Plats och tid            Albert Sahlin kl. 13.30-16.30

Beslutande              Tony Hansson (S) (ordförande)
                                  Lena Larsson (vice ordförande) (PRO, Eslöv)
                                  Roland Andersson (PRO, Stehag)
                                  Anita Andersson (SPF, Flyinge)
                                  Berit Skoog (PRO, Marieholm)
                                  Karin Jakobsson (SPF 108:an Vänkretsen)
                                  Lillemor Herzberg (SPF Aktiv)
                                  Elo H Larsen (SKPF avd. 55)
                                  Ulf Ohlsson (SPF, Harlösa)
                                  Agneta Bengtsson (PRO, Eslöv)
                                  Roland Olsson (PRO, Billinge-Stockamöllan)
                                  Eva Rebbling (V)
                                  Christine Melinder (M)
                                  Bertil Jönsson (NKE)

Övriga närvarande  Pär Altermark (administrativ assistent)
                                  Håkan Nilsson (entreprenadledare) § 23
                                  Birgitta Wallin (enhetschef) § 25
                                  Negar Jalilpour (verksamhetschef)

Utses att justera      Karin Jakobsson

Justeringsplats och tid

Protokollet omfattar    §§ 21-27

Sekreterare  _________________________
                            Pär Altermark

Ordförande  _________________________
                            Tony Hansson

Justerande  _________________________
                             Karin Jakobsson


INNEHÅLL
§21      Val av protokolljusterare
§22      Genomgång av föregående protokoll
§23      Tillgänglighet och gatubelysning - information från förvaltningen Miljö och
            Samhällsbyggnad om arbetet med gatubelysning i centralorten Eslöv
§24      Information om bedrägeri mot äldre
§25      Demensplan för Eslövs Kommun 2017-2022 - information gällande demens-
            planen i Eslövs Kommun
§26      Avslutning av mandatperioden
§27      Övrigt

§21
Val av protokolljusterare
Karin Jakobsson, SPF 108:an Vänkretsen, utses att jämte ordföranden justera
protokollet.

§22
Genomgång av föregående protokoll
Ordförande Tony Hansson (S) redogör för protokollet från föregående sammanträde
med Kommunala Pensionärsrådet, den 24 september 2018. Vid detta sammanträde
behandlades följande punkter:
   * Fixarservice - information om gruppens funktion
   * Vaccination - information gällande vaccination för äldre
   * Säkerhetsdagen den 9 oktober 2018
   * Boendefrågor för äldre i kommunen
   * Sammanträdestider för Kommunala Pensionärsrådet 2019
   * Nomineringar av ledamöter till Kommunala Pensionärsrådet
   * Politiska läget efter valet

Beslut
- Informationen läggs till handlingarna

§23
Tillgänglighet och gatubelysning - information från förvaltningen Miljö och Samhällsbyggnad om arbetet med gatubelysning i centralorten Eslöv
Håkan Nilsson, entreprenadledare vid Miljö och Samhällsbyggnad, redogör för 
kommunens arbete med gatubelysning i Eslöv. Informationen utgår från ett trygg-
hets- och tillgänglighetsperspektiv och berörde i huvuddrag följande punkter:
   * Gatubelysningens roll i att skapa trygga offentliga platser
   * Underhållsarbete, inställelsetider och felanmälningar
   * Ronderingar, vilka genomförs två gånger på hösten och två gånger på våren
   * Vad som är på gång inom gatubelysning i Eslövs Kommun

I övrigt diskuteras också om följande ämnen:
   * Antalet felanmälningar, vilket Håkan Nilsson inte har några bestämda siffror på
     men uppskattar till cirka 500 stycken per år
   * Vilka lamparmaturer som används på olika platser i Eslövs Kommun. Håkan
      Nilsson informerar om arbetet med att justera så att samma armaturer används
      genomgående i ett område, samt att man väljer armaturer utifrån de behov som 
      ett område har
   * Vilken gatubelysning som Eslövs Kommun ansvarar för och vilken som under-
      hålls av andra aktörer så som Trafikverket. Gatubelysningen inom kommunens
      ansvarsområde är märkta med identifikationskoder
   * Att ett nytt kontrakt upprättats med Vattenfall angående underhållningsarbetet
      av gatubelysningen i Eslövs Kommun
   * Angående andelen LED-lampor i kommunen, vilket är cirka 65 procent
   * Angående julbelysningen i kommunen, vilken huvudsakligen hanteras av 
      Stadskärneföreningen Eslöv

