Dagen arrangerades som en del av distriktets Folkhälsoprojekt, med styrelsens Eva Sydhoff Henriksen i täten, och förutom en heldag med intressanta föredrag, bjöds deltagarna på såväl fika som lunch.

Buller och brak

Först ut efter ankomstfikat var Elisabet Norin, docent vid Karolinska institutet, som föreläste om magen, bakterier, buller och brak. Eller som hon själv sa: ”Jag brukar säga att jag är skitforskare.”

Det kan tolkas bokstavligt. I en forskningsstudie tog man bakterier från friska människors avföring och tillförde dem till personer med IBS. Resultatet var lovande, men studien avbröts dessvärre i förtid.

Publiken fick med sig att mycket med magen är individuellt. Det som fungerar för en persons mage, fungerar inte nödvändigtvis för en annan. Det där supertipset man får från en vän om något man ska eller inte ska äta, kan alltså fungera helt annorlunda för en själv.

Avbryt aldrig en antibiotikakur

Det man däremot vet är att antibiotika slår ut både dåliga och bra bakterier. När de bra bakterierna försvinner från tarmen så påverkas magen, men det är viktigt att man fortsätter med hela antibiotikakuren ändå. En avbruten antibiotikakur kan bidra till antibiotikaresistens, och det vill ingen.

Frågorna från publiken var många, men lyckligtvis hade Elisabet tid att svara på dem innan det var dags för nästa talare Lennart Nilsson.

Unna dig att må bra

Lennart är expert på motivation, efter sin tid på Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum Bosön, där han bland annat arbetade med elitidrottare. Idag är han ansvarig för förbundsmästerskapen i SPF Seniorerna.

Deltagarna fick diskutera flera frågor i grupper, som vad som är livskvalitet för dem.

”Det mesta av det vi mår bra av är gratis. Ändå unnar vi oss inte alltid det vi mår bra av”, sa Lennart.

Komma över tröskeln

Märkligt nog kan det kännas motigt att ta sig iväg på den där promenaden, träningspasset eller bokklubben, även om vi vet att vi blir glada när vi väl är där. Det gäller att komma över tröskeln.

Har man fastnat i negativa hjulspår finns det knep för att öka motivationen. Man kan öva sig på att tänka positivt kring sin egen person, till exempel. Och om man sätter sig på kvällen och skriver ner upplyftande saker som hänt under dagen, stort som smått, så lurar man sig själv att fokusera på det positiva. På samma sätt kan man peppa sig själv inför nästa dag.

Försök att inte tänka ”måste”, ”ska” och ”bör”, utan ”vill”, ”kan” och ”vågar”, tipsade Lennart.

Ibland kan man inte vara med på allt, av olika anledningar, men kanske kan man vara med på något? Göra de övningar som inte belastar knät eller vara med på middagen så länge du orkar.

Stärk rösten

Efter en buffélunch var det dags för röst- och talpedagogen Isabella Thambert att lära deltagarna att hålla i gång rösten.

Vi använder vår röst olika i olika situationer och i olika rum. Talar vi inför en grupp, eller vid ett middagsbord för två? Med en patient eller skrålar på en fotbollsläktare?

Med åldern minskar stämbandens elasticitet. Vi kanske sjunker ihop lite, får sämre magstöd och ytligare andning. Och lever man ensam och utan ett jobb att gå till är det lätt att tillfällena att använda rösten blir färre. Det gäller att hålla igång den.

Använd instrumenten

”Sjung, tala, öva rösten. Ett telefonsamtal är ett ypperligt tillfälle till röstträning”, sa Isabella.

Hon uppmanade deltagarna att använda alla sina röstinstrument: Stämband, inandning, magstöd (diafragman), artikulation, hastighet, rytm och pauseringar. Allt kan bidra till att vi hörs.

Sjung för dig själv, och öva på att prata. Passa på när du pratar i telefon, och se till att tala tydligt och artikulera. Tonlösa konsonanter är jättebra övning för den som har spända stämband, och är man ensam kan man passa på att grimasera ut vokalerna ordentligt när man talar: A O U Å E I Y Ä Ö

Hon fick igång publiken som ljudade och morrade, tonade och rimmade ramsor. Man måste inte alltid höja rösten för att höras, det kan räcka med att artikulera mera.

Benskörhet – en tyst sjukdom

Så var det dags för dagens sista, men synnerligen uppskattade dragning. Benskörhet orsakar smärta och nedsatt funktion för individen samtidigt som det skapar stora kostnader för samhället. Om det berättade Hans Julberger, geriatriker och överläkare samt aktiv i Osteoporosförbundet.

Han förklarade att osteoporos är en tyst sjukdom, där benen lakas ur utan att det märks. Först när vi råkar ut för en fraktur upptäcker vi vad som hänt. Och har man väl fått en fraktur, så ökar risken för att drabbas av fler. Allvarligast är höftfrakturerna, som nästan alltid måste opereras och där bara en fjärdedel av de drabbade återfår full funktion, men saken är att hälften av dem som kommer in med en höftfraktur har haft tidigare frakturer.

Fånga upp och förebygg

Här måste vi bli bättre på att fånga upp varningstecken, menade Hans. Har du fått en hjärtinfarkt läggs mycket kraft på att förhindra en ny. Så borde vi jobba med frakturer också. Det finns goda kunskaper om hur man kan förebygga benskörhet, dels i form av livsstilsförändringar, dels genom metoder för tidig diagnostik och i läkemedel som bromsar nedbrytningen respektive främjar bildandet av ben.

Rätt behandling kan vända utvecklingen och till och med i vissa fall bota benskörheten.

Det går framåt, men vården är fortfarande ojämlik både inom och mellan regioner.

Sverige halkar efter

I framtiden kan man tänka sig screening av vissa grupper, men hur en sådan skulle se ut är oklart. Trots att Sverige dessvärre är ett av de länder där flest drabbas av frakturer - exakt varför är inte helt klarlagt - har vi betydligt sämre tillgång till maskiner för att mäta bentäthet jämfört med andra likvärdiga länder.

Och av alla individer som bedömdes ha behov av läkemedelsbehandling lämnades två tredjedelar, 67 %, obehandlade. Ett och ett halvt år efter frakturen fick endast 17 % av kvinnorna förebyggande läkemedel, och bara 6 % av männen!

Livsstil påverkar

Det finns en hel del du kan göra själv

Ärftlighet spelar roll. Har du familjemedlemmar som drabbats av benbrott så kan du ha förhöjd risk, även om du inte brutit något själv.

Även kosten är viktig. Skelettet behöver bland annat kalcium och vitamin D. Ingrepp som gastric bypass försämrar upptagningen av näringsämnen och vissa läkemedel påverkar skelettets motståndskraft negativt.

Fysisk aktivitet är ett av de bästa sätten att förebygga benskörhet. All träning är viktig, påpekade Hans Julberger. Inte bara styrketräning utan också balans och kondition. Ju starkare du blir och ju bättre balans du får, desto mindre risk att du faller och skadar dig.

Varningsklocka

Oavsett hur mycket man förebygger så finns en risk att drabbas. Det syns tydligt hur bentätheten försämras hos kvinnor i klimakteriet, och märker du att du minskar i längd är det en varningsklocka.

Alla frakturer är dock inte tecken på osteoporos. Alla kan bryta ben om de råkar ut för en olycka, men för den med skört skelett kan det räcka med ett för tungt lyft eller en olycklig vridning för att en fraktur ska uppstå.