En miljon människor lever i digitalt utanförskap, enligt rapporten Svenskarna och Internet. Av dem är omkring 746 000 personer över 65 år. För äldre kan det bli en dyr historia att stå utanför det digitala samhället.

Fram till för bara några år gick det förhållandevis bra att stå utanför internet. De flesta vardagsärenden har kunnat skötas genom post eller telefon, och den som behövde hjälp med en betalning eller insättning kunde gå till sitt lokala bankkontor.

Men när bankkontoren blir färre och allt fler samhällstjänster blir digitala är risken att vissa grupper stängs ute.

Får betala mer

Den som exempelvis betalar fem fakturor med 50 kronor i fakturaavgift får betala 3 000 kronor extra på ett år.

För kunder som vill köpa sin tågbiljett med SJ över disk eller över telefon tas det ut en serviceavgift på 100 kronor.

"För närvarande är det 100 kronor för manuellt köp, både i resebutik och via telefon. Avgiften är densamma oberoende av biljettens pris eller hur många resor som bokas vid samma tillfälle", skriver SJ i en kommentar.

För äldre som använder fast telefoni kan det också bli dyrt. I september 2017 höjde exempelvis Telia priset för fast telefoni från 165 kronor i månanden till 205 kronor. I april 2019 höjdes priset ytterligare till 329 kronor i månaden.

Men enligt Telia är det billigare då alla samtal inom Sverige ingår i det nya priset.

"För många har det ändå blivit billigare. Nu kan man ringa precis hur mycket och länge man vill, vilket vi hoppas gör det ännu enklare för många att hålla kontakt med familj och vänner", skriver Telia i ett mejl.

Tid också en kostnad

I dag finns möjligheten att sköta sin deklaration via digital brevlåda. Då kan man få skatteåterbäringen snabbare jämfört med den vanliga posten. Men eftersom att många äldre saknar tillgång till digitala tjänster behöver de vänta längre på pengarna, säger Christina Tallberg (PRO).

Det drabbar särskilt många äldre kvinnor som har låga pensioner och kanske dessutom är ensamstående. Det borde vara grupperna med minst ekonomi som får tillbaka pengarna snabbt, inte de som har det bäst ställt.

Den som saknar internet behöva vänta i långa köer i telefon för att få göra ärenden.

Tid är också en kostnad. Att komma fram till kundtjänsten på banken kan ta en halvtimme, och du kommer snabbare fram till vårdcentralen om du bokar tid eller beställer medicin på nätet. Det är inte alla som har moderna mobiltelefoner, de sitter krampaktigt med luren.

Läs rapporten Digitala samhällstjänster - underlättar för majoriteten men inte för alla.

Fakta: Digitalt utanförskap
(TT)

De som inte använder internet dagligen och de som aldrig använder internet utgör drygt 1 miljon av befolkningen som är 12 år eller äldre. Runt 70 procent, cirka 746 000 personer, är äldre än 65 år.

Det är de äldsta i befolkningen som känner sig minst delaktiga i det digitala samhället. Särskilt de som är äldre än 55 år.

De som av olika anledningar saknar digital kunskap riskerar att hamna utanför för att de inte kan, förstår eller vill använda digitala lösningar.

Bland låginkomsttagare och personer med lägre utbildning är det färre som tar del av de digitala tjänsterna.

Det digitala utanförskapet drabbar särskilt äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända med låg utbildning.

Källa: Svenskarna och internet 2019 (Internetstiftelsen), Post- och telestyrelsen