Beslut
- Informationen läggs till handlingarna

§24
Information om bedrägeri mot äldre
Ordförande Tony Hansson berättade om och visade falska epostmeddelande, nät-
bedrägerier och bank-id kapning.
Det förekommer många olika typer av falsk e-post. Ett sätt att upptäcka falska av-
sändarens epostadress. Ofta stämmer den inte överens med den påstådda av-
sändaren. Det är lätt att få oönskad epost. Oftast säljs din epost vidare om man an-
vänt den lite oförsiktigt. Man ska inte trycka "unscribe" eller avregistrera sin adress
via oönskade mail. Det genererar bara fler mail eftersom du därmed bekräftar din
fungerande epostadress. Släng mailet istället eller "spam"markera det i ditt eget
epostprogram. Det kommer också ofta epost med erbjudande. Tryck aldrig på länkar
i dessa mail om du är tveksam till avsändaren. Det finns risk för att du då laddar ner
virus.
Vi diskutarade även bank-id kapning. Man ska ALDRIG använda sitt bank-id på upp-
maning från någon som ringer upp. Lägg på luren!
Avslutningsvis ska man inte vara rädd för den nya tekniken. Bank-id är en väldigt
säker identifiering så länge du själv aktiverar den om ingen ringer upp dig och ber
dig göra det. Epost ger mycket möjligheter till god kommunikation.

Bifogar länkar till 3 intressanta youtubeklipp om bank-id och säkerhet.

Polisen om bedrägeri med bank-id (0.53)
https://youtu.be/D5VUeW6-Qms

Hör ett riktigt samtal från en bedragare (4.07)
https://youtu.be/wVVHu2MOgRw

Så skyddar du dig (5.51)
https://youtu.be/qxC5SPjfrPM

Beslut
- Informationen läggs till handlingarna

§25
Demensplan för Eslövs Kommun 2017-2022 - information gällande demensplanen i Eslövs Kommun
Birgitta Wallin, enhetschef inom äldreomsorgen, informerar om Demensplan för
Eslövs Kommun 2017-2022 och kommunens arbete med frågor som berör demens-
sjukdom. Informationen berör bland annat socialstyrelsens nationella riktlinjer för 
omsorg och vård vid demensjukdom, demensombuden samt deras roll, och kommu-
nens utbildningsplan för personer som arbetar med demenssjuka personer. Även
statistik kring demenssjukdom redovisas.

I samband med föredraget uppkommer diskussion kring följande:
   * Huruvida det är ett önskvärt mål att demenssjuka personer ska kunna bo hemma
      i så hög utstäckning som möjligt. Denna diskussion berör också eventuella 
      konsekvenser av anhörigvård i hemmet.
   * Huruvida brukargrupper varit med i arbetet med Demensplan för Eslövs Kommun
      2017-2022. Det uttrycks också en önskan om att Kommunala Pernsionärsrådet
      i framtiden även ska ges möjlighet att delta i det förberedande arbetet kring pro-
      jekt som berör äldre personer och deras livssituation.

Beslut
- Informationen läggs till handlingarna

§26
Avslutning av mandatperioden
Ordförande tackar alla som under mandatperioden deltagit i KPR:s arbete. Det har
varit fyra intressanta år med mycket information, inspiration och spännande diskus-
sioner. Mandatperiodens sista sammanträde avslutas med fotografering av de leda-
möter som är närvarande.

§27 
Övrigt
Det uppkommer en diskussion om LVU-hem och om huruvida Eslövs Kommun in-
formeras när privata aktörer öppnar denna typ av boenden.


