Notiser från omvärlden

Mats Hellberg läser Dagens Samhälle och plockar ut notiser av intresse för oss pensionärer.

Notiser från omvärlden  (senaste notisen överst)

Små arbetsgrupper hemligheten i Emmaboda
Ingenstans möter de äldre så få olika medarbetare som i Emmaboda. Samtidigt har kommunen varit den mest kostnadseffektiva under senaste decenniet. Personalkontinuiteten är central i Emmabodamodellen.

Hemtjänsten är organiserad i små arbetsgrupper. Emmaboda har inga planerare anställda. Inga digitala planeringsverktyg för att lägga scheman. Det gör omsorgsassistenterna själva. Här finns inga minutscheman för insatserna. Ett ledarskap nära verksamheten och små arbetsgrupper leder till en arbetsmiljö med mindre stress och sjukskrivningar. Emmaboda har inte infört lagen om valfrihet. Här finns inga privata utförare. Därmed behöver inte tid och insatser prissättas. Man slipper digitala verktyg som används in absurdum i andra kommuner.
Dagens Samhälle 2021–10–14 /Måns Wikstrand

De boende får inte bli hospitaliserade
Johan Herlin Ejerhed är sedan några veckor kommunal läkarstrateg  i Stockholm. Han är specialist i internmedicin och kommer närmast från ett jobb som sektionschef på Danderyds sjukhus, Han säger att vi måste ställa oss frågan vad som kan hända på ett äldreboende under kvällar och nätter som behöver medicinsk kompetens. Under många år har fokus i äldreomsorgen legat på omsorg snarare än vård. Ett äldreboende ska främst vara de boendes hem. Under pandemin har synsättet blivit ifrågasatt så inspektionen för vård och omsorg har rapporterat brister i vården.  Tiden är mogen för att se över strukturerna men det får inte ske till priset av att de boende blir hospitaliserade säger Johan Herlin Ejerhed.
Dagens Samhälle 2021–10–14 /Torbjörn Tenfält

Livskvaliteten stärks i byn med bar och bassäng
Sveriges första demensby har öppnat i skånska Vellinge. Här finns ett minisamhälle i anpassat format, för att den som insjuknat ska kunna behålla så stor livskvalitet som möjligt. Byn, Månstorps Ängar, ligger i Västra Ingelstad och har 56 hyresgäster. Här finns mycket mer än boende. Det finns hårfrisörska, butik och filial till kommunala simhallen. En handikappanpassad bassäng, som utnyttjas av äldreboendet en eftermiddag i veckan. Resterande tid som vilken kommunal bassäng som helst. Att det händer saker i huset är en del i verksamhetsidén.

Grundtanken med demensbyn är att ”flytta in samhället” fast i anpassat och mindre format. Det ska var enkelt att gå ut, gärna på egen hand. Bland annat finns en promenadslinga med konstgjord bäck och sand från Falsterbonäset. Trädgård med café och hönsgård är ytterligare stimulis.
Dagens Samhälle 2021–10–14 /Tora Villenesuva Gran

Äldre erbjuds övernatta i digitaliserad lägenhet
Att få äldre att acceptera digitala hjälpmedel i hemmet kan vara svårt. I Karlstad erbuds de att övernatta i en digitaliserad lägenhet och testa allt som finns där.

Målet är att gamla människor ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Lägenheten känns rätt ordinär och det är meningen säger Lisa Ring vid kommunens kognitionsteam. Plötsligt höjer hon rösten och talar ut i luften; ”Hej Google, tänd lamporna i vardagsrummet”. Vips tänds tre lampor. Utöver ringsignal från ytterdörren finns blinkande ljus intill en blomkruka. Med flera hjälpmedel till exempel medicinrobotar.

Tanken är att den som behöver hjälp i hemmet ska kunna bo en natt i lägenheten för att se vilka apparater som de kan vilja ha.
Dagens Samhälle 2021–10–14/ Påhl Ruin

Dyr omsorg inte bättre än billigare
Kostnaderna för äldreomsorgen skiljer sig stort mellan kommunerna. Men avgörande nyckeltal för kvalitén är inte bättre i de kommuner som driver äldreomsorgen dyrt än hos dem som har billigare verksamhet. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram kvalitetsindex. De dyra kommunerna har ibland bra kvalitet, ibland sämre. Likadant hos dem som driver verksamheten billigt.

Ett exempel är Nynäshamns kommun, som har landets billigaste äldreomsorg i förhållande till förväntade resultat och kvalitén får höga värden.

Ett kvalitetsmått är personalkontinuiteten. Den variera kraftigt mellan kommunerna. Antalet personer som en brukare möter per 14 dagar är sju i Emmaboda och Salem. På andra sidan skalan finns Ovanåker med 22 och Forshaga med 23.
Dagens Samhälle 2021–10–14 /Måns Wikstrand

Här går trenden åt motsatt håll – kommunerna tar över
I Sverige har privata bolag tagit över stora delar av äldreomsorgen och bygger idag sina egna boenden. I Norge däremot har omsorgskoncernerna kastat in handduken.

Efter 14 år med vinstdrivande äldreomsorg i Stavanger tog kommunen över verksamheten förra året. Tre olika privata koncerner har drivit Boganes särskilda boenden under åren. Norrlandia, Aleris och sist Attendo. I fjol beslutade den svenska omsorgsjätten Attendo att avveckla all äldreomsorg i Norge. Men bedömde att det inte fanns förutsättningar för långsiktig lönsamhet.

Av 900 särskilda boenden i Norge har antalet som drivs av vinstdrivande företag sjunkit från 25 till fem. De övriga har antingen tagits tillbaka av kommunerna eller lagts ut på entreprenad av ideella organisationer.
Dagens Nyheter 2021-10-06 / Sigrid Melcior, Ingeborg Eliassen och Anne Jo Lexander

Stölder i omsorgen – en tuff utmaning för chefen
Ett trauma för hela personalgruppen. Väldigt komplext. Två chefer i hemtjänsten vittnar om något av det svåraste de möter. Misstankar om att anställda stulit från brukarnas hem. Men är det de anställda som stjäl eller de äldre som glömt var de förvarar sina värdesaker? 

I Göteborg ertappades en vikarie inom hemtjänsten med att ha stulit från flera av brukarna. Vikarien dömdes till fängelse och blev uppsagd. Brukarna fick tillbaka en del av sina ägodelar. Det var otroligt skönt för personalgruppen att få reda på vem som stulit. Då kände medarbetarna att de faktiskt blev frikända berättar Eva Steen-Olsson, chef för hemtjänsten i Göteborg.

Hemtjänsten i Göteborg har vidtagit ett antal åtgärder för att minimera risken för stölder. . Exempelvis ska ingen personal hantera brukarnas kontanter eller ta ut pengar vi bankomat. Om någon äldre inte klarar av att sköta sina pengar ska minst två medarbetare ansvara för hanteringen.
Dagens Samhälle 2021–09–23/Stefan Helte

Välfärdsbrott. Ny myndighet ska granska utbetalningar
En ny myndighet ska skapas för kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen, berättar finansminister Magdalena Andersson (S).  Det handlar om att bekämpa fusk och välfärdsbrottslighet var än det dyker upp,

Förutom den nya myndigheten aviseras att ytterligare medel ska anvisas till myndigheter för att bekämpa fel och fusk och för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Det handlar sammantaget om tillskott på nära 200 miljoner kronor för nästa år. Förslagen ingår i regeringens budgetproposition för 2022. För år 2023 ökar satsningen till omkring 230 miljoner kronor och för år 2024 till cirka 300 miljoner kronor.

Den nya myndigheten föreslås inleda sin verksamhet 2023 och vara fullt uppbyggd vid årsskiftet 2025/2026.

Uppdraget blir att motverka fusk och utbetalningar genom ”systemövergripande analyser av utbetalningar från välfärdssystemen”. Myndigheten får även i uppgift att betala ut ersättningar som beslutas av välfärdsmyndigheter, som Försäkringskassan.
Dagens Samhälle 2021–09–09/TT

Naivitet öppnar för hemtjänstfusk
66 hemtjänstföretag har kastats ut ur kommuner på grund av att de fuskat. Den nya boken ”Hemtjänstmaffian” är skriven av journalisterna Mira Klingberg Hjort och Karl Martinsson.

Boken beskriver en bransch där företag systematiskt lurat kommuner på pengar i många år, och där kommunernas och myndigheternas kontrollsystem inte kommer åt fuskarna.

Företagare som mjölkar miljontals kronor från kommuner för tjänster som inte utförs, anställda som utnyttjas och brukare som inte får den hemtjänst de har rätt till.

Fusket kan handla om att anställda utnyttjas och tvingas arbeta långt fler timmar än tillåtet. En del företag har tagit betalt för besök de inte utfört, eller registrerat att de varit där längre än de i verkligheten varit. Företagen anställer anhöriga trots att kommunen förbjudit den anställningsformen. 

Det finns kommuner som kommit längre i arbetet med att bekämpa fusket. Ett exempel i boken är Sundbyberg som lagt tid och resurser på att kontrollera företag, exempelvis genom att stå utanför en brukares port för att se om någon hemtjänstpersonal verkligen kommit dit. Kommunen har rivit kontrakten med flera företag.

