Bengt framförde visor av både Olle Adolphson, Gustaf Fröding och (naturligtvis) Evert Taube, med stor bravur som vanligt. Vi fick exempelvis njuta av "Det eländiga levernet på caféet", "Karlsson, evig vår" och svaret "Helga Andersson". Vi fick sjunga med i bl a den 17 verser långa "Möte i monsunen" som trubaduren själv kunde utantill och "Så länge skutan kan gå".
I halvtid var det fikapaus med mingel och prat och hembakta blåbärsmuffins som blivit över efter förmiddagens öppet hus.
Som avslutning framförde Bengt Evert Taubes stämningsfulla "Sjösalavår" och där fick vi också facit till rubriken för dagens visafton, där sista versen lyder: 
"Borta med vinden är genuaskutan.
Pampas har sjunkit långt fjärran i väst.
Rönnerdahl stämmer den svenskbyggda lutan
– borta kan duga, men hemma är bäst!
Barrskogen doftar och vikarna glittra,
vitsippan lyser i skuggsvala snår.
Rönnerdahl sjunger och finkarna kvittra:
välkommen, härliga sjösalavår."
Därefter gick vi alla ut i den vackra, men fortfarande lite kyliga, hammarövåren. 

Fotograferade gjorde Anders Carlsson och Ing-Marie Enochsson