DEMENSPLAN FÖR ESLÖVS KOMMUN 2017-2022

Innehåll
Inledning                                                                                     3
Demografisk utveckling i Eslövs Kommun                                   3
Olika typer av demenssjukdom                                                    4
Anhörig till personer med demenssjukdom                                  4
Värdegrund                                                                                 4
Eslövs Kommuns organisation                                                 5
Demenssjuksköterska                                                                   5
Demenshandledare                                                                       5
Demensteam                                                                                 5
Stödinsatser                                                                                 6
Dagverksamhet                                                                              6
Anhörigstöd                                                                                    7
Insatser i hemmet                                                                           7
Särskilt boende                                                                               8
Demens och utvecklingsstörning                                               8
Utrikesfödda personer med demens                                          8
Omvårdnad                                                                                    8
Personcentrerad vård och omsorg                                                 8
BPSD                                                                                              9
Personalkontinuitet                                                                         9
Kunskap och kompetens                                                                10
Fysisk aktivitet och demenssjukdom                                              10
Senior Alert                                                                                   10
Ökad fallrisk                                                                                    11
Undernäring                                                                                    11
Samtycke                                                                                        11
Nollvisionsarbete                                                                             12
Digitalisering och välfärdsteknik                                                 12
Våld i nära relation                                                                        13
Vård i livets slutskede                                                                   13
Källor                                                                                               14
Bil 1 Handlingsplan Eslövs Kommun    

Inledning
Demenssjukdom är en kronisk sjukdom med dödlig utgång där den drabbades kog-
nitiva förmågor succesivt försämras. I Sverige finns idag ca 160 000 personer med
demenssjukdom och antalet beräknas fördubblats till år 2050.  
Det går idag inte att bota demenssjukdom men det är möjligt att med olika vård och
omsorgsinsatser lindra symtom, underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för
personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det är därför viktigt att alla med
demenssymtom utreds samt får diagnos och behandling.

Risken att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla
som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en
demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka kraftigt efter
2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder.

Förekomst av demens i olika åldersgrupper:
60-64 år: 1 %
65-69 år: 1,50 %
70-74 år: 3 %
75-79 år: 6 %
80-84 år: 12 %
85-89 år: 25 %
90-94 år: 37 %
95-     år: 48 %

Demografisk utveckling i Eslövs Kommun
Prognosen för Eslövs Kommun visar kraftiga ökningar ab medborgare i framför allt
åldersgrupperna 76-80 år och 81-85 år. Detta innebär sannolikt också en kraftig ök-
ning av personer med demenssjukdom i Eslövs Kommun framöver.

Åldersintervall       Prognos innevånare 2017   Prognos innevånare 2025   Skillnad
66-70                                 1752                                        1679                    - 7,3 %
71-75                                 1585                                         1518                     5,4 %
76-80                                 1078                                         1413                    45,7 %
81-85                                   726                                           992                    25,5 %
86-90                                   688                                           756                      3,9 %

Olika typer av demenssjukdom
Diagnoskriterierna för psykiatri har nyligen förändrats. Enligt de nya kriterierna har
ordet demens försvunnit och ersatts med kognitiv sjukdom. Socialstyrelsen använ-der dock fortfarande begreppet demenssjukdom och därför används detta begrepp
här.

Det finns flera typer av demenssjukdom. Några av de vanligaste är Alzheimers
sjukdom, Vaskulär demens, Lewy kropps demens och Frontotemperal demenssjuk-
dom. Det finns också så kallad blanddemens som innebär att personer har både
Vaskulär demens och Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom kan ha olika symtom och förlopp beroende av vilken demenssjuk-dom personen lider av. En förutsättning för att kunna ge en god vård och omsorg till
personer med demenssjukdom är att patienten genommgått en utredning för att fast-
ställa en diagnos.

