19 frågor och svar om vaccinationer mot Covid-19

Förbundet får många frågor kring vacciner och vaccinering mot covid-19. Här svarar Thony Björk, sakkunnig inom läkemedelsfrågor, på en ny omgång frågor. Uppdaterat 29 mars.

1. Hur många vacciner finns godkända nu?
EU-kommissionen godkänner coronavaccin efter rekommendation från den Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA). Samtliga vaccin blir därmed godkända för användning i alla EU:s medlemsländer. I dagsläget är följande vaccin godkända:
- Den 21 december 2020 godkändes Comirnaty (Pfizer/BioNTech).
- Den 6 januari 2021 godkändes Covid-19 vaccine Moderna.
- Den 29 januari godkändes Covid-19 vaccine AstraZeneca.
- Den 11 mars godkändes Covid-19 Vaccine Janssen.

2. Är de vacciner vi har effektiva mot de nya varianterna av coronaviruset?
Viruset har muterat till flera olika varianter och det upptäcks fortlöpande nya
mutationer. Det är svårt att svara på hur effektiva de vacciner vi nu använder
är på de olika varianterna då entydiga resultat från vetenskapliga studier
saknas. Det är dock högst sannolikt att alla ger bättre skydd mot allvarlig
sjukdom och död än att inte ta vaccinet. Många beståndsdelar även i muterade
varianter är desamma som i ursprungsviruset, dvs det som vaccinerna utvecklats
mot.

3. Hur ser det ut med rapporterade biverkningar?
På Läkemedelsverkets hemsida www.lakemedelsverket.se uppdateras varje torsdag inrapporterade biverkningar. Det som är problematiskt är att det inte alltid går att säkerställa ett samband mellan inrapporterad biverkan och vaccinet. Det är osäkert om alla biverkningar inrapporteras. De rapporterade biverkningarna kan ha andra orsaker än användning av vaccinet.
Det är precis den avvägningen som görs just nu när det gäller blodproppar och användning av AstraZenecas vaccin.

Per den 24 mars såg det ut som nedan:

Vaccin                                        Vaccinerade individer   Inkomna rapporter

Comirnaty (Pfizer/BioNtech)       701 000                       4 432
Covid-19 Vaccine Moderna        86 000                         902
Covid-19 Vaccine AstraZeneca  219 000                      12 705

De vanligaste biverkningarna för samtliga var feber, huvudvärk, trötthet och frossa, reaktioner som är vanligt förekommande då immunförsvaret aktiveras. För fullständig lista se läkemedelsverkets hemsida.
När det gäller biverkningar som rapporteras är det viktigt med transparens, även om alla inrapporterade inte kan visas ha ett direkt orsakssamband med vaccinet.

4. Finns det problem med Astra Zenecas vaccin?
Astra Zenecas vaccin är av en annan sort än Pfizer BioNtechs och Modernas. Det kan tänkas att det blir en annan reaktion hos immunförsvaret som tar sig uttryck i de biverkningar som rapporteras, vanligtvis av övergående natur.

AstraZenecas vaccin har genomgått samma prövningar och vetenskapliga tester som övriga vaccin och nyttan har bedömts i förhållandet till riskerna.

Att man från början avstod från att ge AstraZenecas vaccin till äldre berodde på att det inte fanns tillräckligt många äldre med i studierna för att kunna bedöma effektiviteten. Senare studier har visat att effektiviteten av vaccinet hos äldre är i samma härad som övriga vaccin.
Vad gäller riskerna för blodproppar finns idag inga entydiga vetenskapliga resultat som visar på ett samband mellan användning av AstraZenecas vaccin och risk att få blodpropp. Därför har WHO ingen avrådan från att använda vaccinet. Denna allvarliga biverkan är dessutom rapporterat främst hos yngre kvinnor.

Tisdag 16 mars beslutade Folkhälsomyndigheten att av säkerhetsskäl pausa användningen av AstraZenecas vaccin, eftersom den Europeiska Läkemedelsmyndigheten beslutat utreda närmare kring rapporter om bl a blodproppar. Man ville då avvakta resultat från den genomgången och se om några beslut om förändrade rekommendationer tas.
Det är ju som alltid viktigt att de rekommendationer som lämnas från Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket alltid bygger på evidens, dvs vetenskapliga bevis.

Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten har, den 25 mars, efter den Europeiska Läkemedelsmyndighetens genomgång, bedömt att riskerna för denna eventuella biverkan är liten för de som är 65 år eller äldre och att nyttan av att ge AstraZenecas vaccin till 65+ överväger riskerna. I riskskålen ligger allvarlig sjukdom och död.

5. Kan vi välja vaccin – kan vi avstå Astra Zenecas vaccin?
Nej, vi kan inte välja vaccin. Det är framför allt tillgången på vaccin som avgör
vilket vaccin vi får. Eftersom vaccinering är frivillig kan man alltid säga nej
och avstå från vaccination, med den medvetna risk vi då tar för eget och andras
liv.

6. Hur kan det komma sig att det är så olika hur långt man kommit vad gäller vaccinering i de olika faserna i landet?
Frågan är bra och det kommer säkert att tittas mycket på detta i efterhand. Det är ju så att förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan regionerna. Båda vad gäller folkmängd, tillgång till personal, tillgång till lokaler mm. Vi kan dock konstatera att i några regioner har man kommit långt i fas 2, medan andra precis börjat. Det är givetvis viktigt att regionerna följer Folkhälsomyndighetens prioriteringsordning, men det är samtidigt viktigt att alla doser används. Med tanke på den korta hållbarheten sker därför vissa omprioriteringar inom en och samma prioriteringsfas.

7. Hur kan det komma sig att andra länder, t ex Storbritannien och Israel, ligger långt före oss vad gäller att vaccinera?
Det finns flera orsaker till detta. Dels kan länder som är utanför EU upphandla vaccin helt på eget initiativ och efter egna beslut och då också till andra priser. Dels har man accepterat att använda vaccin som ännu inte är godkänt, under vad man kallar nödgodkännande. Då finns inte alla vetenskapliga grunder granskade och godkända av läkemedelsmyndighet innan beslut om användning tas.

8. Hur kan det komma sig att tillverkarna inte kan leverera enligt avtal?
Det är en helt unik situation vi befinner oss i. Aldrig har på så kort tid ett
läkemedel, i detta fall ett vaccin, tidigare tagits fram. Efterfrågan är enorm
eftersom hela världen väntar på vaccin. Det har gått snabbt och
tillverkningsprocesser och logistik har inte hunnit byggas upp i takt med
efterfrågan. De avtal företagen tecknat har sannolikt varit alltför
optimistiska och man har inte haft full kunskap om de problem som man drabbats
av efter vägen. Det som ytterligare försvårar tillverkning och distribution är
handelshinder av olika slag.

9. Hur kan det komma sig att vaccin tillverkat i EU exporteras till länder utanför EU innan vi fått våra leveranser?
Det beror på att avtal om volymer av vaccin tecknats med många olika länder och
marknaden är fri. Det finns dessutom avtal länder emellan som hindrar att
export kan förbjudas. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att för att
pandemin skall kunna stoppas krävas att alla länder vaccinerar.

10. Kommer alla som vill att kunna vara vaccinerade innan midsommar?
Det var planen från början. Om det fortfarande är möjligt beror på vilka vaccin som
finns godkända, vilka leveranser vi faktiskt får till Sverige och om regionerna
kan klara av logistiken med en massvaccination under försommaren. Det är väl i
dagsläget tveksamt om alla i fas fyra kan vara fullvaccinerade innan midsommar.

11. Det har talats om att en vaccinerad person kan sprida smitta ändå, stämmer det?
Det finns idag för lite kunskap för att kunna göra ett säkert uttalande. Vi vet att
risken för att sprida smitta då man är fullvaccinerad, dvs idag två doser, är
liten. Innan studier tydligt visar hur säkert det är att man inte för smitta
vidare bör man fortsätta vara försiktig till dess en majoritet är vaccinerade.

12. Kommer vaccin att skydda mot sjukdom som det uttrycktes i början eller som nu mot svår sjukdom och död. Är det någon skillnad eller bara olika sätt att uttrycka sig?
Det är snarare ett sätt att uttrycka det. Det ger definitivt ett skydd mot svår
sjukdom och död. Hur man reagerar på olika mutationer är för tidigt att säga,
men man erhåller ett skydd även i det fallet. Immunförsvaret är komplicerat och
kan reagera på många olika sätt. Det är inte bara antikroppar som utgör ett
försvar mot virussmitta.

