Vi möttes av ett fagert vårlandskap med skirt gröna träddungar och ängar. Det doftade vår. Gullvivor som är Närkes landskapsblomma och vitsippor blommade.
Då vi passerat Götlunda korsade vi gränsen mellan Närke och Västmanland.  Vi åkte den gamla vägen förbi Lillkyrka och Glanshammar mot Örebro.  I Örebro vek vi av mot fågelsjön Tysslingen som ligger vid foten av Kilsbergen. Här kan man se svanar och många andra fågelarter. Det kan samlas över 2000 svanar här på en dag.  Ljudnivån är hög då svanarna pratar med varandra. Tyvärr var det bara några svanar kvar, de flesta hade flyttat.
Vi passerade Garphyttan och Latorp. Garphyttan har sitt namn efter Garpar som tyskar kallades då de kom för att arbeta med järnframställningen på främst 1600-talet. Runt det här området fanns många bergsslag d.v.s. ett kollektiv med bergsmän som tog fram järn. Bergsmän som genom järnmalmen lade grunden för Sveriges ekonomi. Här finns även nationalparker där man kan hitta olika arter av orkidéer.

Det blev dags för kaffestopp på Berga gård nära Fjugesta. Här fick vi kompensation för alla fåglar och svanar vi missade tidigare. Här myllrade det av frigående höns. Berga är ett hönseri och här kan man handla ägg m.fl. saker.

Då kaffetörsten var släckt åkte vi till Riseberga kloster. Där mötte våra guider oss klädda i nunnedräkt. Klostret uppfördes under 1100-talet. Nu består det bara av ruiner men en gavel på finns kvar, uppförd på sent 1200-tal. På platsen ligger låga murar som visar rumsindelningar. Det var olika rum och salar i klostret som användes för olika ändamål. Riseberga kloster tillhörde Cisternerorden. De kvinnor som blev nunnor var ofta mycket rika. Mesta tiden användes till bön och psalmsång där psalmerna var skrivna på latin, Nunnorna fick inte samtala med varandra eller lämna klosterområdet. Den intressanta guidningen och informationen om klostret avslutades i bönehuset där en av guiderna sjöng en psalm på latin skriven av Hildegard av Bingen.

Vid Sjötullen i Svartå var det lunchstopp. Vi serverades hamburgare gjorda på kalvfärs eller fisk samt potatismos. Mycket gott! Restaurang Sjötullen är Svartås gamla järnvägshotell från 1860-talet och har en inredning av många gamla och robusta saker. Restaurangen har även en delibutik. Läget är vackert intill en sjö. Vid stranden ligger ett Viktorianskt orangeri.

Färden gick vidare till Laxå herrgård där en guide mötte upp. Han berättade om Laxå och vissa områden intill. Vi var nu på gränsen mot Svears och Götars land, Västergötland och Värmland. Strax söder om Laxå börjar Tiveden ett stort skogsområde med vild natur och många vandringsleder. Här vid Laxå herrgård finns ett museum med gamla föremål, inventarier och ett arkiv. Det var även en utställning av järnföremål som tillverkats i hyttorna och i smedjorna i trakten bl.a. vid Lassåna bruk och Röfors bruk. En tacksamhetens tanke går till alla hembygdsgårdar och hembygdsföreningar som tar till vara på de gamla inventarierna och forskar på lokal historia.

Vår utflykt avslutade här med kaffe i herrgården där vi kunde beundra vackra takmålningar.

Det var sedan raka spåret hem i regnväder som vi slapp då vi var utomhus för då sken solen. Vi hade tur med vädret.

Text och foto:  Barbro Holst