Referat från SPF Seniorernas Hälsodag i Uppsala 2026-03-25. Version 4
Hälsodagen hade arrangerats av Margareta Parkstam vid SPF Seniorernas
Uppsaladistrikt och innehöll fem pass med olika innehåll.

1) Det första passet handlade om Hälsosamt åldrande och äldremottagningar i
Uppsala län. Berättade gjorde Elize Letzo, Catharina Johansson och Jessica
Gustavsson från Region Uppsala.
Antalet äldre i samhället ökar successivt, särskilt 80+, som närmar sig en fjärdedel av
befolkningen, medan antalet yngre och yrkesverksamma inte alls följer med. I Uppsala
län finns f.n. nästan 40 000 personer över 75 år. Detta är en betydande utmaning, inte
minst för omvården av successivt allt fler vårdbehövande. Här måste en anpassning ske för att resurser och personal ska räcka till. Detta kommer att kräva en ökad digitalisering och mekanisering av vården samt en bättre samordning mellan kommuner och regionen. Även förebyggande insatser är viktiga. Åtgärder som sätts in i tid kan kraftigt minska behovet av vård och omsorg längre fram i livet, något som emellertid är svårt att visa liksom att vet a vilka tidiga insatser som har störst effekt.
F.n. görs screening av bl.a. bröstcancer för kvinnor från 40 år till 74 års ålder, vilket sannolikt har gjort stor nytta genom tidig upptäckt av botbara tumörer. Stora generella screeninginsatser vi olika åldrar skapar emellertid en väldigt stor administration och mer data än som enkelt kan hanteras. Bättre är att erbjuda vård efter behov, när man vet behovet, och anpassa efter hand. Här är husläkarsystemet perfekt genom att läkarna successivt lär känna sina patienter och kan se när vårdbehov uppkommer och förändras. Redan idag har ca 90 % av Uppsala läns invånare en fast vårdkontakt. Vårdbehovet ökar naturligt med åldern, men detta går mycket olika fort för olika personer.

Ändå finns det fördelar med att göra viss screening av utvalda riskfaktorer redan från
40-årsåldern. Det kan gälla blodtryck, blodsocker, vitaminbrist m.m. Genom att
behandla sådant i tid kan många problem skjutas upp och kanske inte ens någonsin bli
akuta. Många till synes friska personer har inte sällan underliggande sjukdomar som
bör kontrolleras. Viktiga generella insatser är motion, balansträning (för att undvika
fall), undvik ensamhet samt att kolla läkemedel regelbundet.
Bland äldre personer är fall relativt vanliga och ökande. De ger ofta upphov till
betydande problem genom frakturer, främst i handleder och höfter. Fall blir därför
mycket dyra såväl för samhället som för de drabbade.
De flesta av oss blir allt mer digitalt kunniga, vilket kan förenkla och effektivisera
sjukvården. Allt går dock inte att digitalisera. En orsak kan vara att många får sämre
syn med ökande ålder och har då svårare att hantera mobiltelefoner och läsplattor.
Vid alla Uppsala läns vårdcentraler finns sedan 2020 s.k. äldremottagningar. Dessa är
bemannade med team av särskilt utbildad vårdpersonal, sammanlagt över 80 personer.  Äldremottagningarna är avsedda för dem över 75 år som har kända vårdbehov, vilket
husläkaren bedömer och poängsätter för att kunna planera och samordna rätt åtgärder i
tid. Äldremottagningarna kallar berörda personer till minst årliga hälsosamtal, varvid
man skapar en hälsoplan, kollar läkemedelslistan (behövs allt?), bedömer behov av
hjälpmedel m.m. Berörda patienter har direktnummer till sin egen äldremottagning.
Tyvärr är kontinuiteten på vårdcentralerna ett bekymmer, eftersom personal ofta byter
arbete eller flyttar till annan arbetsgivare.
Genom att sjukvården i Uppsala län har fått en allt bättre koll på sina äldre, har
konsumtionen av vård minskat. Detta gäller både akutbesök som akutinläggningar.
Numera kan äldremottagningarna vid behov även göra hembesök för sådant som
såromläggning och uppföljning av pågående vårdinsatser.