13. Hur fungerar vaccinen tillsammans med olika läkemedel och underliggande sjukdomar, vart ska man vända sig för att få svar på detta, vet man något om ifall det finns risk för sämre effekt av vaccinet för några sådana exempel?

De allra flesta som använder andra läkemedel kan ta vaccin mot covid-19. Vacciner påverkar sällan andra läkemedel. Det finns dock några läkemedel där man skall vara försiktig:

- Det gäller om man använder läkemedel som har en kraftig påverkan på immunförsvaret. De kan minska effekten av ett vaccin.
- Det gäller om man använder blodförtunnande läkemedel eftersom man då har en ökad blödningsbenägenhet.
- Oavsett vilka läkemedel man använder skall man tala om det innan man vaccineras.

Inför vaccinationen fyller man i en hälsodeklaration där man får uppge om man använder t ex blodförtunnande läkemedel. Vaccinatören gör en individuell bedömning utifrån det.

14. Hur ser vaccinlogistiken ut, från beställning och tillverkning till det når min kommun och jag går till vårdcentralen för att få det?

På hemsidan för Sveriges Kommuner och Regioner finns en bra översikt om hur logistiken ser ut:

1. Godkännande av vaccin
EU-kommissionen tecknar avtal med Läkemedelsbolagen. Covid-19-vaccinerna godkänns av EU-kommissionen efter rekommendation från CHMP, Committee for Medicinal Products for Human Use, som är en del av Europeiska läkemedelsmyndigheten.

2. Inköp av vaccin
Folkhälsomyndigheten är den myndighet som köper vaccin från läkemedelsbolagen, utifrån de avtal som tecknats.

3. Leverans till nationellt lager
Folkhälsomyndigheten ansvarar för leveranserna av vaccin från läkemedelsbolagen till ett nationellt lager i Sverige. Läkemedelsbolagen utför transporterna av vaccinet. Pfizer/BioNtechs vaccin levereras direkt till regionerna utan att passera det nationella lagret.

4. Leverans till regionerna
Folkhälsomyndigheten ansvarar för att leverera vaccinet från det nationella lagret till en eller ett par mottagningspunkter i varje region.

5. Distribution till platser där vaccination sker
Regionerna ansvarar för att alla vaccin distribueras till de platser där vaccinationen ska utföras. Det kan vara sjukhus, vårdcentraler/hälsocentraler, äldreboende eller andra platser där vaccination sker.

6. Vaccinering
Regionerna ansvarar för att vaccination utförs. Regionen beslutar om vem som ska utföra vaccinationen utifrån en ordinationsordning. Läkare och sjuksköterskor kan till exempel vaccinera. Vaccinationerna utförs av regionen, men kan också utföras av kommuner eller privata aktörer på uppdrag av regionen.

7. Registrering och rapportering
Regionerna ansvarar för att registrera genomförda vaccinationer och rapportera dessa till nationella vaccinationsregistret. Folkhälsomyndigheten sammanställer vaccinationerna nationellt i det Nationella vaccinationsregistret. Regionerna rapporterar eventuella biverkningar till Läkemedelsverket. Den som blivit vaccinerad och fått biverkningar kan själv också rapportera det till regionen och/eller Läkemedelsverket

15. När tros Janssen-vaccinet nå Sverige, vad skiljer det från de andra och räcker det med bara en dos?
Janssen-Cilags covid-19-vaccin är ett modifierat adenovirus och verkar på liknande sätt som Astrazenecas vaccin. Det räcker dock med en dos, vilket är en klar fördel. Vaccinet innehåller förenklat en gen som stimulerar till tillverkning av coronavirusets så kallade spikeprotein. Immunförsvaret reagerar mot det främmande proteinet och börjar tillverka antikroppar och t-celler riktade mot detta. På så sätt får man en immunitet som gör att kroppen försvarar sig då man på nytt kommer i kontakt med coronaviruset.
Det finns ett EU-avtal med tillverkaren och man beräknar att vi får vaccinet till Sverige i april.

16. Hur lång tid skyddar vaccinet, är det samma tid för alla godkända vacciner?
Det finns studier som visar att man har ett bra skydd i minst 9 månader. Det gäller sannolikt för alla de vacciner som vi använder.

