AI-bedrägerierna bygger på känslor och social manipulation, och i detta är AI skrämmande skicklig. Släpp inte tillit som din utgångspunkt – men slarva aldrig med att säkerställa detaljerna, skriver Joel Latto, hotbildsanalytiker på F-Secure, ett IT-säkerhetsföretag*.

Enligt undersökningar har var tredje finländare blivit utsatt för ett nätbedrägeri. I Sverige är motsvarande siffra redan 42 procent, och i båda länderna är trenden uppåtgående. Det är mycket sannolikt att även du har blivit utsatt för ett bedrägeriförsök under den senaste veckan.

Den ökade användningen av artificiell intelligens märks också i nätkriminellas verksamhet. Nätbedrägerier har blivit vardag och smälter in i informationsflödet på sociala medier så obemärkt att vi inte alltid ens känner igen dem. 

I flödet dyker det upp ett erbjudande som är för bra för att vara sant, ett sms som uppmanar dig att logga in i din nätbank, eller en sökmotor som leder till en webbplats som vid första anblicken verkar trovärdig, men inte är det.

Kräver ej teknisk kompetens

Att producera bedrägerier kräver inte längre någon särskild teknisk kompetens. Utöver detta har AI gett nätkriminella ett annat, mycket kraftfullt verktyg. Där ett klumpigt språk tidigare avslöjade bedrägeriet, kan man nu med hjälp av AI massproducera flytande och korrekt svenska. Bedrägerier kan personaliseras och dupliceras med en effektivitet vi aldrig tidigare sett.

Bedrägeriverksamheten har därför på många håll industrialiserats. I Sydostasien finns till exempel omfattande bedrägericenter där hundratals människor dag efter dag utför nätbedrägerier mot offer över hela världen. I bakgrunden finns ofta organiserad brottslighet och människohandel. Det handlar alltså inte om enstaka brott, utan om ett helt kriminellt ekosystem. 

Bedragare köper annonser
Problemet förvärras ytterligare av att sociala mediejättar som Meta, som äger Facebook och Instagram, årligen får miljardintäkter från annonser som köps av bedragare. Av den anledningen är incitamenten för dessa plattformar att ingripa begränsade, och resultatet blir att vi ser allt fler bedrägeriannonser.

Blicken framåt avslöjar nya fenomen. År 2026 tror vi att vi kommer att se allt fler AI-skapade influencers på sociala medier. Till skillnad från tidigare deepfake-bedrägerier imiterar dessa inte någon specifik känd person, utan bygger över tid upp en trovärdig och till synes äkta identitet. 

När även kommentarer och interaktion kan genereras med AI ökar trovärdigheten ytterligare. Till slut leder AI-influencern sina följare till exempelvis en falsk nätbutik eller ett investeringsbedrägeri.

Snabb reaktion i Finland
I Finland har reaktionen på fenomenet varit relativt snabb. Myndigheter, såsom Traficom, samarbetar med banker, teleoperatörer och cybersäkerhetsföretag för att förhindra bedrägerier. Till exempel gör ny teknik och en samverkansmodell, som togs i bruk i december 2025, gör det möjligt att stänga ned bedrägerisajter kopplade till bankbedrägerier på några minuter – något som tidigare kunde ta flera dagar.

Även om AI ökar både mängden och kvaliteten på bedrägerierna har deras kärna inte förändrats. Det handlar fortfarande om social manipulation. De vanligaste metoderna är att skapa stress och tala med en myndighetsröst: erbjudandet upphör snart, ditt konto är i fara, polisen eller banken behöver omedelbart dina uppgifter. 

Att spela på känslor står i centrum för nästan alla bedrägerier, och här är AI skrämmande skicklig.

Så här gör du:
Därför är det mest effektiva skyddet ofta enkelt: sakta ner. Ta ett andetag och granska ett oväntat meddelande på nytt. Bekräfta begäran via en annan kanal. Om banken ber dig logga in via en länk – öppna appen själv. Om ett lockande erbjudande dyker upp som annons – gå direkt till webbutiken via webbläsaren. 

Även om ett telefonsamtal låter som om det kommer från någon du känner, undvik förhastade beslut, särskilt när det gäller att föra över pengar. Ha tillit som en utgångspunkt – men säkerställ alltid detaljerna.

AI gör oss dock inte maktlösa. Samma teknik hjälper också till att identifiera och bekämpa bedrägerier: cybersäkerhetsföretag bekämpar AI med AI. Nästa gång du får ett misstänkt meddelande kan du själv prova vad en AI säger om det. 

I slutändan är det ändå mänskligt omdöme och sunt förnuft som avgör – och det har ingen algoritm tagit ifrån oss.

Text: Joel Latto

*Not: artikeln har varit publicerad i det Österbottniska magasinet Katternö, nr 1/2026. Draken tackar redaktören Svenolof Karlsson och skribenten för lånet av texten!