Men trots allt har tillståndskravet som infördes 2019 förbättrat situationen, enligt författarna. Och flera kommuner tar problemen på allvar. Teknik som nyckelfri hemtjänst, som gör att personalen måste vara på plats för att ett hemtjänstbesök ska registreras, kan också stävja fusk.
Dagens Samhälle 2021–09–09/Åsa Nilsson

Så har pandemin påverkat omställningen till nära vård
Delar av omställningen har fått stå tillbaka på grund av pandemin. Utveckling och utbildning har stannat upp, men digitalisering och samverkan har gått framåt. Det konstaterar Socialstyrelsen i en granskning av hur pandemin har påverkat omställningen till nära vård.

Granskningen bygger på drygt 100 indikatorer som Socialstyrelsen bedömt relevanta för att följa utvecklingen mot när vård runt om i landet.
Dagens Samhälle 2021-09-02/ Samuel Åsgård

Äldre ska ha rätt till en fast undersköterska i hemtjänsten
Man ska få leva livet hela livet, det är vår vision för äldre, det vill säga årsrika, i vårt samhälle. Många behöver hemtjänsten för att få vardagen att fungera och vara trygg. Är man därtill sjuk och skör blir förstås insatserna än viktigare och kan bli omfattande.

Många årsrika upplever tyvärr att hemtjänsten inte ger den trygghet och den kontinuitet de skulle behöva. Personalkontinuiteten varierar stort. Ibland får en årsrik människa träffa så många som 25 olika personer under en tvåveckorsperiod. Vi föreslår tydliga förbättringar av hemtjänsten. En av oss, Barbro Westerholm, har lett en statlig utredning som tagit fram förslag som konkret skulle förbättra vardagen för många årsrika. Förslaget innebär en ny lag om fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Kontaktpersonen ska se till behoven av kontinuitet, trygghet, individuell omsorg och samordning. Den fasta kontakten ska på sikt vara en undersköterska. Med en fast undersköterska får man chans att lära känna varandra och bygga förtroende.
Dagens Samhälle 2021-09-02, debattartikel av Anna Starbrink, regionråd (L) i Stockholm och Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L).

Rumphuggen debatt under pandemin
Antalet motioner (förslag) och interpellationer (frågor) har minskat kraftigt i kommunerna under pandemin. Ett hot mot demokratin, som måste hanteras bättre vid en ny kris, enligt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner).
Dagens Samhälle 2021-07-01/Samuel Åsgård

Allt fler tar tillbaka verksamheten i egen regi
Efter ett kvartssekel av privatiseringar växer den omvända trenden. Kommuner tar tillbaka verksamhet. Men inte i första hand av ideologiska skäl, snarare pragmatiska.

I den internationella litteraturen kallas det backsourcing. Kvalitetsbrister är en av orsakerna till återkommunalisering, men det kan också bero på att kommunen vid en viss tidpunkt anser att andelen privata utförare blivit för hög. Vidare kan det handla om ekonomiska faktorer när det visar sig att det skulle bli billigare att driva verksamheten i egen regi.

Lomma har återkommunaliserat både hemtjänst och särskilda boenden. Det var kvalitetsbrister som gjorde att man återtog all hemtjänst för två år sedan och av samma skäl är man sedan 1 mars huvudman för kommunens äldreboenden. Viktigaste lärdomen är att förbereda återtagandet noga.
Dagens Samhälle 2021-07-01/Påhl Ruin

Den här gången är vi alla lite mindre naivt optimistiska
Äldreomsorgen blev det stora misslyckandet. Ekonomin gick långt bättre än väntat. Men oron för arbetslösheten är fortfarande stor. Kommuntopparna i Göteborg, Solna, Malmö och Östersund blickar tillbaka på pandemiåren.

Sommaren 2021 skymtar något slags normalläge, även om det är ett nytt sådant. Krisen i rikspolitiken har tagit över uppmärksamheten. Det positiva först. För ett år sedan var alla rejält bekymrade för ekonomin och räknade med att skatteintäkterna skulle dyka. Facit blev att alla gick med ett rejält överskott. Viktigaste förklaringen är stora tillfälliga statsbidrag och besparingar när verksamheter stängdes ner eller drevs på annat sätt.

Den svenska coronastrategin var vårvintern 2020 tydlig på en punkt; de gamla och sköra skulle skyddas. Ändå stod det snabbt klart att smittan tagit sig in på de särskilda boendena. Kritiken mot kommunernas äldreomsorg blev senare hård från både coronakommissionen och inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Axel Josefsson. Göteborg, är idag självkritisk när det gäller äldreomsorgen. Vår beredskap att hantera pandemin var inte tillräcklig. Men nu har vi rustat upp äldreomsorgen både när det gäller kompetens och personal.
Dagens Samhälle 2021-07-01/Johan Delby

Lena Hallengren: Den tuffa tiden är nu och det går bra
Under det intensiva pandemiåret blev hon cancerpatient. Att själv hamna i den sjukvård hon ansvarar för som socialminister har varit en intressant upplevelse, säger Lena Hallengren. Nu nämns hon som partiledarkandidat.

För Lena Hallengren har senaste året förstås varit superintensivt. Hon insåg allvaret i det som höll på att hända vid ett extra regeringssammanträde den 1 februari. Då fattade regeringen beslut om att klassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. Förra våren var en stundtals kaotisk tid då bristen på skyddsutrustning tvingade regeringen att tänka utanför boxen och hitta kreativa lösningar. Vi hade personliga kontakter med länder som lagt beslag på lager som egentligen skulle till Sverige. Vi hade samtal med företag med internationella kontakter. Den fråga sin berört henne mest är besöksförbudet i äldreomsorgen, som för många var lika traumatiskt och dramatiskt som pandemin i sig. Men Lena tycker fortfarande att det var helt rätt att fatta beslut om besöksförbud.

Svåra avvägningar har varit vardag, Det hade varit enkelt att följa väldigt många länder och stänga våra skolor. Men konsekvenserna hade varit för stora om barn och unga skulle vara hemma.

Beskedet att Lena Hallengren fått bröstcancer gav spontant känslan att hon inte tyckte att hon förtjänat det. Det var förstås jättetufft mitt i hela pandemin. Nu, mitt i sommaren, mår Lena bra. Hon genomgår cellgiftsbehandling. Den tuffa tiden är nu och det går bra. Hon öser beröm över bemötandet hon fått. Jag tycker att vi i grunden har en fantastisk hälso- och sjukvård i Sverige.
Dagens Samhälle 2021-07-01/Samuel Åsgård

Stockholm vill kunna klämma åt bedrägliga läkare
Läkare som säljer recept på eftertraktade läkemedel kan riskera att få betala skadestånd. Region Stockholm har skärpt sina kontroller av vårdgivare.

Förskrivning av läkemedel på felaktiga grunder kan leda till stora kostnader för regionerna. Nyligen dömdes en läkare till dagsböter för att ha skrivit ut nervgiftet botox under falsa flagg. Han hade uppgett att syftet var behandlingar som ger subvention, när preparatet i själva verket användes inom skönhetsindustrin. Läkaren fick dessutom betala skadestånd till region Stockholm och Uppsala på över en halv miljon kronor.
Dagens Samhälle 2021-07-01/Cecilia Granestrand

Tomma platser ger miljonkompensation
Många äldre har under pandemin inte vågat flytta till särskilt boende. I Stockholm har antalet tomma platser fördubblats och privata utförare fått 35 miljoner kronor i kompensation.

När coronaviruset började spridas i äldreomsorgen blev åtskilliga äldre så rädda att de valde att tacka nej till plats på särskilt boende eller sa upp insatser från hemtjänsten.

I Stockholm minskade antalet personer över 70 år som för första gången fick hemtjänst med 27 procent 2020 jämfört med medelvärdet 2014 2019. Andelen som flyttade till äldreboende minskade med 22 procent. Det finns idag i Stockholm nästan 500 tomma platser mot normalt 200. Färre ansöker om plats och färre tackar ja. Något fler har avlidit. Tomma platser innebär lägre intäkter för utförarna. Stockholm stad har betalt ut 35 miljoner i kompensation till privata utförare.
Dagens Samhälle 2021-04-15 / Cecilia Granestrand

Digitala besök i alla regioner
Nätläkarbolagen får hårdare konkurrens. Alla regioner erbjuder nu digitala vårdmöten. Försöksverksamheten har permanentats på flera håll visar en enkät som Dagens Samhälle gjort.

Pandemin har på allvar öppnat marknaden för digitala läkarbesök. De stora nätläkarbolagen rapporterar att antalet besök via deras appar ökat stort under 2020. Det senaste året blev också genombrottet för nätläkarbolagens största konkurrenter – regionerna. Samtliga regioner erbjuder nu digitala vårdbesök i någon utsträckning. Några regioner använder videosamtal via Skype. Stockholm har sin egenutvecklade app Alltid Öppet, som även Region Gotland använder.

Digitala besök handlar inte bara om primärvården utan även psykiatri och specialistsjukvård.
Dagens Samhälle 2021-04-15 / Åsa Nilsson

Trygghetslarm
Larmföretaget Tunstall förlorar Stockholms stad som kund. Kommunen häver avtalet sedan tester visat att larmen inte håller måttet.

