Mars månadsmöte inleddes med att ordförand Uno Ahlström hälsade alla välkomna. Några nya medlemmar uppmärksammades särskilt. Han informerade om föreningens öppna hus i den nya lokalen. 
     Han informerade också om att distriktsstämman i år kommer att gå av stapeln i Munkfors. En dag om tandhälsa och kost kommer att hållas i Forshaga folkets hus.         Sedan fyller Spf  Seniorerna Värmland 50 år och detta firas i Mariebergsskogen i Karlstad. För golfintresserade kan berättas att DM i år hålls på Arvika GK.

Därefter hälsades Erling Hedin välkommen. Erling som var på mötet för att berätta om sin tid som FN-soldat i Gaza i slutet på 50-talet och början på 60-talet. Redan då Israel bildades efter andra världskriget så skramlade många av de omgivande arabstaterna med vapen och erkände inte staten Israel. 1956 ryckte Israel in på egyptiskt område och många fruktade ett nytt världskrig. FN beslutade att bidra med en bataljon till de fredsbevarande styrkor som skulle till området.
     Sverige beslöt att bidra  med en bataljon. 19 år gammal och nyligen muckad från värnplikten med hösta betyg sökte sig Erling dit. Efter en veckas utbildning i Strängnäs med skytteträning och för att lära sig arabiska kommandoord bar det av till ett landskap och en miljö som Erling aldrig skådat.Sand, sand, sand, ormar och skorpioner.

     Han utrustades med vapen: k-pist med en extra lång bajonett och en kniv. K-pisten sov han med i sängen. Och visst fick han se döda och skadade men det fanns också stunder att glädjas åt. Som natten mellan 27 och 28 juli -59. Då gick reveljen när det var dags för matchen mellan Ingo johansson och Floyd Pattersson och den sändes ut i lägrets alla högtalare

1960 placerades Erling som skytt på gränsen Israel/Egypten. Fortfarande sand, sand, sand.Vintern var så regnig att bilar bara körde fast och det var besvärligt med förflyttningar. I uppdraget ingick också att paradera och att vara hedersvakt. Bl.a. för Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare. Maten var svensk och lagades sv svenska kockar men det fanns saker han saknade. I brev hem beställde han kaviar och räkost. Och i ett brev till morfadern skrev han att när han kommer hem ska han köpa en bil eller en folkvagn!

Nåväl en becksvart natt när Erling stod vakt hörde han någon närma sig. På arabiska skrek han: "Upp med händerna" då hör han "dä ä jä" på rent ekshäradsmål. Ytterligare en ekshäring visade sig finnas i en grupp längre bort.
     Så skulle Erlings grupp återigen förflyttas. Den här gången betydde det två dygn på ett lastbilsflak där man både åt och sov. Ingen var intresserad av att sova i sanden med ormar och skorpioner som sängkamrater. Väl framme i Sharm el Sheik dit färden gått såg man bara en halvö full av sand och höga klippor mot havet.
      Området var fullt av trampminor och man fick rådet att stå still om man råkade trampa på en. Då skulle man bara förlora benet! Om man släppte rycket skulle den explodera igen och då dkulle man för lora livet...
     Här skulle gruppen bevaka fartygen som passerade i havet utanför. I det här området såg man många tecken på kriget. Döda dök ideligen upp i sanden. 
     Erlings tid här gav honom bara småskador turligt nog och han tycker det varit ett privilegium att få göra FN-tjänst. När det var permission fanns ju möjlighet att resa till flera intressanta historiska platser t.ex. Egyptens pyramider , Jerusalem, Jeriko, Betlehem m.m.

 
Erling Hedin.

Efter Erlings intressanta berättelse var det dags för Stig Zetterkvist att berätta om de kurser han ska leda i hur man använder smarta telefoner. Vårens tänkta två kurser är redan fulltecknade men om intresse finns kan nog fler anordnas i höst. En läsecirkel har nu tillräckligt många deltagare för att kunna starta i höst.

Stig Zetterkvist

Kvällen avslutades med dragning i lotteriet och värmlandsvisan.