Nedskärning på äldreboenden

Nedskärning på äldreboenden i Strängnäs

Läser och konstaterar att man åter drar ner på gamla och sjukas livskvalitet, ansvarig på Strängnäs kommun förklarar det med att man har haft en extralyx på Isabellagården med en egen aktivitetspersonal. Det fanns en tid när man ansåg det som en självklarhet att även den som inte längre bodde i eget boende skulle ha tillgång till aktiviteter där man hade möjlighet att använda sina färdigheter eller fick träna för att få tillbaka sina tidigare förmågor, idag handlar det om förvaring av gamla och sjuka.

Går man in på ett sjukhem så möts man av boenden som sitter och sover framför en tv som ingen tittar på. Är det det man ska kalla för aktivitet, personalen hinner knappt med sina ordinarie göromål än mindre att aktivera boenden som behöver få stimulans och glädje i sin tillvaro. Jag undrar hur många politiker det är som ser fram mot en ålderdom på sjukhemmet sittande i en rullstol framför tv:en. Det är en skam att vi i ett så rikt land som Sverige är inte kan erbjuda våra gamla och sjuka en meningsfull tillvaro, där anhöriga kan känna sig trygga med att mamma och pappa får en fin tillvaro där de med värdighet kan känna att de har bra livskvalitet under den senare delen av livet.

Vi på SPF Seniorerna har med hjälp av Barbro Westerholm som har öppnat våra ögon, sett hur man från samhällets sida sviker och nervärderar äldre människor, är du inte längre produktiv så kan du inte ställa några krav. Du ska vara tacksam att man i bästa fall bygger nya fina hus som du får bo i, men vad man fyller dessa hus med det ska man inte tro att man får ställa några krav på.

Det borde vara en mänsklig rättighet för alla att få känna att det fortfarande finns något att se fram mot, att man fortfarande kan lära sig nya färdigheter, att man kan göra saker tillsammans som ger glädje i tillvaron och kan man inte längre delta så ska man få vara med och uppleva att det finns en dynamik i tillvaron. Att ha personal med kunskaper och intresse för att stimulera och utveckla tappade förmågor borde vara en självklarhet på varje boende, som undersköterska har du inte tiden eller kunskapen.

I stället för att säga att det är en extra lyx när man har personal som endast ska finnas till för våra gamla och sjuka så ska man kräva att det ska finnas på varje boende. Människor dör av tristess och depression när de inte får stimulans, är det den nya ättestupan. Är det så vi ska ha det i Sverige idag?