Tumstall är ett av de ledande företagen i landet på trygghetslarm. Bakgrunden är att Stockholms stad upptäckte att larmen inte uppfyller kravet på att batterierna ska räcka i 72 timmar vid exempelvis strömavbrott. 15 000 stockholmare har trygghetslarm.
Dagens Samhälle 2021-03-18 /Åsa Nilsson

Sverige sämst på fasta vårdkontakter
Sjukvården har fortsatta problem med dålig kontinuitet och långa väntetider. Få svenskar har en fast vårdkontakt. Regeringen uppmanas i en ny rapport att ta tag i problemen.

Sverige deltar tillsammans med tio andra länder i årlig undersökning av International Health Policy Survey.  En av punkterna där Sverige utmärker sig negativt är tillgången till fast vårdkontakt. Här är Sverige sämst av elva länder. Endast 35% av de svenska patienterna som svarat på enkäten uppger att de har en ordinarie läkare eller sjuksköterska på sin vårdcentral. I övriga länder ligger andelen mellan 80 och 98 procent.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppmanar regeringen att arbeta för att öka andelen patienter med en fast vårdkontakt.

Väntetiderna i vården är också ett område där Sverige ligger dåligt till. Även här är Sverige sämst av de elva länderna. Av de svenska patienterna uppgav 70% att de fick tid hos en läkare eller sjuksköterska inom sju dagar.
Dagens Samhälle 2021-03-18 / Samuel Åsgård

Trygghetslarm
Larmföretaget Tunstall förlorar Stockholms stad som kund. Kommunen häver avtalet sedan tester visat att larmen inte håller måttet.

Tumstall är ett av de ledande företagen i landet på trygghetslarm. Bakgrunden är att Stockholms stad upptäckte att larmen inte uppfyller kravet på att batterierna ska räcka i 72 timmar vid exempelvis strömavbrott. 15 000 stockholmare har trygghetslarm.
Dagens Samhälle 2021-03-18 /Åsa Nilsson

Orimliga villkor för chefer i vård och omsorg
Cheferna inom vården och omsorgen har för många medarbetare, för lite stöd och utför arbetsuppgifter som inte ingår i uppdraget visar en rapport från Ledarna.

Knappt 3000 chefer inom vård- och omsorg har svarat på frågor från sin fackliga organisation Ledarna. Bilden de ger är samma som andra undersökningar visat och som Arbetsmiljöverket påtalat, Arbetsvillkoren är inte rimliga.

Chefer inom äldreomsorgen har det särskilt besvärligt eftersom de oftare än andra har minst 20 underställda. Knappt hälften har mer än 30 direktrapporterande medarbetare. Dessa chefer utför dessutom arbetsuppgifter som snarare borde skötas av vaktmästare, administratörer eller tekniker. De beställer och hämtar ut medarbetarnas datorer och telefoner, skapar behörigheter, felanmäler har koll på bilar och elcyklar.
Dagens Samhälle 2021-02-25 / Cecilia Granestrand

Malmö vill sluta med minutscheman i hemtjänsten
Hemtjänsten i Malmö har, som på många andra håll, präglats av att brukarna har fått insatser som utförs under ett visst antal minuter. Det sätter hård press på personalen och nu vill politikerna ta steg bort från modellen. I Malmö är all hemtjänst i kommunal regi. Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att sluta med minutscheman.

Idén är att omsorgen i stället ska utformas av personal och brukare tillsammans. Det handlar om att införa tillitsbaserad styrning. Den modell som enligt regeringens önskemål ska gälla för hela den offentliga sektorn. Tanken är att omsorgen blir bättre om det finns tid för daglig dialog med brukaren om vad personen behöver, snarare än att det i förväg ska tänkas ut vad som behövs. Tillitsbaserad styrning gör det lättare att rekrytera kvalificerad personal.
Dagens Samhälle 2021-02-11/Johan Delby

Ny kritik mot IVO för svagt underlag
För lite personal som ibland var för dåligt utbildad. Så såg det ut förra våren på äldreboenden som hanterade covid-19 enligt en ny stor granskning av Ivo, Inspektionen för vård och omsorg. Men myndighetens underlag är svagt, hävdar kommunpolitiker.

Ivo har granskat 98 äldreboenden i 55 kommuner och delar i de flesta fall ut kritik. De har inte funnits förutsättningar att ge en sakkunnig, omsorgsfull och god vård till äldre med misstänkt eller konstaterad covid-19.
Dagens Samhälle 2021-02-11/Cecilia Granestrand

Övertidsnotan för vårdpersonalen
Under 2020 arbetade vårdpersonalen i regionerna över till en kostnad av 3,5 miljarder. En ökning med en halv miljard från året innan. Fjolåret blev tufft för personalen inom hälso- och sjukvården. För att möta pandemin och behovet av sjukvårdsplatser gjordes omprioriteringar genom att exempelvis pausa den planerade vården, vilket gjorde det möjligt att använda resurserna i akutsjukvården.
Dagens Samhälle 2021-02-11/ Erik Pettersson

Svårt att få fram de pengar som krävs
Coronakommissionens expert på åldrande, Mats Thorslund, tror att den skarpa kritiken av brister i äldreomsorgen kommer att leda till förändringar. Men det kan bli svårt att få fram de pengar som krävs.

Coronakommissionen levererade beska slutsatser. Den beskriver äldreomsorgen som ”en resursmässigt eftersatt del av samhället med en undervärderad yrkeskår”. Varken bemanning, kompetens eller ledarskap duger.

Dagens 70-åringar kan förvisso jämföras med tidigare generationers 50-åringar, men de som fyllt 80 år är ofta skröpliga. De blir fler och tillräckligt starka för att leva länge med sina sjukdomar. Därför ökar behoven av vård och omsorg. Bemanningen i äldreomsorgen måste ses över med färre timanställda. På varje äldreboende bör det finnas minst en sjuksköterska.

I Norge är primärvården kommunal. Där har man uppenbart fått till en bättre relation mellan primärvård och äldreomsorgen. I coronakommissionens fortsatta arbete ska man överrväga om primärvården och äldreomsorgen ska ha samma huvudman i Sverige.
Dagens Samhälle 2021-01-21 / Cecilia Granestrand

Politiker ska inte abdikera från sitt ansvar
Den 1 mars blir alla äldreboenden i Lomma kommunala. Det privata företaget Frösunda har enligt kommunens uppföljningar inte erbjudit en omsorg av acceptabel kvalitet. ”Vi kan sköta verksamheten bättre”, säger kommunstyrelsens ordförande Robert Wenglén.

För Robert Wenglén har något annat parti än Moderaterna aldrig varit aktuellt och han är noga med att beskriva sig själv som en varm anhängare av en fri marknad. På denna marknad hör dock varken äldreomsorg eller skola hemma, anser doktorn i företagsekonomi som sadlat om till politiker. Olika delar av samhället har olika logik, och kommunpolitiker bör ha rådighet över kärnverksamheten. Det har vi inte om vi köper de tjänsterna av någon annan, säger han.

När Lomma nu tar tillbaka äldreboendena i egen regi kan kommunen löpande påverka scheman, löner och personalrekrytering. För två år sedan kommunaliserades hemtjänsten och det ledde till att personalen fick bättre betalt.
Dagens Samhälle 2021-01-21 /Cecilia Granestrand

Nu drar kommunerna som lagt mest på äldreomsorgen ned
Strategin att skydda de gamla och sköra under pandemin misslyckades. Coronakommissionen lyfter personalsituationen i äldreomsorgen som en av de avgörande orsakerna till att smittan tog sig in på äldreboendena. Andelen medarbetare en chef ansvarar för måste minskas väsentligt. Personalkontinuiteten måste förbättras. Grundbemanningen måste öka. Sjuksköterska måste finnas på varje boende hela dygnet.

Coronakommissionens krav på omfattande personalförbättringar skulle kosta enorma pengar, uppemot 100 miljarder mer än idag om tio år. Kommuner som satsat mest av alla på äldreomsorgen går dock åt andra hållet och krymper kostnaden.
Dagens Samhälle 2021-01-21/Måns Wikstrand

Allt fler kommuner vill se kommunala läkare
Det politiska stödet för kommunala läkare ökar efter kritiken mot hur vården i äldreomsorgen fungerat under pandemin. SKR stretaremot och tycker att förslaget hotar jämlikheten i vården. Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är positiva till att låta kommunerna anställda läkare. Centerpartiet säger helt nej medan övriga partier vill utreda frågan mer. Folkhälsomyndigheten föreslår regeringen att överväga ett lagkrav på att kommunerna ska ha tillgång till egna läkare. Detta för att säkerställa den medicinska kompetensen på bland annat särskilda boenden.

Marie Morell, ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner ser en risk att mindre kommuner skulle få svårt att rekrytera läkare och därmed inte kunna erbjuda lika god vård. I stället föreslår hon mer samverkan mellan kommuner och regioner i nya former. Sjukhusen kan samverka med kommunala boenden bättre än vårdcentralerna.
Dagens Samhälle 2020-12-17/Samuel Åsgård

Läkarna var inte tillgängliga
Det blågröna styret i Region Stockholm tar ett omtag kring vårdvalen i specialistvården. Det kan bli både färre vårdval och färre privata aktörer. Region Stockholm har överlägset flest vårdval i specialistvården i landet. Utvecklingen har dessutom gått mot allt fler. Men nu kan det bli ändring på det. Modellen ska ändras under de närmaste åren.