2) Under dagens andra pass berättade Lena Thorén från Hörselskadades Distrikt,
HRF, om nya hörseltest och hörselhjälpmedel.
Man räknar med att ca 20 % av oss har någon form av hörselnedsättning. Antalet ökar
rätt kraftigt med stigande ålder. Bland 75+ har ca 50 % en tydlig hörselnedsättning. En
sådan märker man oftast först under samtal med flera personer, då allt kan bli ett enda
surr och man får svårt att hänga med. Inte minst siffror är mycket lätta att förväxla.
Tyvärr är köerna till hörselvården långa. Det kan gå 10 år eller mer innan man själv
märker av hörselnedsättningen. F.n. har ca 1⁄2 miljon svenskar hörapparat.
Hörselnedsättning kan ställa till problem i trafiken, då man inte hör vad som händer
runt omkring. Man hör även ringklockor och larm m.m. dåligt. Å andra sidan lär sig
ofta hörselnedsatta att effektivt utnyttja andra sinnen istället.
Att åtgärda hörselnedsättning är viktigt, bl.a. därför att det finns indikationer på att en
obehandlad hörselskada kan påskynda utvecklingen av demens. Helt klart är att den
försämrar kommunikationsförmågan och därmed skapar kontaktproblem och isolering,
vilka kan övergå i depression.
Numera finns många hörselhjälpmedel av olika slag. Vanliga hörapparater att hänga på
örat torde vara vanligast. Idag kan de flesta skicka ljudet från telefonen eller TVn
direkt in i hörsnäckan via blåtand. Praktiskt taget alla TV-program är dessutom
textade, om man önskar ta del av denna hjälp på text-TV sid 199. Till mobiltelefonen
finns en app tal-till-text som omvandlar tal från omgivningen till text i telefonens
bildruta. Det allra enklaste hjälpmedlet är emellertid att den som talar tittar direkt på
mottagaren. Informera gärna anhöriga också. Möteslokaler bör ha hörslinga, vilket
kräver mikrofon. Att tala högt räcker inte. Vid behov kan man få skrivtolk. Inom HRF vill man att hörselscreening ska genomföras från 50 år, t.ex. vid hälsosamtal, för att man ska upptäcka en hörselnedsättning i tid, innan man börjar undvika samvaron med andra och medan man fortfarande har bra möjligheter att lära sig den teknik som kan vara till stor hjälp. Men i Region Uppsala vill man invänta de automatiska hörseltester som nu är på gång, De är enklare än de hörseltester som
utförs på audionommottagningar, och kommer att bidra till att korta köerna. Dessutom
man att kunna bedöma vem som har störst behov av hörselvård/hörapparater.
Ännu enklare hörseltester kan man själv utföra med hjälp av dator eller mobiltelefon,
lämpligen en gång per år. Kolla på www.horseltestaren.se.
Kontakta HRF-distriktet för mer information: uppsalalan@hrf.se, 073 237 6315.
I ett audiogram mäter man nivån på hörseltröskeln som funktion av ljudets frekvens i Hertz eller kilohertz (kHz) på x-axen, medan y-axeln är ljudstyrkan, graderad i decibel(dB). Normalt gör man ett audiogram för vardera örat. Ju sämre hörsel man har, ju längre ner hamnar grafen. Idealet skulle vara en horisontell linje vid noll decibel.
Decibelskalan är logaritmisk, varför en ökning med 6 dB (nedåt) motsvarar ett dubbelt
så starkt ljud, innan man hör det.

3) Dagens tredje föredrag handlade om Koll på läkemedel och hölls av apotekaren Elin
Maria Bergsten från Uppsala Region.
För varje patient finns en läkemedelslista över av läkare utskrivna recept. Den kan man
ladda ner från Journalen på www.1177.se med hjälp av e-legitimation som Bank-ID.
Även Apoteken har emellertid en lista som man kan få utskriven där. Den är inte alltid
identisk med listan i Journalen.
De preparat som läkaren skriver ut, ersätts numera ofta med likvärda generika. Dessa
innehåller normalt samma verksamma substans som originalet, men är tillverkad av ett
annat företag, när patentet för originalet har gått ut. Generika är därför mycket billigare än originalen, varför utbyte numera alltid sker efter upphandling av Läkemedelsverket. På detta sparar Sverige årligen flera miljarder. Läkaren kan emellertid i speciella fall kräva att originalet ska användas, om detta finns i lager.
Ha helst en månads förbrukning av dina läkemedel hemma. De flesta läkemedel tillverkas idag i Indien eller Kina och snabba leveranser kan inte alltid garanteras. Vid problem kan man pröva ett annat apotek eller ett nätapotek.
F.n. subventioneras alla receptbelagda läkemedel i Sverige. Upp till 1200 kr per år får
man betala allt själv. Sedan följer en successivt ökande subvention upp till 3800 kr.
Detta är det högsta belopp som man per år kan tvingas betala själv. Den som önskar mer information om olika läkemedel kan söka sådan på 0771-467100, Läkemedelsupplysningen.

