd. För att slutföra processen och få ut din skatteåterbäring behöver du verifiera dina bankuppgifter och bekräfta din identitet via vårt säkra system”, står det i ett bedrägeriförsök som Internetstiftelsen tagit del av.

— Det har figurerat sådana här bluffmejl om återbäring ända sedan december, säger Björn Appelgren.

Vissa mejl uppmanar mottagaren att skanna en QR-kod.

— Det är en lite nyare variant som ofta leder in till en sajt som ser ut precis som Skatteverkets. På sajten finns ett formulär där man ska fylla i sina betalkortsuppgifter och med de uppgifterna kan ju bedragarna kapa ditt kort och använda det. Bedragarna tömmer ditt konto.

Det händer också att bedragarna ringer.

— I telefonbedrägerier är det vanligt att de försöker få dig att använda ditt bank-id på ett felaktigt sätt för att de ska kunna tömma dina konton, säger Appelgren.

Ibland försöker de installera ett virusprogram. Det sker ofta via ett mejl med en bifogad fil där det exempelvis kan stå ”deklarationsbesked” eller ”felanmälan deklaration”.

Laddar man ner filen kan det gå illa.

— Då infekterar man sin dator med någon form av spionprogram som kan ligga i bakgrunden och sno värdefulla uppgifter av oss.

Scanna aldrig QR-koder

Internetstiftelsens tips för att undvika att bli lurad är att aldrig klicka på länkar eller skanna QR-koder i meddelanden från avsändare som påstår sig vara Skatteverket. Man ska inte heller öppna eller ladda ner bifogade filer.

— Skatteverket kommer aldrig kontakta dig via mejl eller sms i ärenden där du behöver dela med dig av betalkortsuppgifter. Deklarationen och kommunikation kring den skickas via din digitala brevlåda eller som fysisk post.

Ett annat tips är att själv kontakta myndigheten om man känner sig osäker.

— Man letar upp en kontaktväg själv eller loggar in via deras e-tjänst.

*******************

I år genomfördes Temadagen den 10 oktober kl 10-12. 

Digitalidag är ett projekt som lyder under Post och Telestyrelsen och där många företag och organisationer, däribland SPF Seniorerna, deltar i arbetet.

SPF Seniorerna Uppsaladistriktet ordnar Öppet Hus på Kungsgatan 62, översta våningen för alla intresserade medlemmar och blivande medlemmar. Vi öppnar kl 9.30 och bjuder på kaffe och bullar. Skyltat.

Årets tema är nätbedrägerier, och i sändningen möter vi både experter, journalister, offer – och en hacker som jagar bedragare.
Talare i programmet:
• Kriminalkommissarie Jan Olsson om bedragarnätverk
• SVT:s Uppdrag granskning avslöjar bluffarna
• Hackaren Samurai på jakt efter bedragare
• Personliga berättelser från drabbade av nätbedrägerier
• Moderator: Titti Schultz

Snart kommer inspelningen från eventet att finnas tillgängligt.

**********************************************************

Här kommer en aktuell varning från SBAB, som lägligt anknyter till kursen den 2 oktober. En ganska lång text men väl värd att läsa.

Banken SBAB varnar för kontaktförfrågan: "Avvisa"

SBAB:s varumärke utnyttjas just nu av bedragare. I ett inlägg på sociala medier varnar nu banken för den fräcka bluffen.

Under de senaste åren har det gång på gång slagits larm om bedrägerier av olika slag. Det har dels rört sig om så kallade annonsbedrägerier, där gärningspersonen lurar en intresserad köpare via just en annons om en vara eller tjänst, dels om det som kommit att kallas "vishing". I det senare fallet utger sig bedragaren för att ringa, sms:a eller mejla från ett företag, en myndighet eller en bank. Detta för att lura till sig exempelvis inloggningsuppgifter eller att få offret att använda sitt BankID. 

I våras kunde polisen konstatera att det, under fjolåret, skett ett trendbrott när det gäller just de här bedrägerityperna. 