Anhöriga till personer med demenssjukdom
Anhöriga och närstående till personer med demenssjukdom har ofta en viktig roll
gentemot personen med demenssjukdom och i samarbetet med vården och omsor-
gen. I det tidiga sjukdomsskedet ger anhöriga stöd i vardagen och i ökande utsträck-ning i omvårdnaden. Under det senare sjukdomsskedet, när den demenssjuke oftast
bor på ett särskilt boende, behöver den anhörige fungera som en länk till den de-
menssjukes tidigare liv. Deras kunskaper och erfarenheter är viktiga i vården och
omsorgen av den demenssjuke och det är viktigt att deras kunskaper tas tillvara.

Värdgrund
Värdegrunden för vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom ut-
trycks i lagstiftningen, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt i LSS. Detta
innebär att den demenssjuke:
* ska få sin integritet och sitt självbestämmande respekterat
* ska få tillgång till insatser på jämlika villkor och att insatserna är lättillgängliga
* ska få sina rättigheter respekterade
* ska kunna känna sig trygg
* inte får diskrimineras, till exempel uteslutas från vård och omsorg på grund av kön,
  etnicitet, ålder eller diagnos

Eslövs Kommuns organisation
Demenssjuksköterska
I Eslövs Kommun finns en demenssjuksköterska Demenssjuksköterskans roll är:
* Medborgarens lots in i den kommunala verksamheten
* Närståendestöd via utbildning och handledning
* Uppsökande verksamhet tillsammans med personal från region Skåne
* Handledning/rådgivning i kommunens verksamhet
* Omvärldsbevakning

Demenshandledare
Demenshandledare är undersöterskor med specialistutbildning inom demens, som
innehar särskild tjänst. Dessa undersköterskor har ett särskilt uppdrag som hand-
ledare till personal och till anhöriga och närstående.

Demensteam
I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjudom rekommenderas
att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
teambaserat arbete inom vården och omsorgen för personer med demenssjukdom.
Det finns ingen tydlig definition av hur ett sådant team ska se ut.

Uppgifterna för ett demensteam är att förmedla kunskap till personal, närstående och personer med demenssjukdom. Teamet ska också kunna ge personalen stöd i
vården och omsorgen om personer med demenssjukdom, speciellt vid BPSD sym-tom.

Ett demensteam i Eslöv består av demenssjuksköterska, sjuksköterska på demens-
boende, undersköterskor med specialistkompetens inom demenssjukdom, arbets-
terapeut, fysioterapeut samt biståndshandläggare. Ytterligare yrkesgrupper kan be-
höva tillföras gruppen. Detta besutar demensteamet internt.

Demensteamet samverkar över huvudmannagränser. Detta innebär att demens-
teamet samverkar med till exempel äldresjuksköterska, arbetsterapeut och fysio-
terapeut på vårdcentralen.

Stödinsatser
Kognitiv svikt leder till olika former av funktionsnedsättningar som förvärras över tid,
då sjukdomen fortskrider och övergår till svårare stadier. Olika typer av stöd i var-
dagen behövs. Stödet anpassas till personens situation. Stödet utgår från personens
egna önskemål och kvarvarande förmågor.

Att en person insjuknar i en kognitiv svikt påverkar också de anhöriga. Anhöriga till
personer med demenssjukdom kan därför behöva stöd för egen del och hjälp med att hantera relationen till personen med demenssjukdom.

Det är viktigt att utveckla standardiserade och personcentrerade insatser som inne-
fattar både uppföljning inom hälso- och sjukvården och sociala stödinsatser till både
anhöriga och personer med demenssjukdom. Insatserna kan till exempel vara hand-
ledning och utbildning. Standardiserade insatsförlopp innebär en ökad kvalitet ge-nom att alla erbjuds samma insatser, men bedömningen av behovet av insatsen är 
personcentrerad. Insatserna är utefter vetenskap och beprövad erfarenhet till hjälp
och stöd för den demenssjuke personen och dess anhöriga. Ansvar för att åtgärder
inom ett standardiserat insatsförlopp genomförs ligger hos demensteamet.

Dagverksamhet
En dagverksamet för demenssjuka ska finnas. Hit kommer personer som bor i ordi-närt boende. De ska ha fått sin demensdiagnos innan de får tillgång till denna verk-
samhet.

