Det var lite knepigt att hitta till detta lunchställe, Kajplats 304 heter det. Det ligger i Norra Hammarbyhamnen på Södermalm med ingång från sjösidan, inhyst i det som kallas Campus Södermalm. Det är en gymnasieskola med flera utbildningar, bl.a.  inom restaurangyrket. För att eleverna skall få praktik har man en egen restaurang öppen för allmänheten. När vi kom stod folk i kö för att köpa bröd från elevernas bageri. När vi gick var allt bröd utsålt.

Restaurangen är populär, så man måste boka bord, och det hade vi gjort. Vår grupp fyllde nästan hela restaurangen. Populariteten är begriplig, för där får man god mat till en mycket överkomlig slant. Vi betalade 200 kr för en trerätters meny med kaffe på maten. Det gick att köpa till ett glas vin eller öl. 

Det är viktigt att allt är ”på riktigt”. Vid bokningen undrade vi om vi om vi skulle beställa samma rätt i förväg, för att underlätta. Men se det gick inte. Vi som gäster skulle precis som på en vanlig restaurang välja från en meny. Servitörerna, alltså eleverna, skulle lära sig att notera våra önskemål och sedan meddela köket.

På menyn den dagen kunde vi välja mellan råraka, variation på betor och fläskdumpling. Som huvudrätt stod valet mellan torsk, wallenbergare och bräserad spetskål. Och till efterrätt var det pavlova, creme caramel och bakad chokladkräm.

Många gjorde som jag och valde råraka till förrätt, och den var så god – frasig med smetana, tångkaviar och rödlök. Några testade variationen på betor med getostkräm. Den fick också klart godkänt. Till huvudrätt var wallenbergare populärt. Den var delikat, gjord på kalv förstås med ärter, läckert potatismos och lingon. Även torsken med hackat ägg, räkor, brynt smör var mycket god och vällagad, intygade min närmaste bordsgranne. Så var det dags för efterrätten – och de var alla succéer. Pavlovan var ett nytänk med blodapelsincurd, pistageglass och mynta. Så överjordiskt god. Jag måste försöka göra något liknande hemma. 

Det var så fint att få möte dessa ungdomar. De tog sin uppgift på största allvar, givetvis, och skötte sig så bra. Och bakom dem i köket slet deras kamrater med att efterkomma våra önskemål.

Vi fick höra att utbildningen är treårig. Första året ger en grundutbildning. Tredje året får man välja linje – kock, bagare eller servitör. Som sagt lägger man stor vikt att eleverna får öva sig i alla moment, planera, hantera råvaror, skapa nya rätter, lägga upp, duka, ta emot beställningar, se till att gästerna får sin mat samtidigt, servera och duka undan. Dessa elever kommer att gå väl förberedda ut i arbetslivet.

Mätta och belåtna gick vi därifrån. Det verkar vara ett allmänt önskemål att vi skall göra om det, ”minst en gång i halvåret” enligt många. Det tar vi till oss i programgruppen. 

Tack kära elever på Internationella restaurangskolan!

Birgitta Agazzi