SMP debattDebatt
 ”Jag har svårt att tänka mig att någon äldre person frivilligt skulle vilja bo här”
4 mars 2025 09:55
Växjö kommun har gett bygglov till ett projekt som måste vara ett lågvattenmärke, skriver Olof Thedin.
 
Detta är en opinionstext i Smålandsposten.Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
 
Öppna bild i helskärmslägeOlof Thedin.

Bild: Elvedin Basic
Två arkitektoniska mästerverk i Växjö kommun fyller 100 år i år. Elin Wägners Lilla Björka, ritad av Carl Bergsten och biografen Palladium ritad av Paul Boberg. Bägge projekten uppmärksammas under året med föreläsningar, utställningar, guidade visningar mm. God arkitektur har länge varit ett signum för Växjö. God arkitektur är viktigt för vårt välbefinnande. Biblioteket och simhallen är andra exempel på byggnader i vår kommun som omtalas i arkitektursammanhang.

Förr var det stadsarkitekten som stod som garant för att nyproduktionen höll en hög arkitektonisk kvalité. Under senare år har emellertid något hänt. Ett paradigmskifte.

Vem ser idag till att byggnaderna i Växjö håller en hög kvalitet även när kraven inte är tydligt definierade? 
Växjö kommun har nyligen gett bygglov till ett projekt som måste anses vara ett lågvattenmärke. Ett äldreboende helt i avsaknad av alla kvalitéer. 
Människor mår inte bra av att bo så här. Det är outsägligt sorgligt att ens behöva påpeka det. För självklart påverkas både du och jag och alla andra av hur våra bostäder är planerade. Hur rummen är placerade i förhållande till varandra, hur stora de är, hur lätta de är att möblera. Vad de har för utsikt. Alla dessa och många andra parametrar styrs av fastighetsutvecklare och arkitekter och utgår från kommunens detaljplan.

Längs Skyttegatan, i kvarteret Trädan 24 på Öster, planeras nu ett projekt som aldrig borde fått bygglov, då projektet strider mot detaljplanens intentioner. 

Byggnaden är 68 meter lång med fyra och fem våningar betongfasad mot Skyttegatan. Bilvägar på alla fyra sidor. Ingen utemiljö på marken överhuvudtaget. Huset samspelar inte på något sätt med omgivningen.

Det planerade projektet inrymmer ett äldreboende med 80 ”lägenheter”. Åttio alldeles för små. Trettio kvadratmeter, som borde varit kring fyrtio – fyrtiofem för att kunna möbleras på ett vettigt sätt. Det är cyniskt. Jag har svårt att tänka mig att någon äldre person frivilligt skulle vilja bo här.

Hur kunde det bli så här? Av detaljplanens beskrivning framgår att det var tänkt att bli tre fristående byggnader sammanbyggda med gemensamhetslokaler i bottenvåningen. 

”Planförslaget föreslår en högre bebyggelse än vad gällande plan medger, och det är viktigt att arbeta med de planerade byggnadernas arkitektoniska uttryck för att bilda en helhetskaraktär… Längan som kopplar samman de tre bostadshusen, ska hållas låg, för att tillåta ljusinsläpp mellan och förbi byggnaderna.”
Annons

 
Hur är det möjligt att man godkänt detta mycket stora avsteg från detaljplanens syfte. 

Tvärtemot vad som uttrycks i planbeskrivningen är det nu godkända förslaget en kompakt fyra- och femvåningsmassa. Projektet saknar alla arkitektoniska ambitioner. Saknar helt arkitektonisk kvalitet.

Det som hade kunnat bli ett fint komplement till Birka i stadsdelen Öster, har ersatts av en horrör, som aldrig borde beviljats bygglov.

I förslaget finns totalt tolv parkeringsplatser för boende, personal och besökare. Om endast hälften av de boende får besök samtidigt är fyrtio bilar hänvisade till att försöka hitta parkeringsplatser på villagatorna runt omkring. 

Samhällsbyggnadsförvaltningens uppgift är att se till att vi bygger en funktionell och vacker stad. Det här projektet uppfyller inte något av dessa kriterier. Det uppfyller inte heller på något sätt syftet som beskrivs i detaljplanen.  Planbeskrivningen är inte bindande utan enbart vägledande, men har en särskild tyngd enligt HD:s rättsfall.
Många bygglovhandläggare tror att det måste finnas en planbestämmelse för att man ska kunna hävda gestaltningskrav. Så är inte längre fallet – sedan överklagandena numera hanteras av mark- och miljööverdomstol har kommunens möjlighet att hävda krav utöver planbestämmelserna stärkts.

När arkitekter ritar som riskkapitalister vill och kommunen inte reagerar, då är vi illa ute. Hur är det möjligt att ett så alltigenom uruselt projekt som det som nu planeras har fått bygglov? Rena vilda västern om ni frågar mig. 

För att komma tillbaka till den tiden då nyproduktionen höll en hög arkitektonisk kvalité behöver Växjö kommun en stark stadsarkitekt med mandat att driva gestaltnings-frågorna på alla nivåer, som vågar säga ifrån om det blir för tokigt och som politikerna lyssnar till med förtroende. 

Olof Thedin, arkitekt SAR/MSA