Demenssjuksköterskan bedömer behovet och undersöker att det finns en demens-diagnos. Biståndshandläggaren beviljar ansökan från den demenssjuke.

Dagverksamheten för personer med demenssjukdom ska vara anpassad till sjuk-
domen och därigenom bidra till social samvaro, struktur och innehåll under dagen. Syftet med dagverksamhet är att ge personen med kognitiv svikt möjligheten att bo
kvar i sitt hem och samtidigt erbjuda anhöriga en tillfällig avlastning.

Det är det individuella behovet av dagverksamhet som styr frekvensen på besök, men personen med demenssjukdom ska erbjudas dagverksamhet vid minst två till-
fällen per vecka.

För personer med tidig kognitiv svikt finns måltidsgrupp. För att delta i denna grupp
ska man endast ha lindriga tecken på kognitiv svikt och ej behöva hjälp i övrigt. De-
menshandledaren ansvarar för denna grupp och bjuder in till deltagande. Den är ej
biståndsbedömd.

Socialstyrelsen rekommenderar att kommunen erbjuder målgruppsanpassad dag-
vård. Exempel på målgruppsanpassning är grupper för yngre personer med de-
menssjukdom eller grupper för personer med demenssjukdom som har annat mo-
dersmål än svenska. Utvärderingar kring vilka olika målgrupper man behöver an-
passa för behöver löpande göras.

Anhörigstöd
Att vara anhörig och stödja en person med demenssjukdom är ofta påfrestande. An-
höriga upplever en börda uttryckt i både allmän belastning, besvikelse, isolering och
känslomässig belastning. Syftet med stöd till anhöriga är att minska anhörigas psykiska och fysiska belastning. Stöd ges i form av utbildning, avlösning och indi-
viduellt anpassat stöd.

Ett utbildningsprogram består av information och utbildning om demenssjukdom, dess symtom, orsaker och förväntad utveckling. Utbildningen innehåller också in-
formation kring hur anhöriga kan bemöta olika typer av symtom hos personer med
demenssjukdom samt information om olika behandlings- och stödinsatser från sam-
hället.

Det finns olika former av avlösning som stöd för anhöriga. Avlösning kan vara att
personen med demenssjukdom deltar i dagvård ett par gånger i veckan, eller så kan
det innebära att den demenssjuke personen med jämna mellanrum vistas på kort-
tidsplats. Avlösning kan också innebära att personal under några timmar avlöser den anhöriga i den demenssjukes bostad så att den anhöriga kan ägna sig åt något
annat.

När det gäller avlösning på korttidsenheten så biviljar biståndshandläggare växel-
vård med den intervall som familjen har behov av.

Insatser i hemmet
När behov uppkommer kan den demenssjuke behöva stöd och hjälp i vardagen. Det
kan vara svårt för biståndshandläggare att bedöma graden av insatser som behövs.
För att underlätta för ett korrekt beslut får personer med demensdiagnos ett ram-
beslut på tre veckor då bedömning av behov görs. Beslut fattas sedan av bistånds-
handläggare. Beslutet omprövas årligen med en tre veckors ramperiod. Vid behov görs omprövningen med tätare intervall.

Särskilt boende
När personer med demenssjukdom blir sämre i sin sjukdom och inte längre klarar sig i ordinärt boende med stödinsatser, måste en flytt till särskilt boende övervägas.
När detta sker ska demensteamet involveras.

För personer med demenssjukdom ska det finnas särskilt boende som är anpassat
för personer med demenssjukdom. Detta boende ska ha en hemlik boendemiljö.
Aktuella forskningsresultat visar på att den fysiska utformningen av boedemiljön på-
verkar den enskildes aktivitet, delaktighet och välmående.