4) Under första passet efter lunch talade geriatrikläkarna Elisabeth Hallquist och
Annika Sharma om Osteoporos. Benskörhet, Osteoporos är en mycket vanlig åkomma som ökar i frekvens vid högre ålder. Den är delvis hormonbetingad, varför den drabbar könen något olika. Kvinnor är sålunda särskilt utsatta efter menopausen. Orsaken till osteoporos kan även vara vissa läkemedel som kortison och en del hormonläkemedel mot cancer. Ett förstadium till Osteoporos kallas Osteopeni.
Benskörhet yttrar sig på så sätt att frakturer sker alldeles för lätt, ibland ens utan påvisbar orsak. De vanligaste frakturerna drabbar handleder, överarmar, höfter och rygg, inte sällan efter fall. I Sverige inträffar ca 90 tusen frakturer per år, vilket resulterar såväl i mycket enskilt lidande som i stora kostnader för samhället.
Generella risker är: hög ålder, kvinnligt kön, ärftlighet, låg vikt, rökning, mycket stillasittande samt vissa läkemedel (se ovan). Tidig upptäckt av benskörhet är viktig, då den kan behandlas. Symtom är onormal längdminskning genom kotkompression. Då gör man en bentäthetsmätning med hjälp av röntgen samt tar blodprov och kollar njurfunktionen och vitamin D.
Den viktigaste behandlingen av Osteoporos är fysisk aktivitet, där man vid behov ska använda stavar, broddar eller rollator för minskad halkrisk och så att aktiviteterna över huvud taget blir av. Även kosten är viktig. Den bör innehålla kalk och protein och vitamin D. Det senare får man även vid utevistelse i solsken. I speciella fall sätts även läkemedel in såsom Prednisolon, 5 mg/dag, bisfosfonater samt anabola steroider som Teriparatid. Det senare, som måste injiceras subkutant,
används främst för kvinnor efter menopausen. Det finns biverkningar.
Den som råkat ut för en fraktur på grund av benskörhet, har stor risk att drabbas av
fler. Därför bör behandling sättas in så snabbt som möjligt.

5) Dagens sista föredrag hölls av inkontinenssamordnare Ann-Sofie Gullö som
talade om inkontinens, främst urinläckage. Problemen börjar ofta med allt tätare
trängningar som ger upphov till behov av ett ökat antal toalettbesök, vilket kan bli
kraftigt besvärande. Inkontinens är vanligt vid högre ålder, särskilt för 80+. och kan vara kraftigt socialt begränsande. Trots betydande skillnader i anatomi mellan män och kvinnor, kan båda könen drabbas, även om åkomman är vanligare hos kvinnor. För män kan emellertid en förstorad prostata trycka på urinröret och resultera i tätare toalettbesök.
Normalt för dem som passerat 50 anses vara 6-8 blåstömningar per dygn, vara en per
natt. Vid högre frekvens bör man söka hjälp. Tumörer kan skapa akuta problem.
Urinläckage kan ske genom efterläckage pga ofullständig tömning av urinblåsan eller ibland smärre skvättar vid häftig muskelaktivitet. Även förstoppning kan ge urinläckage genom att ändtarmen trycker på urinblåsan. För män är det inte ovanligt med urinläckage efter prostataoperationer. Många andra orsaker finns också.
Generellt räknar man med två huvudorsaker till urinläckage: lagringsproblem, där urinblåsan inte räcker till eller är ihoptryckt och tömningsproblem, där urinröret är inklämt, varför tömningen startar långsamt. En full blåsa kan vara farlig pga ”översvämning” och okontrollerad utrinning. Tömningsproblem får man när urinröret trängs ihop. Detta ger ofta upphov till efterdropp, främst hos män med långt urinrör.
Mekanisk tömning av blåsan kan göras med kateter. Tidigare monterades en sådan mer eller mindre permanent, vilket var obehagligt och ökade risken för urinvägsinfektion.
Numera finns engångskatetrar som är lätta att använda. Dessutom finns många
mekaniska inkontinensskydd av olika typer, som går att få på recept och som skickas hem till patienten med post. Det finns skydd både för akut bruk och för långtidsanvändning. Dessutom går det att få läkemedel för muskelavslappning, vilket också minskar läckagerisken.
Ett bra sätt att minska risken för inkontinens är att träna bäckenbottenmuskulaturen.
Denna blir lätt försvagad eftersom den har flera genomgångar. Träning minskar inte minst risken för avföringsläckage. Även god underlivshygien är viktig för en väl fungerande urinblåse- och tarmfunktion.                                                                                                                                        Vid pennan / StigF