Vårdvalen kan bli färre genom att vårdval antingen läggs ned eller slås ihop. Först ut att förändras är vårdvalen inom ortopedi och fotsjukvård. Vårdvalet inom ortopedi görs om från 1 oktober 2021, medan vårdvalet för fotsjukvård försvinner helt från 1 januari 2022. Inom ortopedin ska alla kliniker ha minst sex läkare. Att vårdvalet inom fotsjukvård försvinner innebär att det ska integreras inom husläkarmottagningarna.
Dagens Samhälle 2020-12-10/Cecilia Granestrand

Unikt samarbete säkrar äldrevården
Tre kommuner och en region planerar en gemensam covidavdelning inom äldreomsorgen. Grunden är att Karlskoga kommun har ett korttidsboende på Karlskoga lasarett som gjordes om till covidavdelning. Där fanns bara patienter från Karlskoga, men via ett samverkansavtal ska vård även erbjudas patienter från Degerfors och Laxå.

Brukaren ska inte behöva tänka på om det är regionen eller kommunen som ska ge hjälp. Avdelningen ligger i regionens lokaler på Karlskoga lasarett, men all omsorgspersonal kommer från Karlskoga kommun. Sjuksköterskor från lasarettet kan bistå avdelningen. På ett vanligt särskilt boende går läkare rond en gång i veckan. Här finns möjlighet till daglig läkarrond. Det största hindret i verksamheten är olika IT-system.
Dagens Samhälle 2020-11-26/Erik Pettersson

Kommuner missar äldrelyftspengar
Äldreomsorgslyftet ska stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg. Staten finansierar kostnaden för den tid den anställde är frånvarande för utbildning till vårdbiträde eller undersköterska.

Staten har avsatt 462 miljoner. När ansökningstiden gått ut hade 42 kommuner inte sökt några pengar. Totalt har 239 kommuner ansökt om 379 miljoner. Återstående 83 miljoner, nästan en femtedel riskerar att bli oanvända.
Dagens Samhälle 2020-11-19 / Stefan Helte

Fri etablering i hemtjänsten slopas
Flera kommuner slopar fri etablering för privata företag i hemtjänsten och väljer i stället att upphandla ett visst antal aktörer. Det ska ge mer stabilitet och kontroll. I stället för att använda lagen om valfrihet (LOV) använder man lagen om offentlig upphandling (LOU).

Exempel på kommuner som använder LOU är Linköping, Södertälje, Botkyrka och Värmdö. Hantering och kontroll av företag då man använder LOV kräver mycket resurser. I Södertälje hade även kostnaderna skjutit i höjden på grund av bedrägerier. I Botkyrka har införandet av LOU även inneburit att alla som beviljats hemtjänst nu får möjlighet att välja mellan fyra företag och den kommunala hemtjänsten. Det blir lättare att välja och kommunen får en reell möjlighet att följa upp.
Dagens Samhälle 2020-10-29 /Cecilia Granestrand

Oro för att nätläkarna tar de enkla patienterna
Alla är överens om att digifysisk vård är framtiden. Men när nätläkarbolagen nu satsar stort på fysiska vårdcentraler anklagas de för att fokusera på de enkla patienterna och lämna dem med stora vårdbehov till de traditionella vårdcentralerna.

I utredningen "Digifysiskt vårdval" skissar Göran Stiernstedt på en framtid där digital och fysisk vård hänger ihop och erbjuds av samma vårdgivare. Två separata system leder till ineffektivitet och tenderar att skapa onödig vård. De stora nätläkarföretagen satsar på att expandera med fysiska vårdcentraler de kommande åren. Längst har Kry och Doktor.se kommit. Huvudidén för Doktor.se är att förvärva befintliga mogna vårdcentraler.

Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarna i Stockholm ser problem med nätläkarföretagens intåg. Det stora hotet är att man plockar de friskaste patienterna medan de klassiska vårdcentralerna sitter kvar med de sjukaste patienterna. Hon vill se förändringar i ersättningssystemen. I Region Stockholm är det inte aktuellt med några förändringar av ersättningssystemen,men man följer utvecklingen noga. Dagens Samhälle 2020-10-22 /Samuel Åsgård

S välkomnar "ett visst uppvaknande"
S tycker att de planerade förändringarna av vårdvalen i Stockholm är ett steg i rätt riktning men långt ifrån tillräckligt.

 

- Det här är någonting som vi krävt år efter år säger Talla Alkurdi, oppositionsregionråd. Men de tar sig inte an den omstrukturering som behövs. Det här är långt ifrån tillräckligt. Det är de svårt sjuka äldre som råkar mest illa ut i den här vårdmarknadsdjungeln. Slå ihop de vårdval som berör äldre och stärk kvaliteten.
Dagens Samhälle 2020-10-15 /Samuel Åsgård

Stora förändringar väntar vårdvalen i Stockholm

Det blågröna styret i Region Stockholm tar ett omtag kring vårdvalen i specialistvården. Det kan bli både färre vårdval och färre privata aktörer. Region Stockholm har överlägset flest vårdval i specialistvården i landet. Utvecklingen har dessutom gått mot allt fler. Men nu kan det bli ändring på det. Modellen ska ändras under de närmaste åren.

Vårdvalen kan bli färre genom att vårdval antingen läggs ned eller slås ihop. Först ut att förändras är vårdvalen inom ortopedi och fotsjukvård. Vårdvalet inom ortopedi görs om från 1 oktober 2021, medan vårdvalet för fotsjukvård försvinner helt från 1 januari 2022. Inom ortopedin ska alla kliniker ha minst sex läkare. Att vårdvalet inom fotsjukvård försvinner innebär att det ska integreras inom husläkarmottagningarna.
Dagens Samhälle 2020-10-08 /Samuel Åsgård

Chefer i äldreomsorg har lägst lön

Kommunala enhetschefer har lägst betalt om de arbetar inom äldreomsorgen visar en rapport från Akademikerförbundet SSR. I genomsnitt var månadslönen 2019 för en enhetschef inom äldreomsorgen 41 600 kronor i månaden. En förskolechef har i snitt 4 000 kronor mer per månad. Allra mest tjänar ekonomi och finanschefer som har en medellön på 54 900 kronor.

Eftersom 60 procent av cheferna inom äldreomsorgen har en längre högskoleutbildning drar Akademikerförbundet SSR slutsatsen att utbildning inte alltid lönar sig. Att ha många underställda medarbetare är inte heller någon garanti för högre lön. Chefer inom vård och omsorg har ofta stora personalgrupper. Enhetschefer inom socialtjänsten har lite bättre betalt än chefer i äldreomsorgen.
Dagens Samhälle 2020-10-01 /Cecilia Granestrand

Höstbudget med öppna spjäll

Drygt 100 miljarder för att återstarta Sverige varav 30 miljarder till kommunsektorn finns i regeringens förslag till statsbudget för 2021. Stora skattesänkningar sida vid sida med stora välfärdssatsningar. Satsningarna kostar. Statsskulden växer från 35 procent av BNP till 42. Regeringen lägger 6 miljarder i stöd till äldreomsorgen i kommuner och regioner under 2021. Vården får 4 miljarder för att hantera vårdskulden.
Dagens Samhälle 2020-09-24Måns Wikstrand

April var värsta månaden

April var den dödligaste månaden i Sverige på 20 år. Alla län utom Västerbotten hade från mitten av april till mitten av maj en överdödlighet. Men efter mitten av augusti avlider färre än vanligt. Dödssiffrorna inte bara sjunker. Vi har fått underdödlighet. Färre än vanligt avlider.
Dagens Samhälle 2020-08-27 /Cecilia Granestrand

Coronakrisen. Behövs det mer pengar så kommer det mer

Regeringen har avsatt 5 miljarder kronor för att täcka direkta merkostnader för regioner och kommuner inom vård och omsorg. Om dessa pengar inte räcker så kommer det mer.
Dagens Samhälle 2020-08-27 /Måns Wikstrand

Stödlinjer och fikaringar bryter äldres isolering

Kommunerna letar olika vägar för att bryta ensamheten hos äldre under coronakrisen. Uppsökande verksamhet kan behövas för att nå dem med hjälpbehov, visar erfarenheten från Norrtälje. Mycket av det kommunerna normalt gör för att stötta äldre stängde i våras, till exempel stängda träffpunkter och annan dagverksamhet. Till det kommer besöksförbudet på äldreboenden och riktlinjer att 70 plus ska undvika sociala kontakter.

I Gävle har man bemannat "Stödlinje corona" dit 70-plussare kan ringa. För att nå ut har man både annonserat i lokalpress och skrivit brev till alla över 70 som man inte redan haft kontakt med, På tre månader har över 600 samtal kommit in. Man pushar till exempel för att äldre ska gå ut och träffa närstående på avstånd.