Demens och utvecklingsstörning
Allt fler personer med utvecklingsstörning lever friska under en allt längre tid och allt
fler personer med en intellektuell funktionsnedsättning uppnår en ålder motsvarande
pensionsålder och över. Därmed utvecklar dessa personer också problem när det
kommer till åldrande och demenssjukdomar.
Omkring 50-60 procent av personer med utvecklingsstörning drabbas av demens-
sjukdom. I Sverige finns ungefär 1750 personer med diagnostiserad demenssjuk-dom och samtidig utvecklingsstörning. Demenssjukdom hos personer med utveck-
lingsstörning kan vara svår att upptäcka då symtomen på demenssjukdom kan för-
växlas med utvecklingsstörningen.

Personer med Downs syndrom utvecklar demenssjukdom tidigt. Vid 60 års ålder har
ungefär hälften av alla personer med Downs syndrom tydliga tecken på demens-sjukdom. Dessa personer drabbas ofta av Alzheimerliknande demenssjukdom.

Utrikesfödda personer med demenssjukdom
I Sverige beräknas det finnas ungefär 20 000 utrikesfödda personer med kognitiv
sjukdom. Fram till år 2036 förväntas denna siffra fördubblas. Enligt Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom så ska personcentrerad
vård bland annat innebära att vården och omsorgen särskilt ska beakta behov rela-
terade till att personer har annan kulturell och språklig bakgrund. För denna grupp
av demenssjuka personer kan sjukdomen ha inneburit att deras förmåga att prata
svenska gått förlorad.

Omvårdnad
Personcentrerad vård och omsorg
Vård och omsorg vid demenssjukdom sker genom ett personcentrerat förhållnings-
sätt. Detta innebär att personen som lever med en demenssjukdom sätts i fokus, inte diagnosen. Förhållningssättet syftar till att göra omvårdnaden och vårdmiljön mer personlig och att ha en förståelse för att olika problem kan uppstå, som till exempel beteendemässiga och psykiska symtom. I den personcentrerade vården och omsorgen uppmuntras personen, ibland tillsammans med anhöriga, att berätta
om sig själv och sitt liv för att underlätta förståelsen av personens livsmönster, värderingar och preferenser. Målet är att personen ska uppleva sin tillvaro så trygg och meningsfull som möjligt. Detta kräver personal som har förståelse för hur varje
enskild person upplever sin tillvaro. Vården, omsorgen och bemötandet måste an-
passas efter varje enskild individ.

De personer som har en diagnostiserad demenssjukdom och som har insatser från
kommunen ska ha en nedtecknad levnadsberättelse. Denna berättelse ska göras 
tillsammans med den demnssjuke och anhöriga. Berättelsen ska tas fram så tidigt
som möjligt efter diagnos.

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
Vid demenssjukdom kan en rad olika sekundära symtom uppträda. De brukar sam-
manföras under benämningen beteendemässiga och psykiska symtom vid demens-
sjukdom (BPSD). BPSD kan uppträda under hela sjukdomsförloppet. Det kan hand-la om hallucianationer, vandring, vanföreställningar eller ångest. Nio av tio personer
med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomstiden BPSD symtom.
Symtomen kan orsaka stort lidande för personen med demenssjukdom och är ofta 
svåra att bemöta för anhöriga, vårdpersonal och medboende.

BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vår-den av demenssjuka med fokus på att minsa BPSD-problematiken genom olika tvärprofessionella vårdåtgärder. För att minska BPSD stöder registret en process i
fyra steg: 1) Observation  2) Analys  3) Åtgärder  4) Utvärdering. Registret används
till att ta fram en bemötandeplan för varje individ.

Att använda sig av registreringen av BPSD i kvalitetsregistret för att ta fram indi-viduella bemötandeplaner för samtliga demenssjuka med BPSD symtom är en högt prioriterad fråga.

Personalkontinuitet
Kontinuitet bland personalen är särskilt viktigt för personer med kognitiv sjukdom. 
Brister i kontinuitet hos personalen i hemtjänst är en stor utmaning inom vård och omsorg. Det försvårar tidig upptäckt av kognitiv sjukdom, försämrar möjligheten att
bedriva personcentrerad vård och omsorg, försvårar kommunikationen och skapar
en bristande trygghet för en person med kognitiv sjukdom.

