Vi var framme i god tid och när vi såg båten eller slupen Flora, var det många som undrade om alla 48 seniorerna skulle få plats i den ”lilla” båten. Det visade sig att det inte var något som helst problem. Slupen Flora togs i bruk redan år 1896 och har sedan anpassats och byggts om ett antal gånger. När vi kommit ut en bit på havet fick vi vårt förmiddagsfika med smörgås. Kaptenen på båten berättade om platser vi åkte förbi.


(Alla fick plats på båten)


(Vy över hamnen)

(Vår reseansvarige Eva Johansson Vaara poserade framför båtarna)

Helt plötsligt efterlystes Birgitta eftersom hon inte syntes till. Det visade sig att hon var med på båten men satt i ett skymt hörn ute på däck. Alltså lyckades hela gruppen  vara samlad både dit och hem.

Generalmajoren Henri de Champs sålde han Nynäs gårds marker och Lövhagen-halvön till Nynäshamn år 1941. Han ställde villkoret att området skulle bevaras som ett öppet friluftsområde med en obruten strandlinje. Därför såg man knappt någon bebyggelse under den sträckan. De hus som man såg tillhörde den gamla bebyggelsen, bestående av små jordbruk med tillhörande byggnader.

(Dragets kanal)

(Eva påpekade att det var inte så mycket plats på det smalaste stället i kanalen men skepparen hade åkt där många gånger, så det gick smidigt att komma förbi)

Så småningom kom vi fram till Dragets kanal som endast är 250 meter lång men väldigt smal. Kanalen var på 1200-talet ett sund där vattennivån var tre meter högre än idag och var omtalat som Kung Valdemars segelled. Sundet blev allt grundare och Gustav III krävde att man skulle se till att möjliggöra passage för flottans fartyg. I mitten på 1800-talet hade sundet sjunkit till endast 0,3 meter och en man som hette Gustaf Nerman fick i uppdrag att åter göra en farbar kanal av sundet. Stora delar av sundet stensattes för att man skulle kunna dra båtarna genom kanalen som hade fått ett djup på 2,5 meter.

Under 1900-talet förstärkte marinen inloppskanterna och fördjupade kanalen genom sprängning för att motortorpedbåtar skulle behöva ta vägen runt via öppet vatten utanför Järflotta och Landsort.

(Gott om segelbåtar på fjärden)








(Här såg vi ett litet mysigt gammalt ställe som förmodligen hade varit ett litet jordbruk en gång i tiden)

Vi hade ett strålande väder under hela resan och kunde verkligen njuta av allt vi fick se. Efter att vi åkt genom kanalen och sett vad som fanns på andra sidan styrdes Flora åter tillbaka genom kanalen.


(Vi såg en hel del svanar och glädjande nog fick vi även se att denna hade en liten unge i följe)


(Så var det dags att åka tillbaka genom kanalen)

Åter i hamn, fick vi vänta en liten stund på att gå till Restaurang Kroken för att äta en mycket välsmakande Blancherad kolja med Sandefjordsås samt kaffe med kaka. Vi fick sedan en timme till att gå bland de små butikerna i hamnen. Ganska många gick till butiken som säljer Guteglass. De tillverkar ekologisk glass och enligt de som smakade var den god.

Några köpte också fisk från Rökeriet i hamnen. En mycket välsorterad butik och priserna var därefter.


(Berit Bentholm poserar glatt med en strut Gute-glass)

Fulla av intryck begav vi oss hemåt och tackade vår chaufför Per för en behaglig åktur.

(Text och bild Inger Handberg)