En dag med viktig information förmedlad med kunskap, värme och empati. Medverkande var från Götmars begravningsbyrå Carina Dahlfjord, begravningsrådgivare och Lisa Westermark, jurist, från Svenska kyrkan Sara Hjalmarsson, präst och Elina Hultman, borgerlig officiant.
Elina startade med att sjunga - ”Sång till friheten” av Björn Afzelius.
Carina inledde och beskrev hur man lotsar och råder så att de anhöriga ska känna att man får ett fint avslut. Svenska kyrkan är huvudman för alla begravningar, både kyrkliga och borgerliga då ingår gravplats, kremering, transporter, personal och lokal som bekostas via begravningsavgift/kommunal skatt. Ordnar man begravningen själv krävs kontakt med bl.a. skattemyndigheten. Enligt svensk lag måste den avlidne kremeras eller gravsättas senast en månad efter dödsdatum. Det underlättar för efterlevande när man har tecknat ner önskemål om hur man vill ha sin begravning. En begravning är dyr, men det finns försäkringar som kan användas vid begravning. Vill man sprida askan ansöker man om tillstånd hos Länsstyrelsen.
Lisa informerade att dödsboet är en juridisk person. En bouppteckning ska upprättas och sändas till Skatteverket för godkännande. Viktigt att ta reda på om det finns testamente, äktenskapsförord, särkullbarn mm. Via Skatteverket får man ett ”Dödsfallsintyg och släktutredning” att visa på banken som betalningsuppdrag till räkningar som belastar dödsboets konto. Dokumentbevakning är en tjänst som går att köpa. Där registreras max 10 dokument. t ex. framtids/general-fullmakt. Genom att vända sig till en begravningsbyrå underlättar det för anhöriga att få hjälp med allt praktiskt.
Sara beskrev hur fint det är att få följa anhöriga före, under och efter.
Före - kan reaktionerna vara chock, sorg, dimmigt, arg. Man måste vara medlem i svenska kyrkan för att begravas i kyrkan. Präst och anhöriga träffas, en viktig känslosam stund där man berättar om den som avlidit. Man diskuterar hur begravningen ska gå till och om den avlidne hade några önskemål.
Under - en organist spelar valda psalmer, annan, även inspelad, musik kan förekomma, man följer begravningsritualen där prästen överlämnar i Guds händer. Barn är alltid välkomna. De anhöriga kan vila i att kyrkan tar hand om situationen. 
Efter - Urnsättning ska ske inom ett år. När det gått ett tag blir det tydligare att efterlevande ska leva vidare. Kyrkan bjuder in till samtal i en anhöriggrupp. Sorgen kan man inte fly ifrån då kan det kännas bra att samtala med andra i samma situation. Präster och diakoner är bra på att lyssna och stödja.
Elina - Som borgerlig officiant kontaktas jag av begravningsbyrån och träffar därefter anhöriga för att besluta om begravningen. Det finns ingen given struktur utan Elina brukar föreslå en ordning att utgå från, man lägger till, tar bort som man önskar. Minnesord, ljusceremoni - vi tackar dig för livet du levt, för kärleken du gav och bevarar dig i våra hjärtan. Det personliga avskedet bäddas in med blommor och musik. Begravningen kan ske där man så önskar - på en favoritplats, ute eller inne. I Västerås finns tre kapell på Hovdestalunds kyrkogård och ett på Östra kyrkogården som är öppna för borgerliga begravningar. Avslutar med en fridshälsning - vi sänder dig en hälsning från livet och skänker dig en fin vila. Elina avslutade sin presentation med ytterligare en sång ”Kajsas udde” av Fred Åkerström. Efter avtackning av de medverkande fanns det möjlighet att ställa enskilda frågor.
En fin och innehållsrik dag var till ända.
Text: Gunnel Lundin
Foto: Håkan Fehne