Vissa undersköterskor i hemtjänst ges extra kunskaper i vård och bemötande av
personer med demenssjukdom. Dessa undersköterskor ansvarar sedan för personer
med demenssjukdom med allvarliga symtom. Undersköterskorna får handledning av
demenshandledaren.

Kunskap och kompetens
En grundläggande förutsättning för god vård och omsorg är kunskap. Hemtjänsten
får allt större ansvar eftersom fler personer med många samtidiga sjukdomar och 
komplexa vård och omsorgsbehov bor hemma. Detta utan att all personal har ade-
kvat utbildning. Det är viktigt att den omvårdnadspersonal som arbetar nära perso-ner med demenssjukdom får utbildning. Även legitimerad personal behöver en ökad
kunskap om behoven hos personer med demenssjukdom. En höjd kunskapsnivå hos personalen måste till för att höja livskvaliteten för personer med demenssjuk-dom.

Demens ABC är Svenskt Demenscentrums webbutbildning baserad på Social-
styrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Samtlig
personal inom vård och omsorg ska genomföra denna utbildning. Samtlig personal som arbetar på demensboende, eller på annat sätt särskilt med demenssjuka ska även genomföra webbutbildningen Demens ABC plus. Biståndshandläggare ska geomföra Demens ABC plus för biståndshandläggare.

Varje verksamhet behöver inventera vilken kunskap som behövs för att kunna be-
driva en god vård för demenssjuka personer. Utefter denna inventering görs en långsiktig plan för höjning av kunskapsnivån hos personalen.

Fysisk aktivitet och demenssjukdom
Fysisk inaktivitet är vanligt bland personer med demenssjukdom. Detta då de ofta
har problem med att genomföra aktiviteter på egen hand. Då fysisk aktivitet är bra för många sjukdomar bland annat för att minska symtom och öka livskvaliteten, så 
är det viktigt att personer med demenssjukdom får möjlighet till fysisk aktivitet.

Senior Alert
Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårpreven-tion. Genom att arbeta med de fem områdena; fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen samt blåsdysfunktion som ingår i senior alert så täcks många av de risk-faktorer som äldre har in. Detta är risker som även uppkommer för personer med demenssjukdom. I vissa fall är risken ökad på grund av demenssjukdomen.

Ökad fallrisk
Den successivt försämrade balans- och gångförmågan bidrar tillsammans med ned-
satt kognition till att fallrisken ökar. Personer med demenssjukdom har dubbelt så
stor risk för fallolyckor och frakturer.

Undernäring
Personer med demenssjukdom löper hög risk för undernäring och nutritionsstödet
ska därför vara en integrerad del av behandlingen. Viktnedgång och förändrat ät-
beteende är ett välkänt symtom under utvecklandet av demenssjukdom. Under-
näringen kan leda till mindre muskelmassa, ökad fallrisk, försämrat immunförsvar,
ökad risk för trycksår och depression. Om viktförlusten upptäcks tidigt kan åtgärder
sättas in för att bromsa denna.

En person med demenssjukdom kan få problem med att minnas om en måltid ägt
rum och hur matlagning går till. De kan också ha svårt att identifiera lukter och att
använda bestick och glas.

Förmågan att äta minskar gradvis under sjukdomsförloppet och ska bedömmas
kontinuerligt av personal med kompetens på området. Tugg och sväljsvårigheter
är vanligt i det sena skedet av Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Logopeder och
dietister har en viktig funktion i teamet runt den demenssjuke patienten för att be-
döma behov av konsistensanpassad kost.

Samtycke
Då insatser enigt HSL och SoL bygger på frivillighet förutsätter de den enskildes
samtycke. Samtycke innebär ett accepterande eller godtagande av föreslagna vill-kor.

Förutsättningar för ett samtyckes rättsliga giltighet är att:
* Det har lämnats av någon som är behörig att ge samtycket
* Den samtyckande är kapabel att förstå innebörden av samtycket
* Vederbörande har full insikt om relevanta omständigheter
* Samtycket har lämnats frivilligt
* Samtycket är allvarligt menat

En person kan när som helst återkalla sitt samtycke.

