Ett välbevarat palats från 1600-talet

Bååtska palatset är ett av Stockholms bäst bevarade 1600-talspalats. Det är Svenska Frimurare Ordens Stamhus och hem för Stockholms frimurarloger. Orden köpte in palatset 1874 och är sedan 2003 ett byggnadsminne och ska bevaras för all framtid.

Claes Langenborg var vår utmärkta guide och tog oss från SPF i Årsta genom palatset och berättade ingående om alla salarna som vi kom till och vad de användes till. Vi var kanske  mest nyfikna på vad Frimurare Orden är och vad de gör.
Greve Carl Gustaf Tessin, sonson till Nicodemus Tessin den äldre, som bland annat skapat Drottningholms slott, blev den första frimuraren på svensk mark år 1735. Det skedde vid något som kallades receptionen i Stenbockska palatset på Riddarholmen under ledning av Axel Wrede Sparre. Han var en av de första svenskarna som blivit frimurare i Frankrike 1731.

Hertig Carl sedermera kung Carl XIII, har en central roll i det svenska frimureriets historia. Han utformade de ritualer som medlemmarna fortfarande använder.
”I våra ritualer använder vi fortfarande en svenska som påminner om den som talades på 1700-talet”, berättade Claes Langenborg.

Totalt omfattar Svenska Frimurare Orden idag drygt 15 000 medlemmar. Svea Provinsialloge som är verksam i östra Mellansverige har cirka 3000 medlemmar. För att bli medlem, bli broder, måste två medlemmar föreslå personen i fråga. Personen måste även bekänna sig till kristen tro.

Internationellt finns det ett annat frimureri där man kan vara kristen, muslim eller jude. Det finns även ett kvinnligt frimureri, men inget av dessa två finns i den svenska Orden.

Stallbacken som blev Bankettsalen

Vi startade vår vandring genom palatset i hallen och kom sedan till det som en gång varit stallbacke med vagnslider och uthus av varierande slag. När Frimurarorden köpt palatset 1874 rev man de gamla uthuslängorna och uppförde i stället två flyglar vardera i tre våningar mot Nybroviken. Så småningom byggde man ett tak som förband de båda flyglarna och fick därför en stor sal numera Bankettsalen. Väggarna i Bankettsalen pryds av de som varit Stormästare genom tiderna. Kung Carl XIII var den förste.

Intill Bankettsalen ligger den ursprungliga matsalen - Pelarsalen. Salarna knyts samman genom hydraliska skjutportar. År 1650 skänkte drottning Kristina tomten där palatset nu ligger till Seved Bååt. Han blev riksskattmästare 1668 och lät Nicodemus den äldre bygga palatset. På andra våningsplanet ligger Carl XVI Gustafs sällskapsrum, som en gång var paret Bååts matsal. Då frimurarna köpte palatset fyllde man rummet med mörka klädskåp, som man till slut inte använde.

När Carl XVI Gustaf som fyllde 50 år samlade frimurarna ihop en penninggåva till kungen. Han tackade och gav tillbaka pengarna för att använda dem på lämpligt sätt. Och då togs de mörka skåpen bort och man upptäckte då panelerna i rummet, som gjordes i ordning. Kung Carl XVI Gustaf är inte medlem i Frimurarorden, men är dess högste beskyddare. Tavelsalen är ett rum från 1800-talet och används som sammanträdesrum. På väggarna sitter porträtt av Sveriges regenter. 

Magdalena Bååts förmak och sovrum var båda stiliga och klädda med sidentapeter från 1700-talet. Även stolar från slottets husgerådskammare var klädda i tyg med samma motiv och färg. Stuckatur i talet och vackra målningar.

Johannessalen

När kung Gustaf den V var stormästare önskade han en hiss för att ta sig till de olika våningarna. Och genom att utnyttja en oanvänd skorstenstock till en hiss ordnade det sig. På väg till Johannessalen passerade vi ett förmak med en stor freskmålning med Ordens utbredning på 60-talet. Johannessalen är ett logerum som försöker likna ett antikt tempel eller något liknande.

Man kallar det en typ av ”fuskarkitektur” då inget är gjort av ”riktigt” material. Golvet är t.ex.plastplattor och orgeln är gjord av trä. Men himlen som sträcker sig över salen har stjärnor som har samma positioner som på invigningsdagen den 21 januari 1877. Där har man tagit fiberstavar till hjälp.

Palatsets festsal är Oscarssalen. I taket sitter en takmålning av Sanna Tomac. Den vill uttrycka hus visheten som motsatsen till våldet kan segra – Visdomens Triumf.  Oscarssalen används vid festliga tillfällen, som när drottning Silvia delar ut stipendier ur några av frimurarordens större fonder.

Den sista salen vi besökte var den storslagna Riddarsalen. På vägarna hänger frimurares personliga vapensköldar. Alla på långsidorna hör till dem som gått ur tiden.

Välgörenhet har alltid legat Orden varmt om hjärtat och avkastningen från Ordens fonder och stiftelser – närmare 50 miljoner kronor årligen – finansierar ekonomiskt stöd till behövande, bidrag till forskning inom barnomsorg och geriatrik. Musiker, sångare, författare och konsthantverkare kan söka stipendier.

Vi avslutade besöket med en utsökt lunch i husets gatuplan.

MH