17. Jag har hört att vissa blir sjuka/jättesjuka/dåliga efter de fått vaccinet. Varför blir dom det? Törs man verkligen ta vaccinet om det gör att man blir sjuk? Är det någon skillnad i detta mellan de olika tillverkarnas vacciner?
Reaktioner beror framför allt på att immunförsvaret aktiveras. Hur man reagerar är individuellt. Oftast är det lindriga symptom som är snabbt övergående. Som framgår från biverkningsrapporteringen skiljer sig reaktionerna lite åt mellan vaccinerna. Skillnaden i biverkningar mellan de olika vaccinerna är liten. Det som sticker ut är just nu de rapporter om mycket sällsynta men mer allvarliga biverkningar av AstraZenecas vaccin, men orsakssambandet är inte klarlagt. Det är för alla som är 65+ bättre att ta vaccin, vilken sort det än är, än att avstå och därmed riskera allvarlig sjukdom och död. Se Läkemedelsverkets biverkningsrapportering.

18. Jag har också fått för mig att det är främst yngre personer som drabbas av biverkningar av Astra Zenecas vaccin, stämmer det? (dvs kroppens immunsystem är mer alert och reagerar därför kraftigare).
Det finns rapporter om att vissa biverkningar av Astra Zenecas vaccin drabbar yngre
mer än äldre, och även en övervikt för kvinnor vad gäller den sällsynta
eventuella biverkan blodpropp. Det är dock för tidigt att ännu säga om det är korrekt
eller om det är tillfälligheter. Orsaken till biverkningarna är inte klarlagda.nns rapporter om att vissa biverkningar av Astra Zenecas vaccin drabbar yngre mer än äldre. Det är dock svårt att ännu säga om det korrekt eller om det är tillfälligheter.

19. Jag har hört att Astra Zenecas vaccin har pausats i några länder, samtidigt har många i t ex Storbritannien vaccinerats med det utan några bekymmer. Å ena sidan känns det tillförlitligt och å andra sidan som om vi blir till försökskaniner. Hur ska man tänka?
Låt oss först konstatera att alla vacciner vi använder i Sverige, har genomgått fullständig vetenskaplig prövning och alla är godkända för alla över 18 år. Det innebär att ingen är försökskanin. I kliniska prövningar som föregår en ansökan om godkännande är det inte ovanligt att mycket sällsynta biverkningar inte fångas upp. Det ser man först efter att läkemedlet, eller i detta fall vaccinet, används av många. Det finns tvingande strukturerade metoder för att följa upp användningen av nya läkemedel, så att just den här typen av sällsynta allvarliga biverkningar skall fångas upp. Till Läkemedelsverket skall alla misstänkta biverkningar, obs alla, rapporteras. Om de har koppling till vaccinet eller ej får vetenskaplig granskning avgöra i efterhand. Att vi nu har fått reda på dessa och att de utreds noga och bedöms av vetenskaplig expertis, är ett bevis för att systemet fungerar. Transparens är viktigt, men det är också viktigt att inse att det alltid handlar om att värdera balansen risk-nytta. I nyttaskålen ligger i covid-19-fallet förmågan att skydda från allvarlig sjukdom och död. I riskskålen ligger en sällsynt allvarlig biverkan som vi inte sett hos 65+.
De potentiella, men mycket sällsynta biverkningar, som rapporterats för Astra Zenecas vaccin och som avser risk för blodpropp och låg halt av blodplättar, har inte kunnat konstateras hos äldre. Det är en korrekt anmärkning att äldre inte i någon större omfattning i Sverige fått Astra Zenecas vaccin. Astra Zenecas vaccin har använts till äldre i flera andra länder, inte minst i Storbritannien, utan att det finns rapporter om allvarliga biverkningar. Det görs nu noggrann vetenskaplig granskning av alla fakta som finns av användning av Astra Zenecas vaccin och kopplat till risk för blodpropp. Vare sig den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) eller Världshälsoorganisationen (WHO) har i dagsläget gjort någon annan bedömning än att vaccinet kan användas i gruppen 65+. Nyttan, att skydda från allvarlig covid-19 sjukdom och död i covid-19, överväger risken att drabbas av en potentiellt allvarlig och sällsynt biverkan.

Publicerades: 17 mars 2021 Uppdaterades: 29 mars 2021