Nollvisionsarbete
En nollvision inom demensvården innebär en demensvård utan tvång och begräns-
ningar. Även om tvångsåtgärderna sägs användas med ett gott syfte för att skydda
den demenssjuke, så är tvångsåtgärder inte förenligt med svensk lagstiftning. Svensk vård och omsorg bygger på principerna om individens rätt till själv-bestämmande och integritet. Detta framgår både i hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och socialtjänstlagen.

Tvång och begränsningar definieras som alla handlingar, anordningar eller åtgärder
som görs mot någons vilja.

Att bli tvingad eller begränsad kan påverka en person på olika sätt. Ofta upplevs det
kränkande och har en negativ inverkan på personens värdighet och självkänsla.
Tvingande eller begränsande åtgärder kan även ha en rad andra negativa medi-
cinska och sociala konsekvenser som tillexempel ökad fallrisk, ökad risk för trycksår,
ökad aggressivitet, ökad ångest samt ökad risk för depression.

Personcentrerad vård och omsorg av personer med demenssjukdom ger ett ökat välbefinnande hos den sjuke. Att arbeta personcentrerat gör också att många svåra
situationer kan undvikas. Det personcentrerade arbetet behöver inriktas på att före-
bygga situationer så att tvingande och begränsande åtgärder inte ses som enda ut-
vägen. Den legitimerade personalen, omvårdnadspersonalen samt anhöriga måste
alla vara delaktiga i detta arbete. Cheferna har en viktig roll genom att ge förutsätt-
ningarna till detta arbete.

Digitalisering och välfärdsteknik
Utvecklingen av tekniska lösningar inom välfärden går snabbt. Här finns en stor
potential för personer med demenssjukdom i avseende att behålla sin självständig-
het och få ökad delaktighet i samhället.

Det är viktigt att det finns en plan för den framtida ökade digitaliseringen så att den
verkligen ger de demenssjuke en ökad självständighet och delaktighet, så att den
enskilde får ett ökat oberoende och kvalitetsförbättringar. Ny teknik får aldrig leda till
en opersonlig kall vård där integriteten hotas och otryggheten ökar.

Används vidoövervakning, GPS eller passiva larm så får de endast användas med
samtycke.

Våld i nära relation
Våld mot äldre i relationer har på allvar uppmärksammats först på senare år. Äldre
som lider av demenssjukdom är särskilt utsatta för våldsrisker. Demenssjukdomar
kan innebära ökad förvirring och svårigheter att orientera sig. Detta kan skapa ångest och därmed en risk för konflikter och aggressioner. Äldre personer med 
demenssjukdom som utövar våld eller uppvisar aggressivt beteende löper också risk att själv utsättas för våld och övergrepp.

Aggressivitet är ett av de beteendemässiga och psykiska symtom som kan drabba
en person med demenssjukdom. Detta kan leda till våld riktat mot andra boende, 
personal eller anhöriga. Vid anhörigvård i hemmet kan våldet riktas mot den som
vårdar. Omvänt finns det också en risk att anhörig som upplever att vården innebär
en tung börda kan tillgripa våld mot vårdtagaren.

Vård i livets slutskede
Personer med demenssjukdom har samma behov av palliativ vård i livets slutskede
som andra. Särskilda svårigheter som personal och anhöriga kan ställas inför är 
svårigheten att kommunicera. Patienten har svårt att förmedla sig till exempel vid
smärta. Ett bra sätt att arbeta är att använda skattningsskalor. För att upptäcka för-
ändrade beteenden krävs god personkännedom och detta kräver kontinuitet hos personalen.

Källor
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010,
2010

Socialstyrelsen, Nationell utvärdering - Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014,
2014

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom - remissversion, 2016

Socialstyrelsen, En nationell strategi för demenssjukdom - Underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022, 2017

Svenskt demenscentrum, Nollvision - För en demensvård utan tvång och begräns-
ningar, 2015

Iwasson, Susanne, Uppdrag för regeringskansliet Dnr 2006:3/2008/10
Utformning av olika boendemiljöer för äldre, 2008