5/10 Repslagarmuseet
Besök på Repslagarmuseet i Älvängen
Sådan tur att det finns eldsjälar. Tack vare dem kunde vi få ett trevligt och informativt besök på deras levande hantverksmuseum.
Vi fick en grundlig guidning av Bernt som kunde allt inom området. Han berättade att redan år 1811 startade Lars Carlmark sin verksamhet som repslagare i Åmål. På den tiden handlade det mest om tömmar och tågvirke som såldes på marknader runt om i Dalsland.
År 1842 övertog sonen Per Adolf Carlmark företaget som så småningom registrerades som P.A. Carlmarks repslageri och så heter det än idag. Men innan vi kommer till dagens företag så gav sig Per Adolfs son Hugo ut i världen och i USA fick han inspiration att arbeta i industriell skala.
I Åmål hade man ett hus med en repslagarbana på 150 meter, 1915 dubblerades den, men Hugo ville ha mer han ville ha en som var 400 meter. Nu fick man leta billig mark att bygga på och blickarna vändes söderut. Så småningom hittades tillräckligt billig mark i Älvängen och 1917 flyttades företaget. Det visade sig bli ett lyckokast här fanns ju även bra transportmöjligheter med älven, vägen och järnvägen helt nära.
Det är en lång process att framställa rep. Det ska ju skördas, kardas och kammas och sedan ska fibrerna spinnas samman till garn. Fibrerna kan vara av exempelvis hampa, manilla eller sisal. Idag finns även syntetiska material som nylon och polyester. Hampan är ett strå som kan bli två meter. Från Hampan kan Cannabis framställas, därför förbjöds den 1968 i Sverige men godkändes igen 2003. Enligt Bert skulle man behöva röka hampa tjock som en telefonstolpe för att känna något rus.
Det är många användningsområden för rep. Linan till flaggstången eller till persiennen. Sotaren och alpinisten använder rep. Förr användes skördegarn i jordbruket. På båtarna finns både tross och tågvirke för att inte tala om alla snören vi använder i olika tjocklekar. Vi fick lära oss att snöre är 4 mm, lina är 9, medan tross är större än 25 mm. Som grädde på moset fick vi se när ett rep tillverkades. Repet bjöds sedan ut till försäljning och Leijons nappade på och köpte det. Vi andra nöjde oss med lite mindre men trevliga köp från museets shop.
Repslagarmuseet fick äran att göra 1700-tals rep till Ostindiefararen Göteborg, längden fick vi inte reda på men vikten var 25 tusen kilo. En imponerande vikt.
Rep av hampa tillverkas än idag. Dock sker tillverkningen idag hos Liros i Tyskland men fortfarande under varumärket P:A Carlmarks repslageri. Lager logistik, försäljning och marknadsföring sköts från Billdal.
Redan när vi steg innanför dörrarna bedövades vi nästan av den kraftiga tjärdoften, tjära som används som bindemedel. Skeppsdoft sa någon whiskey någon annan, ja associationerna gick åt olika håll.
Efter besöket tog vi oss in till centrum till Mr Johanssons restaurang och åt en riktigt bra lunch. På buffen som bjöds fanns något för alla. Sushi till några thailändskt till andra och eftersom det var en torsdag ärtsoppa och pannkakor till alla.
Vi som var med kände oss väldigt nöjda med dagen.
Renée Lernestam
sekreterare