På årets första månadsmöte fick vi möta Johan Holmsäter, som under rubriken ”Lev skönare – en vision men också en aforism” propagerade för att vi skulle ägna oss åt motion för att må bra. Han menar att vi seniorer är den sista friska generationen och tänkte då på att vi växte upp när det var vanligt att vara mycket utomhus och att ta sig fram för egen maskin, gåendes eller cyklandes. Men vi behöver fortfarande hålla igång! 

Man är inte äldre än man känner sig. Han visade exempel på hur gamla vissa konstnärer var när de utförde några av sina bästa verk.

Att han förordade motion var ju inte så oväntat med tanke på hans bakgrund. Han är utbildad sjukgymnast med examen från Schweiz. Han var med och startade motionsgymnastik för läkare och sjuksköterskor, liksom för studenter i Stockholm på GIH. Verksamheten blev oerhört populär. Han organiserade en studentdemonstration i Stockholm, som ledde till att det byggdes en sporthall på universitetsområdet och till bildandet av Friskis & Svettis, en institution som vuxit med åren och inte bara finns i Sverige utan även i andra länder. Men sedan många år är han inte längre en del av den organisationen utan har gått vidare och startat andra företag inom fiskvårdsområdet. 

En viktig ledstjärna för Johan har varit att uppmärksamma och bygga på sambandet mellan å ena sidan sjukvård och rehabilitering och å andra sidan förebyggande friskvård. Vidare att få folk att känna rörelseglädje, något man helst gör till musik enligt hans åsikt.

Han gör intryck av att vara en oerhört energisk person och man förstår att han många gånger gått emot rådande normer, ”friskvårdsrebell” kallar han sig. Han har gjort en imponerande karriär med tanke på sin uppväxt som ”maskrosbarn”. Tidvis bodde han på barnhem på grund av trasslig familjebakgrund. Han lyckades klara av studentexamen trots att han ett år fick nedsatt sedebetyg. 

Numera bor han i en flytande villa på Pampas Marina. Han berättade att han nyligen tappade sin mobil i sjön. Till en början tyckte han att det skönt att slippa den. Men när det blev dags att betala räkningar och klagomålen på att han inte svarade på sms blev för många tänkte han om. I stället för att gå och köpa en ny mobil beslutade han att fiska upp den som låg på botten. Det krävde både dykarutrustning och tid och han bjöd grannarna på ett ett spännande skådespel. Men han fick upp den! Det skall till att man har den envishet och energi som karaktäriserar Johan för att klara något sådant. Och till saken hör att mobilen efter några timmars torkning startade. 

Det blev glada skratt och många frågor från engagerade åhörare och förstås en varm applåd.

Birgitta Agazzi