Drakenmedlemmarna hade förmånen den 26 november att få lyssna till ett intressant forskarsamtal på temat Vad kan vara ett tecken på att hjärtat och blodkärlen inte må bra ? SPF och SSMF, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, samarrangerade.

Ett 30-tal personer bänkade sig för att lyssna till Bahira Shahim, som är ST-läkare i kardiologi och biträdande lektor på Karolinska institutet. I dialog med SSMF:s kommunikatör Anna-Karin Andersson berättade hon från forskningsfronten hon företräder:

– Jag vill hindra livshotande hjärtproblem, säger Bahira, som bl a undersöker om mitralisklaffprolaps bör opereras tidigare så att allvarliga hjärtproblem kan undvikas.

Nu blir det medicinlektion: För att blodet ska pumpas i rätt riktning har hjärtat klaffar som öppnas och stängs. Hos en av 40 individer har vänster kammares segelklaff en utbuktning, en så kallad mitralisklaffprolaps. Det är förknippat med ökad risk för hjärtrytmrubbningar och att det så småningom kan uppstå klaffläckage, där blod läcker tillbaka över klaffen. Då har tillståndet blivit livshotande och måste opereras, förklarar Bahira.

I sitt forskningsprojekt tar hon flera grepp på mitralisklaffprolaps med målet att förbättra och individualisera vården för denna vanliga patientgrupp. En viktig fråga är om operation bör erbjudas tidigare än i dag. 

– Med hjälp av magnetkamerabilder ska vi undersöka om klaffkirurgi kan leda till att tidiga stadier av ärrbildning i hjärtmuskeln tillbakabildas. Då bör operation ske tidigare än i dag, för att förhindra permanent ärrbildning i hjärtmuskeln.

I dagsläget erbjuds operation först när läckage har uppstått. 

– Vi väntar tills klaffen utvecklar ett uttalat läckage och först då erbjuder vi kirurgisk reparation eller byte av klaffen. Allvarliga hjärtrytmrubbningar som orsakar oro, nedsatt livskvalitet och plötsligt hjärtdöd tas inte med i beräkningen. Här hoppas jag att min studie kan ge ny vägledning, säger Bahira Shahim.

Mitralisklaffprolaps är vanligare hos kvinnor än män, men fler män genomgår i Sverige kirurgi av klaffen. 

– Vi ser i studier och bland patienter i detta pågående projekt att fler män än kvinnor genomgår klaffkirurgi trots att sjukdomen är vanligare hos kvinnor. Kanske sjukdomen bättre sig mer aggressivt hos män med snabbare utveckling mot uttalat klaffläckage? En annan tänkbar förklaring är att kvinnor kanske inte tar sina symtom på allvar?

Hennes intresse för vänsterhjärtats segelklaff väcktes när hon forskade vid Cardiovascular Research Foundation i New York. Där arbetade Bahira med flera kliniska prövningar som kom att förändra internationella behandlingsriktlinjer för just klaffsjukdomar. 

Bättre förståelse för tillståndets underliggande orsaker kan även bidra till förebyggande behandlingar, säger Bahira Shahim.

– I dag saknas behandling för personer med allvarliga hjärtrytmrubbningar. Kan vi förstå de molekylära sjukdomsmekanismerna kan vi också identifiera och utveckla behandlingar som kan bromsa sjukdomsutvecklingen.

Textredigering: Bengt Magnusson

Tack till SSMF för lån av text!