Den 27 maj gjorde vi just den utflykten som jag tänkt på så länge, men som inte blivit av! Och så är det med många saker i föreningen......det blir av när man gör det tillsammans!

Vår kassör, Marianne Jönsson, är inte bara en eminent sådan - hon visade sig även vara en mycket bra och påläst guide på slottet. Tack Marianne för fin historielektion!

Många ägare och många förändringar under årens lopp. Krapperup är en av Skånes äldsta och viktigaste sätesgårdar. Den ursprungliga borgen tillkom mellan 1314 och 1353, då Skåne var danskt. 

Vid 1500-talets mitt uppfördes det tegelhus i renässansstil som fortfarande är Krapperups huvudbyggnad. Samtidigt som detta byggdes fanns den medeltida borgen kvar till omkring 1630.

När Skåne blivit svenskt 1654 köptes slottet av grevinnan Maria Sofia De la Gardie och ingick som en del i försvenskningen av Skåne. Under grevinnans tid byggdes slottet om i barockstil och man anlade en barockträdgård. 

År 1702 var det dags för ägarbyte igen då köpmannen Henrik Jakob Hildebrand köpte det. Då hade slottet fått förfalla under några och Hildebrand restaurerade det. Det var då som slottet fick sin nuvarande exteriör. 

På 1750- och 1760-talen restaurerades slottet ytterligare av Petter von Kochen. Rokokon var högsta mode vilket man ser främst i interiören. Petter von Kochen hade inga egna arvingar så han gjorde Krapperup till fideikommis för sin brorson Christoffer och hans arvingar. 

År 1809 övergick fideikommisset till svärsonen Carl Gyllenstierna. Hans son Nils studerade biologi och zoologi i Uppsala och hade kontakter med flera stora vetenskapsmän. Under Nils Gyllenstiernas tid byggdes trädgården på Krapperup ut och flera exotiska växter och träd planterades. 

Den siste fideikommissarien Gustaf Gyllenstierna överlät 1967 godset till den Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, eftersom manliga arvingar saknades. 

Slottet har bebotts av 29 olika personer under sju århundraden. Den sista  var Wanda Gyllenstierna som var dotter till friherren och diplomaten Eric Gyllenstierna. Hon dog 1982. 

En fin park med olika “rum”. Parken anlades på 1600-talet, i barockstil.  Efterhand har den förändrats och var på 1700-talet var det främst en nyttoträdgård. På 1800-talet ändrade Ellen och Nils Gyllenstierna till den engelska trädgårdsstilen som finns än idag med fyra olika delar:  

- Bleken med karpdammen (Stutadammen) längst åt söder. 

- Lärkplan i sydväst, som har fått sitt namn efter det vidkroniga lärkträd  som står mitt på gräsmattan.

- Stora gräsmattan i väst, nedanför slottets huvudbyggnad med finns rhododendrongången och Guldfiskdammen med sina Kina-inspirerade röda broar. 

- Rosenträdgården med omgivande buxbomsplantering ligger omedelbart norr om slottet.

Under 1900-talet moderniserades lantbruket ytterligare och djurhållningen avvecklades. Idag odlas grönsaker, spannmål, raps och sockerbetor.

Den totala markarealen var år 2013 2750 ha, därav 910 ha åkermark, varav 360 ha var utarrenderade. 80 procent av marken utgörs av naturreservat. 

Stallplan med konsthall, museum och musikhall

Norra borggårdslängan används för musik och teater. Gråstensbyggnaden längs vägen rymmer konsthall (som drivs av Kullens Konstförening) och museum. I korsvirkeslängan finns nu en konstbutik och ett café - med alldeles underbara bakverk som framgår av bilderna!

Text och bild: Titti Nilsson