Minnesanteckningar från resan  Hamburg den 30/5-2/6 2025

07,40 den 30 maj satt alla på plats i bussen och guiden Eddie och Peter vår
chaufför var nöjda med att vi kom iväg före utsatt tid.
Färden ner till Rödby gick galant och vi hade tur att komma med en färja 1 timme före beräknad tid. Skönt att slippa sitta i bilkö i Rödby, det har nog de flesta av oss gjort mer än en gång.
Väl i Hamburg mötte vår guide Gunilla upp. Gunilla, ursprungligen från Göteborgstrakten men sedan 11 år bosatt i Hamburg gjorde det hon hade betalt för.
Hon pratade på, det var än höger och än vänster som det fanns något intressant att informera om. Ett välbehövligt kaffestopp vis St. Michaels kyrka satt mycket bra. Vi fick tillfälle att besöka två intressanta korsvirkeshus innan vi fortsatte ner mot hamnområdet. Senare var kyrkan öppen för besökare och vi fick möjlighet att bla leta efter de 4 orglarna i den vackra kyrkan. Vi fortsatte ut till de fina områdena som bebos av välbärgade Hamburgare.
Guidningen var över och Gunilla hade rekommenderat att vi inte skulle missa att äta Hamburger Pfannenfisch. Vi var nog 28 resenärer som kände att det var bra att stanna på hotellet och njuta av denna specialitet. 
Eddie vår guide tipsade om att det var vattenorgel föreställning i Planten und Blumen,
den vackra parken intill vårt hotell och vi var ganska många som tog oss dit trots att det började bli sen kväll. 
Kvällen var behagligt varm och skön, och det sprakade av färgkombinationer i den lilla sjön, men sen väntade en skön säng.
Lördag morgon väntade en härlig frukost innan det var dags att lämna Hamburg och åka till Altes Land där man hittar Europas största fruktodlingsområde. Inte mindre än 10 miljoner fruktträd finns här. Kan tänka att det är värt en resa då träden blommar.
Vi gjorde ett stopp i den charmiga staden Jork med sina unika korsvirkeshus.
 Bussen tog oss sen till Werners sparrisgård som nu också odlar jordgubbar, hallon, blåbär och sen ett par år även pumpor. Mycket intressant att få lära sig hur man odlar och skördar denna vita delikatess. Vi fick möjlighet att handla innan det serverades sparrissoppa på Eichenhof Helmste. Mätta och belåtna gav vi oss iväg till hansastaden Stade. En historiskt intressant stad med pittoreska gator och som hade en viktig betydelse under hansatiden.
Åter till Hamburg och vårt hotell och kvällen fri för egna upptåg.
På söndagen gick Ironman av stapeln i Hamburg och mycket var avstängt. Deltagarna började med simning inte långt från vårt hotell och jag vet att några steg upp tidigt och hejade på simmarna. Efter simningen väntade 18 mil på cykel och då man strosade runt i Hamburg hade man möjlighet att heja och applådera på flera ställen.
Det var inte nog. Efter simning och cykel väntade 4,2 mil löpning!!!
Vad driver människor att utsätta sig för sådan pina?
Vi var några som applåderade de första som kom i mål efter 8 timmar och 5 min! Otroligt.
På kvällen väntade resans höjdpunkt, Elbphilharmonie. Hamburgs numera största turistattraktion. En rulltrappa tog oss upp till Plazan där alla strålar samman och där man har möjlighet att vandra runt hela konsertbyggnaden på balkongen utanför.
Trots att vi hade de dyrast platserna satt vi ganska högt upp och lite knöligt att hitta.
Så började konserten, orkestern tog plats på olika platser i salongen och så kom Sir Simon Rattle som normalt leder Londons symfoniorkester. Första delen var en komposition av Pierre Bouletz, Rituel im memoriam Bruno Maderna.
Det var mycket ljud och intressant att se hur dirigenten hade full kontroll på vilket instrument som skulle låta. Om det var njutbart kan man diskutera. 
Efter pausen fick vi lyssna till musik av Maurice Ravel, Daphnis et  Chloé
Mäktig musik framförd av ca 100 orkestermedlemmar och 64? körmedlemmar. 
Uppfylld av den avslutande musiken tog vi oss ner i hotellets Wienstube för ett gott glas vin. I söndagens Sydsvenska var ett reportage om Elbphilharmonie, hoppas ni läste artikeln
Måndag morgon. Dags att lämna hotellet, men innan dess frukost där vi fick tampas med deltagare i Ironman som skulle ersätta förlorade kalorier. Maten tog nästan slut innan den dukades fram, men så småningom  var alla nöjda.
Bussen lastades och den blev lite tyngre  efter besök hos Calles i Heligehafen.
Samma tur då vi skulle köra på båten i Puttgarden, ingen väntan. Kanske hade Eddie bra kontakter. 
Allt flöt bra tills vi kom söder om Malmö. Då var det stopp, men sakta med säkert kom vi tillbaka till Löddeköpinge efter en enligt mitt tycke intressant resa.
Tusen tack till er som bidrog till att resan blev så bra

Vid pennan 
Britt Christensson