Norrtälje har gjort liknande insatser och konstaterat att det främst är personer över 80 som har problem, Det största problemet är ensamhet, Kommunen har initierat fikaringar där två till fem personer kopplas ihop via gemensamt samtal. Främst har deltagarna kommit från stängda träffpunkter. För att underlätta samtalen mellan dem som inte känner varandra skickar kommunen ut frågesport varje tisdag.
Dagens Samhälle 2020-08-27 /Karin Södergren

Vi måste satsa på mer innovation i vården

Strax innan pandemin bröt ut föreslog regeringens särskilde utredare av välfärdsteknik inom äldreomsorgen ett nationellt centrum för att driva på utvecklingen på området. När bristerna nu blivit blixtbelysta vill han se stora statliga investeringar så att digitaliseringen sätter fart.

De höga dödstalen inom äldreomsorgen har lett till en intensiv diskussion om verksamhetens kvalité och om personalens arbetsvillkor och kunskapsnivå. Kanske leder det till att det faktiskt inrättas ett nationellt centrum för utveckling av äldreomsorgen. Det föreslog Peter Larsson när han i mitten av mars presenterade sin utredning "Framtidens teknik i omsorgens tjänst".

- Jag pekade på behovet av ett centrum som inbegriper det senaste inom demensforskning, annan medicinsk forskning och omvårdnadskunskapen. Det skulle också ta tillvara på de möjligheter digitaliseringen ger, säger han.

Eftersom vi blir allt äldre kommer fler att leva med kroniska sjukdomar. Därför behöver den medicinska kompetensen öka hos dem som arbetar i äldreomsorgen. Kanske behöver också omvårdnadskompetensen öka inom sjukvården. Personalen behöver bättre förstå individens sociala sammanhang och mångfasetterade behov.

Om äldreomsorgen redan idag varit mer digitaliserad skulle kanske en del av smittspridningen ha förhindrats. Möjligheterna att dagligen registrera värden som vikt, blodtryck och kroppstemperatur skulle ge personalen mönster och urskilja avvikelser. Detta görs ännu bara i liten skala. Peter Larsson är civilingenjör och arbetar idag som seniorrådgivare på Sveriges Ingenjörer.

Under utredningsarbetet har han kommit fram till att det inte går att snabba på införandet av ny, smart teknik om man inte samtidigt höjer personalens kompetens. Andra hinder är otillräcklig infrastruktur och oklar juridik. Hur ska personer som inte är kapabla att ge sitt samtycke få tillgång till GPS-larm eller kameror i sovrum, som kan slås på vid olika tillfällen så att personal kan se om något hänt utan att behöva kliva in i bostaden? Förslaget är att vårdpersonal och biståndsbedömare ska få rätt att fatta beslut om de anser att det gynnar den enskildes trygghet och självständighet. Först måste dock legitimerad personal ha bedömt att personen inte själv kan fatta sådana beslut.

Osäkerheten kring frågor om samtycke och integritet har bidraget till att det hittills gått mycket långsamt att införa ny teknik i äldreomsorgen.

Ett gemensamt organ för äldreomsorgens olika aktörer skulle kunna föra ut kunskap om logistik. Det handlar om schemaläggning, transporter och sambanden mellan sjukvården och den kommunala omsorgen. Peter Larsson efterlyser en omfattande statlig satsning.
Dagens Samhälle 2020-06-04 / Cecilia Granestrand

Flera tusen har extraanställts i sjukvården

Under coronapandemin har sjukvården förstärkt sin bemanning rejält. I början av pandemin gick många regioner ut med annonser och rekryterade personal för att klara det ökade inflödet av patienter.

I 16 regioner har man anställt 2600 personer. Allra flest har anställts i Region Stockholm. Flest på Karolinska universitetssjukhuset som fram till slutet av april timanställt 416 personer. Undersköterskor är den överlägset största gruppen. Det finns ett stort behov av undersköterskor för att avlasta och hjälpa andra grupper av vårdpersonal. Från den 1 september räknar sjukhuset med att klara sig med sin ordinarie personal.
Dagens Samhälle 2020-05-28 /Samuel Åsgård

Antalet IVA-vårdade med covid-19 har mer än halverats sedan toppen

Sedan coronapandemins topp den 26 april har antalet vårdade covid-19 patienter minskat med 65% under en månad i Region Stockholm. Inläggningen av patienter tog fart i mars framförallt i Region Stockholm. I början av april aktiverades ett krislägesavtal.

Antalet patienter med intensivvård var den 26 april 558. Två månader senare har antalet sjunkit till 193.
Dagens Samhälle 2020-6-25 / Stefan Helte

Coronaviruset kvar på äldreboendet i Älvkarleby

De första dödsfallen i covid-19 på ett svenskt äldreboende inträffade på Tallmon i Älvkarleby. Smittan finns fortfarande (maj) kvar, på några demensavdelningar.

- Vi kan inte hindra dem som bor där att röra sig i lokalerna, säger omsorgschefen Lena Isokivelä

I två månader har coronaviruset präglat arbetet i Älvkarlebys äldreomsorg. Lena Isokivelä beskriver läget som slitsamt, intensivt och resurskrävande. Två av de boende blev sjuka samtidigt och de avled senare i mars. Därefter har fler dödsfall inträffat. Testning av personalen har kommit igång de senaste veckorna och sjukskrivningstalen har gått ner.

Ingen av dem som nu har hemtjänst är för närvarande smittad. Skulle någon av dem bli snuvig, hosta eller ha andra symtom ska personalen betrakta dem som smittade och använda skyddsutrustning. Alla hemtjänstgrupper har tillgång till färdigpackade ryggsäckar.
Dagens Samhälle 2020-05-07 /Cecilia Granestrand

Smittspridning. Så kom viruset in på äldreboenden

Coronaviruset kan ha förts in på äldreboenden både via äldre som varit på sjukhus, nyinflyttade, personal utan symtom och besök som gjordes innan besöksförbudet. Det visar en enkät i Region Stockholm och Sörmland. Enkäten gjordes runt påskhelgen vid 227 särskilda boenden i båda regionerna. På 123 av dem har boenden insjuknat i covid-19.

Vart fjärde drabbat boende uppger att de smittade inte kunnat isoleras. Det beror bland annat på att personer med demenssjukdom ofta vandrar omkring i allmänna utrymmen och att det inte är tillåtet att låsa in dem. Låg bemanning och hög frånvaro anges också som skäl till att det varit svårt att hindra smittade boende från att vara nära andra personer. Cheferna vid särskilda boenden som haft smitta uppger i högre utsträckning att anställda har svårt att följa basala hygienrutiner. Det beror på bristande kunskaper och förståelse speciellt på boenden mer fler tillfälligt anställda. Övriga smittrisker är att personal arbetar trots att de har symtom eller kommer tillbaka för tidigt efter sjukdom.
Dagens Samhälle 2020-05-07 /Cecilia Granestrand

Smittan slår mot nordiska äldreboenden

Sverige har överlägset flest döda i covid-19 i Norden. Men även hos grannländerna finns en stor andel av de avlidna inom äldreomsorgen. Fram till den 27 april var 73% av de avlidna i corona svenskar. Även i Norge och Danmark har många avlidna som bott på sykehem respektive plejehem. Att uppemot hälften av de avlidna bor på äldreboende verkar vara ett mönster i många europeiska länder. Och det är inte så konstigt eftersom de flesta som avlider är äldre. Det gäller även utan coronan.

Äldreboenden är inte byggda för att stoppa smitta. De är tvärtom utformade för socialt umgänge.

Attendo driver äldreboenden i alla nordiska länderna. Enligt Stefan Svanström Attendos chef för samhällskommunikation är det inga större skillnader vad gäller personalens utbildningsnivå och andelen tillfälligt anställda. Diskussionen om att smittspridningen i Sverige skulle bero på sämre äldreomsorg stämmer inte.
Dagens Samhälle 2020-04-30 /Cecilia Granestrand

Inte möjligt hålla alla äldreboenden fria från smitta

Coronaviruset fanns redan i mitten av april på vartannat äldreboende i Stockholm. I hela region Stockholm var 1400 personer som bor i särskilt boende testade positivt för covid-19. Statsepidemiologen Anders Tegnell säger att det är ett misslyckande. Stockholms äldreborgarråd Erik Slottner anser dock inte att han hade kunnat göra något annorlunda.

Eriks Slottner har inga illusioner om att någon politiker kan stoppa smittspridningen. Vi kan göra en del som att införa restriktioner för sociala kontakter. Det blir en sämre och tråkigare vardag för de äldre under deras sista tid i livet. Vi jobbar också hårt med att ta fram skyddsmaterial.
Dagens Samhälle 2020-04-23 /Cecilia Granestrand

Allt fler satsar på digital vård

Alla vårdcentraler ska kunna erbjuda ett digitalt vårdalternativ för sina patienter. Det målet jobbar många regioner nu mot och har på allvar tagit upp konkurrensen med de privata alternativen.

Dagens Samhälles enkät till regionerna om digitala vårdbesök visar att det är stora skillnader i hur långt de kommit. Coronakrisen ledde dock till att flera regioner skyndade på sitt arbete.

I region Jämtland Härjedalen gjordes det breddinförande som var planerat att pågå under en längre tid i stället omedelbart, och alla vårdcentraler än nu anslutna till regionens tjänst för digitala vårdmöten. Region Jönköping valde att snabbutbilda personalen på alla vårdcentraler i att jobba med regionens app "Bra liv nära". På så sätt har kapaciteten att ta emot digitala vårdbesök utökats. Appen har nu även öppnats för besök på helgerna. I Dalarna har regionens tjänst "Min vård" märkt en kraftig tillströmning av patienter sedan coronakrisen inleddes.

