Den stora årliga Bouletävlingen för tremannalag genomfördes den 30 juli 2026 på Hökens stora boulecenter i Enköping. Bilden ovan visar vilket stort intresse det är varje år, så även i år. Tack vare det fina samarbetet mellan föreningarna PRO Enköping och grannarna  SPF seniorerna Trögd så fungerade allt mycket bra med korv, kaffe,dricka,och inte minst bajamajor och spånade buskar för herrarna.

Sjukvårdare var med hela dagen. Det är ju en hel del som kan hända när 500 pensionärer, varav några med både kryckor och rollatorer, deltar från olika delar av landet. Datorer och högtalare anläggningen ska fungera, m.m.

Boule är en sport för alla, gamla som unga och för blivande pensionärer. Boule spelas ju över hela världen, varför kan inte Boule bli en OS-klassad sport som Curling? då kanske ännu fler ungdomar får upp ögonen för sporten, och att lokala medier visar större intresse för vad som sker ute i bygderna, som just Boule bl. a. E-Posten var faktiskt där i dag så det kanske lossnar.  Boule som är en så oerhört social sysselsättning för alla åldrar och gör pensionärslivet mer innehållsrikt i vardagen.

Dagen till ära var PRO Enköping nya ordförande Mats O Karlsson där och höll ett fint tal om boulens framtid och betonade vikten av  allt det ideella arbetet  som utförs av föreningsmedlemmar utan ersättning för bilresor mm. Det är stort. Han hälsade nu alla välkomna och kunde nu förklara att tävlingarna kunde starta.

Alla sitter nu med nervöst darrande kaffekoppar med mackor och laddar för att orka spela hela dagen. Nu knastrar det i högtalarna. Nu har tävlingsledningen Rune Jonsson och Bengt Olov Lennartsson samt deras stab blåst upp till kamp, och efter ett springande kors och tvärs så hittade alla till slut sina numrerade banor, 64 st. Spelet kan börja i den 31 gradiga värmen. Speltiden brukar vara 30 minuter. Resultaten rapporteras av de bägge lagledarna och datorerna börjar gå för högtryck.

Domaren fick ganska mycket att göra med mätningar och förtydligande av regler, men allt slutade i gott samförstånd. Efter fem omgångar med kastande, svärande, svettande och många bortförklaringar varför  klotet inte hamnade där det skulle, vi siktar snett, håller inte linjen, vrider på handen, m.m. men det är oftast banan som får skulden. Typiskt!

Efter mycket kämpande var tröttheten påtaglig och längtan hem stor. De sista kaffe dropparna tömdes i väntan på slutresultatet som nu sattes upp bredvid prispallen. Stort tack till arrangörerna.

Text och bild Eimer 
som tittade på, då vinner man alltid.