Bussresa Bergslagen

Resa till Bergslagen

På morgonen torsdagen den 19 maj 2022 åkte ett drygt 40 tal medlemmar med Väsebuss och chauffören Sixten mot Bergslagen. Föreningens researrangörer Britt Marie Boquist och Bodil Swenson hade anordnat en heldagsutflykt till den värmländska järnhanteringens vagga.

  • Vatten var en nödvändighet inom järnhanteringen, som här vid Storbrohyttan
  • Storbrohyttan är väl bevarad tack vare ideella krafter inom hembygdsföreningen.
  • Mörkt, högt, farligt, kallt, varmt, tungt -ja, arbetet i hyttan var inte något för veklingar.
  • Paus
  • Bensträckning
  • Axel Fornander
  • Vatten var en nödvändighet inom järnhanteringen, som här vid Storbrohyttan
  • Storbrohyttan är väl bevarad tack vare ideella krafter inom hembygdsföreningen.
  • Mörkt, högt, farligt, kallt, varmt, tungt -ja, arbetet i hyttan var inte något för veklingar.
  • Paus
  • Bensträckning
  • Axel Fornander

Resa till Bergslagen

Till vår hjälp hade vi anlitat Axel Fornander, en eldsjäl inom Filipstads hembygdsförening. Vårt första stopp var John Ericssongården i Långban. Tänk att Värmland fostrat två så kreativa söner som John och hans bror Nils. Under tiden som Axel berättade om familjen Ericsson mumsade vi i oss kaffe och smarriga mackor som Britt Marie och hennes man Göran fixat på morgonen.

Solen sken intensivt och resan gick vidare till Lesjöfors museum. Ett museum som förutom ortens och det nedlagda bruket historia visar upp originaldelar av återskapade hem-, fabriks- och kontorsmiljöer. Bland annat var bruksdisponenten de Geer´s kontor återskapat, t o m hans i Afrika nedlagda lejon hängde något maläten i taket. Museet innehåller så mycket pryttlar, pinaler och nostalgi att det var svårt att få ut gänget till bussen och dess avfärd mot vårt lunchställe, Munkebergs Hembygdsområde i Filipstad.

Efter att vi serverats smarrigt fläsk med rårakor var det dags för Axel och hans kollega att visa oss Storbrohyttan, en hytta som anlades på 1600 talet för produktion av tackjärn. Vi kände alla ödmjukhet inför våra förfäders vedermödor med såväl tunga lyft, kyla, hetta och för tidig död. En tom skottkärra var nästan för tung att lyfta och köra. Tänk då den fylld med järnmalm!

På Munkebergs området fick vi även guidning i en imponerande stor och vacker Bergsmansgård från 1700 talet. Gården, nedplockad 1945, invigdes på midsommarafton 4 år senare, fullt möblerad på samtliga plan.

Vid 17-tiden var vi åter hemma. En trevlig samvaro som gav mersmak!

Bodil Swenson