– Här ser vi en kraftig minskning av brottsvinsterna. Den främsta orsaken är troligen det åtgärdspaket som bankerna arbetat med. Men det betyder inte att vi är i mål. Det är fortfarande väldigt mycket pengar som går till de kriminella nätverken. Vi behöver fortsatt vara på tårna och följa med när brottsligheten förändras och hittar nya metoder, sa Viktor Lundberg, operativ koordinator på polisens nationella bedrägericentrum, i ett pressmeddelande då.

Hittills under 2025 har varningarna för just vishing avlöst varandra. En hel rad instanser har gått ut och flaggat för att deras varumärken utnyttjats av bedragare. Bara under oktober har Nyheter24 rapporterat om hur Polisen, Kronofogden och Folkhälsomyndigheten blivit föremål för bedragare och nu har en bank gått ut och varnat för att bedragare utger sig för att vara dem. 

SBAB varnar för bluffkonton
På Facebook har SBAB, som i ett pressmeddelande i december 2024 uppgav att de hade 295 000 bolånekunder och tillhandahöll sparkonton till 669 000 privatpersoner, gått ut och varnat för så kallade "bluffkonton" som skapats i deras namn. 

"Det har kommit till vår kännedom att det florerar bluffkonton i SBAB:s namn. SBAB har endast ett Facebook-konto och det är detta. Vi söker heller aldrig upp personer på sociala medier, (Facebook, Messenger, Instagram, Whatsapp mm). Om du får en kontaktförfrågan från ett konto som påstår sig vara SBAB, ber vi dig att avvisa den", skriver de i ett inlägg. 

Så skyddar du dig mot bedrägerier
Lämna aldrig ut kortuppgifter eller personliga uppgifter.
Var misstänksam om du får mejl eller sms när du uppmanas klicka på en länk och lämna känsliga uppgifter, som koder och personuppgifter. Följa aldrig sådana instruktioner. Inga banker eller seriösa företag skickar sådana meddelanden. Är du osäker, ring din bank eller företaget.
Ha unika lösenord för dina viktigaste tjänster, som din mejl, banken och e-legitimationen. 
Godkänn aldrig att någon fjärrstyr din dator eller telefon.
Källa: Polisen

SBAB: "Fler och fler blir vaksamma"
När Nyheter24 kontaktar SBAB uppger Bessie Wedholm, projektledare kommunikation och kommunikationsstrateg på banken, att de än så länge inte har kännedom om någon som faktiskt lurats av bluffkontot. 

"Kontot har ett mycket begränsat antal 'vänner' (7 stycken). Kontot upptäcktes snabbt och anmäldes till Meta, både av oss och av följare. Fler och fler blir vaksamma och uppmärksamma på den här typen av konton, vilket vi är mycket tacksamma för", skriver Wedholm i ett mejl. 

**************************************************

Aktuell varning för bluff-SMS

De 9 oktober har denna varning kommit från Råd&Rön.

Fått sms från "Intrum"? Det är en bluff

Nu har ännu en varning utfärdats. Den här gången rapporterar Råd & Rön om bluff-sms som ser ut att komma från kreditbolaget Intrum innehållandes ett inkassokrav. I ett av sms:en som de fått till sig kan meddelandet se ut så här:

”Vi har mottagit ett inkassokrav från Svea Ekonomi. Belopp: 32 500 SEK. Ärende-ID: IN-55219. Vid frågor kontakta 076-5XXXXXX”.

I själva verket är bluffmakaren bakom sms:et inte alls i samröre med Intrum utan avsikten är att mottagaren av meddelandet ska ringa telefonnumret som är angivet. Detta för att bedragaren ska få chansen att fullfölja sitt bedrägeri, rapporterar Råd & Rön.

Har du fått bluff-sms eller falska meddelanden?

Det kan du göra
Först och främst: klicka inte på länkar, svara inte på meddelandet och öppna inga bifogade bilagor.
Vidarebefordra det du misstänker är ett bluff-sms till 7726, vilket motsvarar ordet "SPAM" i knappsatsen på din telefon. Det är ett sätt att rapportera bluff-sms till telefonperatörerna. 
Anmäl bedrägeriet till polisen.
Kontakta din bank och spärra ditt konto om du misstänker att du blivit utsatt för ett bedrägeri.