Region Stockholm planerar långsiktigt för invånarnas framtida behov. Därför genomförs utredningen Hälso- och sjukvården 2040. Framtidsanalyser kring centrala perspektiv på vården presenteras i delrapporter. En slutrapport som beräknas vara klar 2022 ska ligga till grund för strategiska diskussioner och beslut om konkreta reformer.

Fick lämna synpunkter

"Vi som sitter i Hälso- och Sjukvårdsförvaltningens pensionärsråd fick möjlighet att med kort varsel lämna synpunkter på ett utkast till remiss. Långtidsutredningen har ett mycket omfattande underlag, bland annat i form av många delrapporter. Vi har inte haft tid att läsa och begrunda allt, men hoppas kunna återkomma med fler analyser och synpunkter från fler av våra medlemmar i denna viktiga fråga", skriver Ritva Elg.

Hon var tills helt nyligen ledamot i Stockholmsdistriktets styrelse och är den som i samråd med representanterna i HSF:s pensionärsråd och vår egen äldregrupp författat kommentarerna.

Kortad version

Här följer en kortad version i punkter av kommentarerna från distriktet på utredningen om Hälso- och Sjukvård 2040. Vill du läsa hela svaret så hittar du en länk längre ner. Där hittar du även en länk till Region Stockholm angående den så kallade långtidsutredningen.

Stöd i att sköta sin hälsa: Förebyggande hälsovård och egenvård kräver att man kan avgöra vad man själv ska göra, och när det är dags att kontakta sjuk- och hälsovård. Här måste samhället erbjuda anpassat kunskapsstöd. Vi pensionärsorganisationer kan sprida kunskap bland våra medlemmar. Man måste dock börja tidigt, det vill säga i skolan.

Mer jämlik vård: Hälsoläget i länets kommuner och kommundelar varierar stort och pensionärsorganisationernas Vårdcentralspatrull 2019 visade att alla vårdcentraler inte är lika bra på att erbjuda tid hos den läkare man är listad hos, behålla sin personal eller erbjuda flera kompetenser. Fördelningen av vårdens resurser behöver ses över. GOD och NÄRA vård ska gälla alla.

Öka öppettiderna: Det ska gå att besöka vårdcentralen även om man arbetspendlar eller om man behöver hjälp av vuxna barn.

Gör det lätt att göra rätt: Patienter bollas mellan olika sjukvårdsinstanser och det är svårt att veta vem man ska vända sig till. Kontaktar man närakut eller akutsjukhus vid fel tillfälle kan man mötas av suckar och t o m ilska, trots att man hänvisats dit.

Organisera vård i hemmet: Vård i hemmet kräver samordning mellan hemsjukvård och omsorg. I regionen finns många ensamhushåll som saknar anhörig på nära håll. Och de anhöriga som vårdar måste få avlastning och stöd för att inte själva bli sjuka.

När många professioner kommer och går i hemmet är det viktigt med hygien och säkerhet. En privatbostad har andra förutsättningar än en vårdavdelning vad gäller hygien, säkerhet och förvaring av skrymmande sjukvårdsmaterial. Det måste gå att ha en bra hemmiljö trots att där bedrivs vård.

Öka resurserna till primärvården: Ska vårdcentralerna klara ett ökat ansvar för hälsovård, rehab, medicinsk fotvård, psykisk hälsa mm måste tillgängligheten öka så att man snabbt kan få tid, och få tillräckligt lång tid hos läkaren. (Vi äldre har ofta flera diagnoser och behöver längre tid för förklaringar och anvisningar med mera.) En personlig kontaktperson i form av en läkare eller specialistsjuksköterska är önskvärd.  

Digitalisera med förnuft: Digitala kontakter kan vara ett bra komplement och vid kroniska åkommor är det praktiskt att kunna övervaka värden på egen hand. Men det måste gå att kontakta vården även utan internet. Den som blir sjuk kan tappa förmågan att hantera dator och smartphone.

Se hela människan och inte bara den enskilda diagnosen: Värk i ett knä gör det svårt att motionera och att man sover dåligt, vilket påverkar psyket och så vidare. Stressade läkarbesök för en krämpa i taget gör att enkla samband kan missas.

Gör det lättare att välja: Vårdvalet i Stockholm ger bättre valmöjligheter och tillgång till specialistläkare än på många andra håll. Men ska man kunna göra ett informerat val krävs instrument för utvärdering så att man kan jämföra olika alternativ.

Samordna journalsystem: Vården och omsorgen måste samordnas bättre och kunna dela journalsystem. Äldre som träffar många olika personer inom vård och omsorg ska slippa redogöra för samma saker om och om igen.

Slopa åldersgränserna för screening: Tarm- och bröstcancer är lika vanligt efter fyllda 75 som före, om inte vanligare. Bort med åldersgränserna!

Följ fattade beslut: När beslut som Regionen fattat inte efterlevs ökar skillnaderna mellan olika vårdinstanser. "Nya Patientlagen" kom 2015, ändå har verksamheter i regionen dålig kunskap om innehållet som bland annat ger rätt till en fast läkarkontakt och till en "second opinion".

Här kan du läsa hela svaret:

Här kan du läsa mer om Hälso- och sjukvården 2040 hos Region Stockholm