Region Jönköpings app "Bra liv nära" erbjuder bland annat bokade videobesök hos läkare, videorådgivning med drop in hos sjuksköterskor och en meddelandefunktion för att snabbt komma i kontakt med primärvården. Appen har redan blivit en tydlig avlastning för vårdcentralerna och en integrerad del av primärvården i länet.
Dagens Samhälle 2020-04-09/ Samuel Åsgård

Krisavtal kan bli aktuellt på fler håll

Skillnaderna i hur långt pandemin har nått i olika delar av landet blir allt tydligare. Region Stockholm har nu aktiverat krislägesavtalet och hjälper Sörmland med att vårda coronapatienter. Avtalet innebär att personalen får kraftigt höjda löner mot att de jobbar 48 timmar i veckan med möjlighet till nödfallsövertid med ytterligare lönepåslag utöver det.

På tisdagen hade krislägesavtalet ännu inte aktiverats i fler regioner eller kommuner. Men det kan komma att ändras snabbt.
Dagens Samhälle 2020-04-09 / Samuel Åsgård

Hemtjänst – Personal kan flyttas från privata aktörer

Om frånvaron bland hemtjänstpersonal blir stor kan kommuner och privata aktörer dela på personal. I ett krisläge kommer bara livsnödvändiga insatser att ges.

Ögonblicksbild från den kommunala vården och omsorgen i Norrköping tisdag den 31 mars. Tio anställda är bekräftat smittade av coronaviruset och runt 60 misstänks vara smittade. Bland brukarna är 13 bekräftat smittade och 30 misstänks ha drabbats.

Frånvaron bland personalen är högre än vanligt, men läget är ännu inte kritiskt. Vi klarar situationen några veckor till men måste se till att bemanningen blir hållbar under en längre tid, säger omsorgsdirektör Magnus Johansson. Kommunen annonserar därför efter mer personal och startar redan nästa vecka introduktionsutbildningar för de som är oerfarna.

I Stockholm har 62 procent av hemtjänstbrukarna valt en privat utförare. Hittills har vi inte sett att hemtjänsten inte klarar sitt uppdrag. Tvärtom är de privata utförarna en tillgång, säger Sofi Thunvik, kommunikatör på äldreförvaltningen. Stockholm har enligt avtal möjlighet att vid extraordinära händelser omfördela personal mellan den privata och kommunala hemtjänsten.
Dagens Samhälle 2020-04-02/ Cecilia Granestrand

Äldreomsorg – Vi ritar kartan medan vi rör oss framåt

I Älvkarleby har i skrivande stund tre invånare avlidit på grund av coronan. Två av dem bodde på äldreboendet Tallmon och en hade hemtjänst.

- Jag var mentalt förberedd. Smittan finns i Sverige och då var det risk att den skulle nå vår kommun säger Lena Isokivelä, chef för omsorgsförvaltningen. Det hon nu mest fruktar är att skyddsutrustningen ska ta slut.

Hur de personer som avlidit smittades av coronaviruset har inte gått att slå fast. Troligen hände det innan beslutet om besöksförbud infördes. Hos närstående till de boende på Tallmon ökar oron och frustationen när de inte med egna ögon kan se hur släktingar och vänner mår. De ringar ofta till boendets personal, som inte alltid hinner svara. Närstående uppmanas nu att lämna in mobiler som till exempel kan användas för Facetime. Kanske kommer kommunen att köpa in några Ipads.

Att det som gällde igår kanske inte gäller idag och att rutiner kring smittspårning och provtagning förändras, det tycker Lena Iskoivelä inte är särskilt konstigt. Läget är exceptionellt. En sådan här pandemi har vi inte haft på hundra år. Det är bara att inse att det kommer ny information hela tiden. Vi ritar kartan medan vi rör oss framåt.
Dagens Samhälle 2020-04-02/ Cecilia Granestrand

Smittspårning – pensionärer kallas in om extra resurser

Smittskyddsenheterna i de coronadrabbade regionerna har arbetat under högt tryck de senaste veckorna. Extrapersonal i form av bland annat pensionärer har kallats in.

- Det är tungt men vi klarar av det. Vi har fått resursförstärkning, cirka tio personer som arbetar i skift, säger Per Follin, smittskyddsläkare i Region Stockholm. Smittskyddsenhetens samtliga 34 anställda arbetar med corona på olika sätt. Dessutom har man kallat in ett antal pensionärer.

Ungefär samma gäller i Västra Götaland. I nuvarande läge har vi kontroll. Jag tror att alla inom hälso- och sjukvården planerat för olika scenarier säger Peter Ulleryd i Västra Götaland./

- Om det blir en allmän spridning, då blir det ett annat arbetssätt, säger Per Follin i Stockholm.
Dagens Samhälle 2020-03-12/ Åsa Nilsson

Kommuner som lockar flest seniorer

För många kommuner innebär inflyttning av kapitalstarka äldre liv och rörelse. Samtidigt finns en oro för ett stort vårdbehov i framtiden. Inte bara ungdomar utan även många äldre packar sina flyttkartonger och söker sig till något nytt. Många medan bara få år återstår till pension. Andra är redan pensionerade men med hälsan i behåll. Därtill med en privatekonomi som tillåter såväl bostadsköp som ett aktivt liv med restaurangbesök och kulturevenemang.

För kommuner som Borgholm, Simrishamn och Sotenäs betyder det ett inflöde av kapitalstarka och välmående äldre. Det som lockar är naturen och kulturen. En hög andel äldre ställer krav på kommunens verksamhet. Det kräver beredskap och fler platser på särskilt boende. Det sätter också tryck på väl utbyggd hemtjänst. Med de äldre kommer också mycket kunskap och livserfarenhet. Många kommuner är dåliga på att dra nytta av det som de tar med sig.
Dagens Samhälle 2020-03-12/ Gustav Halth

Lönsamt med fler chefer i välfärden

Det stora antalet medarbetare per chef i kvinnodominerande yrken leder till ohälsa och höga kostnader, som skulle kunna undvikas. Investeringar i fler chefer i välfärden kan snabbt bli mycket lönsamma, visar en rapport från Sveriges Kvinnolobby.

I välfärdens kvinnodominerade yrken är ett stort antal anställda per chef ofta verkligheten. I en färsk rapport har Sveriges Kvinnolobby räknat på effekterna av att investera i fler chefer. Rapporten sätter förutsättningen att en vård- och omsorgsförvaltning med 2000 anställda minskar antalet medarbetare per chef från 45 till 30. Det betyder en ökning av antalet chefer med 50%. Åtgärden är mycket lönsam. Till att börja med kostar det förstås pengar. Beräkningen ger en merkostnad på 33 miljoner kronor år ett. Fast redan efter två år har man jobbat in den och det börjar löna sig. Årlig vinst efter två år uppskattas till 6 miljoner. Det beror på besparingar av indirekta kostnader, exempelvis effektivitetstapp vid ohälsa och personalomsättning. Men också minskade direkt kostnader för sjuklön.
Dagens Samhälle 2020-02-27 /Måns Wikstrand

Allt fler anmälningar om vårdskador

Löf är landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Anmälningar om vårdskador till patientförsäkringsbolaget Löf ökar stadigt. Under 2019 inkom nästan 18 000, en ökning med 5,5 procent. I 40 procent av fallen beviljades patienterna ersättning. Totalt betalades drygt 610 miljoner kronor ut, 10 miljoner mer än 2018.

Löf bedömer att anmälningarna kommer att fortsätta uppåt. Vi blir fler och fler i Sverige och det utförs mer sjukvård. Fler anmälningar betyder inte att vården blivit osäkrare. Snarare kan Löf se en positiv trend. Antalet ersatta skador stiger klart lägre än anmälningarna. De allvarliga skadorna minskar.
Dagens Samhälle 2020-02-20 /Hans Perkiö

Stereotyp syn på seniorer bromskloss i välfärden

Chefernas attityder är avgörande för om äldre medarbetare får chansen att jobba vidare, visar en ny rapport från Delegationen för senior arbetskraft. Många arbetsgivare är dåliga på att underlätta för äldre anställda att jobba till hög ålder.

Elisabeth Fogdahl, 70 år, jobbar tre dagar i veckan på Folktandvården i Norrköping. Hon fick jobbet efter vanlig pensionsålder och med nästan fyra decennier i yrket. Ingela Bergqvist, klinikchef på Folktandvården i Norrtälje, är glad över att Elisabeth Fogdahl och ytterligare ett par medarbetare som uppnått pensionsåldern vill jobba kvar. De unga kommer med nya perspektiv och ny teoretisk kunskap. De äldre har sin erfarenhet. Det är väldigt värdefullt att ha blandningen.

För arbetsgivaren är det även ekonomiskt fördelaktigt att ha äldre medarbetare som gått in i pensionsåldern. Avgifterna blir lägre och anställningsformerna lösare.
Dagens Samhälle 2020-02-06 / Torbjörn Tenfält

 

Överbeläggningarna fortsätter att öka

Antalet överbeläggningar i sjukvården ökar – för sjätte året i rad. Kurvan över antalet överbeläggningar i den somatiska vården är en dyster läsning. Under 2013 var det i genomsnitt 2,6 överbeläggningar per 100 vårdplatser i landet. Förra året hade siffran stigit till 5 per 100 platser.

