Strömstararna - runt Tåkern 25/4
Bussutflykt runt Tåkern i historiens tecken.
Slutmålet var Vadstena och på vägen dit fick vi mycket av vår svenska historia till livs. Läs nedan, Jan Juréns resume av vår resa.
Tidig morgon, torsdagen 25 april tog ett 45-tal Strömstarar plats på den buss som skulle föra oss upp till Östgötaslätten. Efter några sena avhopp var bussen dessvärre inte fullsatt, vilket var synd när vi lyckats få fram en större buss än vad som från början var tänkt.
Chauffören Peo från Hisinge Buss lotsade oss ut ur morgontrafiken i Mölndal och efter en kort bensträckare i Jära innan Jönköping anlände vi snart till Diners rastställe i Ödeshög där det stod uppdukat med kaffe och frallor. Vid kaffet kom också vår guide Anette ombord på bussen. Nu gick resan vidare upp till Alvastra Kloster, eller rättare sagt klosterruin. Allteftersom bussen rullade fick vi fräscha upp våra minnen från skolans historielektioner. Vi fick veta det mesta om 1100-talets kungaätter, den Sverkerska, Eriksätten och Folkungaätten. Efter inhämtat kunskap om Cisterciencermunkarna och Bernhard av Clairvaux var det dags att köra vidare från denna plats där kung Sverker d.ä. blev ihjälslagen av sin egen körsven på väg till julottan år 1156. Ja, det var ruggigt i samhället redan på den tiden.
Nu gick färden vidare till Röks Kyrka, där vi kunde beskåda den berömda Rökstenen med sina 760 runtecken och 257 cm hög ovan marken, riktigt mäktig att beskåda. Sedan passerade vi Bjälbo, där Birger Jarl var född, och vidare upp mot Vadstena.
Stoppet i Vadstena inleddes med en välsmakande lunch på restaurang Vasa, innan vi fick ta plats på ett litet tuff-tuff tåg som under fortsatt guidning tog oss runt i Vadstena, där vi kunde se klostret, Vasaborgen och många andra medeltida minnen. Här i Vadstena handlade historien förstås mycket om den Heliga Birgitta som lät bygga klostret i Kung Magnus och drottning Blankas palats
Birgitta gjorde pilgrimsresor till Santiago de Compostela, Jerusalem och for sedan till Rom 1379 för att få träffa påven. Hon var för sin tid en mycket berest person. Sedermera avled hon år 1373, 70 år gammal i Rom och fick aldrig se sitt kloster i Vadstena.
Nu var vi Strömstarar så fyllda av historiens vingslag att det var dags att återlämna vår förträffliga och kunniga guide i Ödeshög, varefter vi fortsatte till Kroatorpet i Huskvarna för en eftermiddagsfika och bulle, innan resan fortsatte mot Mölndal där vi kunde tacka Peo med en stor applåd, för fin körning med vår stora buss på små lokalvägar runt Tåkern.
Eftersom solen sken på oss mest hela dagen, även om vinden var lite kall, kunde man sammanfatta dagens utflykt som mycket lyckad. JJ