Den 12 april bänkade vi oss i Bolindersalen till en föreläsning om Anders Zorn – globetrottern av Karin Heinig, känd för flera av SPF Draken Kungsholmens medlemmar.

Zorn är väl, rent ut sagt, Sveriges nationalmålare. Eller? (Läsarna inbjuder att hålla med eller emot;=)! En ny (2023) biografi av Per Svensson kallad Zorn – Ett liv, en tid har nu blivit ett måste för den som vill lära känna giganten. Svensson vann Augustpriset för den.

Ur 101 historiska svenskar, utgiven av Historiska Media, lär vi oss i utdrag:

”Unga konstnärer förväntas åka utomlands för att utveckla sitt mäteri. De flesta av generationskamraterna reste till Frankrike, Zorn bosatte sig i England. Hans plan var att göra karriär som porträttmålare, och han satsade stort.

Han skriver i sin självbiografi: 'Det fick nu bära eller brista. Det gällde att slå sig fram, bära plank eller svälta ihjäl.' Han köpte dyra kläder på kredit och hyrde en ateljé på en fin adress. Investeringarna gav resultat och snart strömmade beställningarna in. 

1885 gifte sig Zorn och Emma Lamm, hösten nästa år köpte Zorn en bit mark i Mora. Paret tillbringade somrarna i Sverige och resten av året utomlands, mestadels i Paris där de två var bosatta i ett år.

När Zorn övergick till att måla i olja blev han ett stort namn internationellt. Han gjorde sammanlagt sju resor till USA där han skapade sig en förmögenhet på sitt porträttsmåleri. 

Under början av 1900-talet nådde Zorn toppen av sin karriär. Men konstidalen förändrades och han hamnade på kollisionskurs med de unga modernisterna, representerade av målare som Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Den nya generationen kallade nedlåtande Zorns måleri för ”grosshandlarkonst” och anklagade honom för att anpassa sin konst efter vad som efterfrågades av penningstinna beställare.

De sista åren var Zorn svårt alkoholiserad och överviktig. Han avled 1920, 60 år gammal.”

Textredigering och foto: BM