– Ett olyckligt exempel på systemisk eller strukturell ålders­diskriminering

Personer över 84 år, en grupp som påverkats starkt av pandemin, exkluderas från att delta i Folkhälso­enkäten i vår. Det här är ett olyckligt exempel på strukturell ålders­diskriminering, skriver flera debattörer i Svenska Dagbladet.

  • Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna, Gösta Bucht sakkunnig för vård och omsorg hos SPF Seniorerna och Yngve Gustafson, seniorprofessor i geriatrik, Umeå universitet, protesterar tillsammans med flera andra professorer mot Folkhälsomyndighetens exkludering av 84-plussare.

Det är positivt att Folkhälsomyndigheten planerar att genomföra en extra omgång av den så kallade Folkhälsoenkäten, där även frågor om hur personer berörs av den pågående pandemin kommer läggas till. Undersökningen riktar sig dock enbart till personer i åldern 16–84 år. Det här är ett olyckligt exempel på det som kan kallas systemisk eller strukturell ålders­diskriminering, skriver debattörerna.

Folkhälsomyndigheten säger att den främsta anledningen till att exkludera personer över 84 års ålder är att det finns risk för att svarsfrekvensen blir för låg. Debattörerna håller inte med utan menar att Folkhälsomynidghetens oro för låga svarsfrekvenser är obefogad, och att äldre personer över 84 ofta är fullt kapabla att besvara frågor i en enkät. Ett exempel ges från Umeå universitet som fick en svarsfrekvens på 59 procent bland 85-åringar i en undersökning, vilket kan räknas som en hög svarsfrekvens.

Klicka här för att läsa hela debattartikeln

Publicerades: 18 januari 2021 Uppdaterades: 18 januari 2021