Emma Spak, chef för hälso- och sjukvård på SKR, Sveriges kommuner och regioner, tror inte på snabba förändringar för att vända trenden utan på ett enträget långsiktigt arbete. Det är viktigt att jobba med hela vårdkedjan för att undvika att vi får en för hög belastning i slutenvården. Det handlar om samarbete med primärvården och med kommunerna så att vårdplatser inte upptas av färdigbehandlade patienter.
Dagens Samhälle 2020-01-23 / Samuel Åsgård

Bättre villkor ska locka männen till omsorgen

Villkoren i äldreomsorgen måste lyftas så att männen äntligen söker sig dit. Tidigare metallbasen Göran Johansson, 74 år, ska undersöka hur staten kan hjälpa kommunerna att höja kvalitén på vården och omsorgen för äldre. Utöver anställningsvillkor och arbetsmiljö handlar det om kvalité. Det måste finnas ett golv, en lägsta nivå. På 1990-talet hade ett vårdbiträde eller undersköterska i genomsnitt fyra brukare om dagen, idag är det tolv.
Dagens Samhälle 2020-01-23 / Vivianne Sprangel

LSS-företag vill slippa "orimliga" tillståndsavgifter

Från och med 2019 krävs tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Tillstånden kan kosta företagen inom bland annat hemtjänst hundratusentals kronor per år. Nu kräver Vårdföretagarna att regeringen ser över avgifterna. Att ansöka om tillstånd kostar 30 000 kronor. För att göra en ändring i tillståndet, till exempel byte av föreståndare på ett boende kostar 21 000 kronor. Avgifterna och den långa handläggningstiden innebär att företag avstår från utökning av verksamhet eller andra förändringar. Det drabbar tillgången till vårdplatser.
Dagens Samhälle 2019-12-19 / Åsa Nilsson

Ingen varselvåg att vänta i regionernas vårdsektor

I Stockholm har Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus varslat totalt 800 tjänster. Regionstyrelsens ordförande Irene Svenonius är det en nödvändig del för omställning till nära vård. Hon tror att liknade åtgärder ska följa i andra delar av landet. Men en enkät som Dagens Samhälle gjort visar att det bara är aktuellt i Stockholm och Östersund. I flera övriga regioner finns sparbeting, men man räknar med att klara dessa utan varsel. Däremot kan tjänster efter personer som slutar inte återbesättas.
Dagens Samhälle 2019-12-12 / Samuel Åsgård

"Fri tid" minskade stressen för hemtjänsten

I Västervik bestämmer personalen inom hemtjänsten hur lång tid de ska vara hos de äldre. Modellen med "Fri tid" har gjort att resurserna används mer effektivt. Det traditionella sättet att planera insatser inom hemtjänst innebär att biståndshandläggarna bestämmer både vad en person ska ha hjälp med och hur lång tid som ska avsättas för varje hjälpbehov. Detaljstyrningen upplevs mycket stressande av personalen. I Västervik är det personalen, både i privat och kommunal omsorg, som tillsammans med brukaren gör upp om hur arbetet ska utföras. Inga exakta tider anges.

   - Vi har tagit bort tiden. Nu används resurserna där de bäst behövs, säger      Emma  Säfström, enhetschef för den kommunala hemtjänsten i Västervik.
     Vi har  små arbetslag som lär känna de äldre och skapar goda relationer.

Idag betalar brukaren bara för den faktiska tid som hemtjänsten är på plats. Kommunens kostnader har inte ökat. Pressen på personalen har minskat.
Dagens Samhälle 2019-12-12 / Johan Delby

Avmattning av lönsamheten i privata vårdsektorn

Både tillväxt och lönsamhet i den privata vård- och omsorgssektorn fortsatte att mattas av. Minskad tillväxt inom omsorg och socialtjänst, men även nätläkarbolagens förluster tynger branschen mest. Omsättningen i den privata vård- och omsorgssektorn låg 2018 på 133 miljarder kronor en ökning på 1,4%. Privat primärvård växer fortfarande snabbt, under 2018 ökade den med 5%. Däremot har lönsamheten backat med 2,8%.
Dagens Samhälle 2019-12-05 / Åse Nilsson

Dags för krafttag mot brott mot äldre

Flera inbrotts- och stöldligor riktar in sig mot äldre, med resultatet att våra äldre medborgare lever med en rädsla för brott. Detta får vi aldrig vänja oss vid, skriver Erik Slottner (KD), som har sex förslag för att stävja utvecklingen.

Statistiken om brott mot äldre understryker behovet av krafttag. Från 2017 till 2019 har utsattheten för brott i åldersgrupperna 65–74 och 75–84 ökat från 12,4 till 15,2 procent respektive från 9,7 till 14,4 procent. Detta är något vi aldrig får vänja oss vid. Därför presenterar jag nu sex förslag för att vända utvecklingen.

  1. Det är angeläget att straffen för brott mot äldre ses över för att skärpa dem.
  2. Rättsväsendet behöver tillföras kraftiga resurser för att bli mer effektivt.
  3. Uppsökande informationsinsatser mot äldre är nödvändiga.
  4. Kunskaperna om kriminalitet mot äldre behöver öka inom forskningen, hos polisen och på andra håll i samhället.
  5. Insatserna till brottsdrabbade äldre måste öka vad gäller dels att hantera de praktiska konsekvenserna, dels att bearbeta själva upplevelserna.
  6. Skapandet av trygga offentliga miljöer är av stor vikt.

Erik Slottner äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad (KD). Dagen Samhälle debatt 2019-11-12

Skola och statsbidrag till äldreomsorg i höstbudgeten

Ökade statsbidrag till kommuner och landsting samt flera nya satsningar på skolan är huvudnummer i regeringens budget för nästa år.

I budgeten finns 950 miljoner kronor som kommunerna ska kunna rikta lägga på äldrevården till exempel åtgärder mot ensamhet eller nya äldreboenden.
Dagens Samhälle 19 september 2019 Måns Wikstrand

Låt fler katter flytta in på äldreboendet

Vi vill att fler äldreboenden prövar att ha katt och att det följs upp vetenskapligt. Ett sådant underlag är nödvändigt för att Socialstyrelsen ska kunna skriva riktlinjer för kattnärvaron på äldreboendena, skriver riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) och före detta utredaren Susanne Gaje.

Att bli årsrik (positivt) eller gammal (låter som ensamhet och krämpor) måste hanteras både enskilt och samhälleligt. Det gäller att göra även den sista tiden i livet så positiv som möjligt vare sig man då bor hemma eller har flyttat till något boende. Det finns många undersökningar som visar att människor – inte bara äldre – mår bättre och känner mindre ensamhet när de har djur omkring sig. Sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö.
Dagens Samhälle debatt 2019-09-16 Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) & Susanne Gaje / före detta utredare

Dyrare omsorg gör inte de äldre nöjdare

Kommuner med billig äldreomsorg får lika bra betyg av de äldre som dyra kommuner. Nu när tuffare ekonomiska tider väntar ökar kraven på effektivisering. Vissa kommuner lägger 30-40% mer pengar på äldreomsorg än vad man kan förvänta sig utifrån befolkningens sammansättning. Hos andra ligger kostnaden lägre än förväntat. I en handfull så mycket som 20 procent under. I båda grupperna är 85% av omsorgstagarna nöjda eller mycket nöjda.

- När vi tittar på olika typer av mått och kostnader ser vi inga tydliga samband mellan kostnad och kvalitet säger Greger Bengtsson, samordnare för vård och omsorg på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
Dagens Samhälle 29 augusti 2019 / Hans Perkiö

Växtvärk sänker lönsamheten hos äldreomsorgens jättar

När behoven ökar bygger de största bolagen i äldreomsorgen nya boenden i allt snabbare takt. Men expansionen pressar lönsamheten.

Marknadsledande Attendo har fått stryk på börsen. Företaget omsatte hela 11 miljarder kronor 2018. Tre fjärdedelar handlar om äldreomsorg i Norden. Den svenska äldreomsorgen stod för 4,2 miljarder. Men under 2019 har Attendos värde på Stockholmsbörsen nästan halverats. Orsaken är kraftiga lönsamhetsproblem i Finland, där bolaget vuxit rasande snabbt. Man har haft svårt att rekrytera personal och därmed inte fyllt boendena. Vidare har avtalen ger svagt betalt. I Sverige är utbyggnadstakten mindre dramatisk, men ändå hög. Attendo räknar med att bygga tio nya boenden per år. Lönsamheten är tryggare.

Näst största äldreomsorgsbolaget är Ambea, ägare till Vardaga. Efter köpet av Aleris Omsorg efter årsskiftet kommer Vardaga att ligga helt nära Attendo i storlek i svensk äldreomsorg. Bemanningsproblem kan man kanske förvänta sig men VD Fredrik Gren ser inga. När Ambea nyligen rekryterade 60 personer till ett boende som öppnar i Spånga fick man 1200 ansökningar.
Dagens Samhälle 29 augusti 2019 / Måns Wikstrand

Fler kommuner lider brist på särskilda boenden

Antalet kommuner med brist på särskilda boende för äldre ökar. 127 kommuner har underskott idag och 92 kommuner tror att de kommer att ha brist om fem år.

Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät visar en dyster utveckling. Förra året uppgav 116 kommuner att de hade underskott på särskilda boenden för äldre. I år svarar 127 kommuner att de har underskott. På frågan om behovet kommer att vara täckt om fem år svarar i år 92 kommuner nej. Många kommuner har både en ökande äldre befolkning och ökat antal barn. De tvingas att prioritera mellan att bygga förskolor och särskilda boenden.

Under 2019 och 2020 beräknas det tillkomma 7100 bostäder i särskilda boenden för äldre. I storstäderna står de privata bolagen för den största andelen av byggena, 62 procent. I kommuner med färre än 25 000 invånare bygger kommunerna själva 55 procent av bostäderna.
Dagens Samhälle 29 augusti 2019 / Samuel Åsgård

Norrköping rustar boenden för värmeböljor

Klimatförändringar gör värmeböljor vanligare och mer långvariga, vilket kan vara extra jobbigt för äldre människor. I Norrköping planteras fler träd och buskar utanför äldreboenden och inomhusluften kyls ned.

Enligt en studie som nyligen publicerades i Läkartidningen kan hettan under sommaren 2018 ha orsakat 600 dödsfall. Hög och långvarig värme är särskilt jobbig för personer med hjärtsjukdomar eller sjukdomar i andningsorganen.

Efter rekordsommaren undersökte Norrköpings kommun i samarbete med centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet hur personal och brukare i omsorgen påverkades av värmen. Personalen orkade inte utföra sina arbetsuppgifter i vanlig takt och fick svårare att koncentrera sig. Även brukarna blev trötta, ibland nästan apatiska.

Hemtjänstens personal kom ofta till väldigt varma lägenheter. Det kunde vara 35-40 grader varmt inomhus. Värmen förstörde även känsliga läkemedel.

Norrköpings kommun har inventerat alla sin äldreboenden. De som är byggda efter 2008 är försedda med komfortkyla och när vi bygger nytt gör vi alltid solstudier. På många boenden finns bärbara luftkonditioneringar. Utomhusmiljöerna anpassar till ökat behov av skugga.
Dagens Samhälle 29 augusti 2019 / Cecilia Granestrand

Nyanlända måste rädda omsorgen

Det räcker inte med den svenska befolkningen för att bemanna framtidens äldreomsorg. Det krävs också ett stort tillskott av nyanlända bedömer SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

De nyanlända är en stor potential som kommuner och regioner måste ta tillvara säger Caroline Olsson sektionschef på avdelningen för arbetsgivarfrågor på SKL. Enligt SKL behövs ett nytillskott av 14000-15000 undersköterskor och vårdbiträden per år fram till 2026. Pensionsavgångarna bland personalen blir många och gruppen över 80 år med stora vårdbehov växer. Det räcker inte med att kommuner och regioner gör sig attraktiva som arbetsgivare. Vi måste jobba på andra sätt och hushålla med de människor vi har.

Caroline Olsson talar om att organisera arbetet på nya sätt och om ny teknik som kan avlasta personalen, Och hon talar om att ta tillvara den kompetens som finns hos nyanlända. Nyanlända är en jätteviktig pusselbit i det här sammanhanget. En väl fungerande sfi och en bra utbyggd vuxenutbildning är viktiga faktorer för att nyanlända ska kunna slussas in i äldreomsorgen. Bra kunskaper i svenske är nödvändigt.
Dagens Samhälle 29 augusti 2019 / Stefan Helte

Vi är inte rustade för äldreboomen

Psykiatriprofessorn Ingmar Skog är en av Sveriges främsta äldreforskare. Han varnar politikerna för det närmaste decenniets explosionsartade ökning av antalet 80-plussare.

Ingemar Skoog har forskat kring äldre och hälsa. Han framhåller hur mycket mer välmående och pigga dagens 70-75 åringar är jämfört med personer som uppnådde den åldern på 1970-talet. Han har till och med sagt att "70 är det nya 20" och syftar på att de som nyligen gått i pension ofta är lika ressugna som de som nyss tagit studenten,

Vilket år man är född och vilken generation man tillhör är minst lika viktigt som ålder. År 1901 var Sverige ett fattigt bondesamhälle. De som föddes 1944 växte upp i välfärdssamhället. Det skiljer mycket mellan generationerna i fysisk kapacitet och intellektuell funktion.

På nästan alla plan mår dagens 70-åringar bättre. De allra flesta känner sig friska och de är mindre oroliga och lättstressade, vilket är starkt kopplat till depression. Trots det är depressioner fortfarande vanliga bland äldre personer och dessutom ofta oupptäckta. Ofta vet människor inte själva om att de har en depression, särskilt inte om den är mild. Även läkare kan tolka symtomen som normalt åldrande.

Ingemar Skoog efterlyser en nationell kampanj som upplyser befolkningen om vad som kan vara tecken på depression. Antidepressiva läkemedel har ofta mindre effekt på äldre personer. Då kan behandlingen i stället vara gruppterapi eller att isolering och ensamhet bryts.

Om bara åtta år har antalet personer över 80 år ökat från 500 000 till 750 000. Det är en enorm ökning och den är lite skrämmande eftersom de flesta som drabbas av demens gör det efter 80 års ålder.
Dagens Samhälle 29 augusti 2019 / Gunilla Granestrand

Djurens sällskap lyser upp vardagen på äldreboendet

Över en fjärdedel av Sveriges befolkning känner sig ensamma. Men på äldreboendet Norrgården i Sollentuna får äldre sällskap av höns, kaniner, fåglar och en katt. Att vara med djuren gör mig gladare säger Ann-Marie Hedman, 91 år.

På Norrgården finns tre gruppboenden för personer med demenssjukdom samt två avdelningar som är inriktade på omvårdnad. Sedan starten har det fallit sig självklart att djur ska finnas på äldreboendet. Fenomenet är populärt och har prövats på flera håll i landet.

Andra profilerade äldreboenden i Sverige
Antalet nischade äldreboenden har mer än fördubblats på tio års tid. Här är några exempel.

  1. Språkinriktning
  2. Bio, nöjen och kultur
  3. Djur och natur
  4. Hotellyx
  5. Friluftsliv
  6. Hbtq, för äldre som inte är hetrosexuella
Dagens Nyheter den 1 juli / Raffaella Lindström

Förändrade alkoholvanor ställer nya krav på äldreomsorgen
Allt fler över 65 år uppger att de dricker alkohol på ett sådant vis att det innebär riskbruk. Situationen ställer nya krav på både beroendevården och äldreomsorgen. Framförallt är det kvinnor som sticker ut. Enligt Socialstyrelsen har kvinnor i den specialiserade öppenvården i Åldern 65–84 år, som får vård för alkoholdiagnoser fördubblats mellan 2006 och 2015.

Varför äldre dricker både mer och oftare kan ha flera förklaringar. En teori är att den utbredda ensamheten lämnar avtryck. Men Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, påpekar att många äldre växte upp i en alkoholliberal miljö under 1940 och 1950-talen, vilket följer med upp i åldrarna.

Idag ligger gränsen för riskbruk på samma värde för alla åldersgrupper. Kroppen hanterar alkohol sämre med åldern varför det kan vara lämpligt att åldersanpassa gränsvärdena.
Dagens Nyheter den 1 juli / Raffaella Lindström

Norrtälje blir testbädd för integrerad äldrevård
Hallstavik i Norrtälje ska testa nya organisatoriska och tekniska lösningar för att ge äldre bra och självständiga liv.

Bakom Norrtäljemodellen står Norrtälje kommun, Region Stockholm, Kommunalförbundet sjukvård och omsorg, vårdbolaget Tiohundra AB och privata utförare som samverkar med den offentliga vården. Vinnova stödjer modellen med nära fyra miljoner kronor. Projektet ska pågå under två år.

Från Hallstavik centrum är det cirka fyra mil till Norrtälje sjukhus. Mer än var fjärde invånare, drygt 1200 personer, har fyllt 65 år. Innovationsmyndigheten Vinnova har utsett Hallstavik till en så kallad testbädd för integrerad vård och omsorg för sjuka äldre. Norrtäljeområdet har speciella förutsättningar att samverka över de vanliga region- och kommungränserna. Sedan 2006 bedrivs hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg i en och samma organisation. Nu tas nästa steg i det som kallas Norrtäljemodellen 2.0.

Frågan om arbetsfördelning mellan Norrtälje sjukhus och vårdcentralen i Hallstavik kom snabbt upp på dagordningen. Det kan inte vara rimligt att sköra äldre åker ambulans 8–10 mil för en provtagning som tar en kvart på sjukhuset, anser Peter Graf vd i vårdbolaget Tiohundra som driver både sjukhus och vårdcentraler. Mer av vården måste kunna skötas lokalt.
Dagens Samhälle den 20 juni 2019 / Vivianne Sprengel

Servicemedarbetare – ny personalgrupp i Region Västerbotten
Nu ska patienter känna igen sig och få likvärdig service oavsett vilket av sjukhusen i Region Västerbotten de besöker. Detta tack vare den nya personalgruppen servicemedarbetare, som även ska avlasta den medicinska personalen.

En värd tar emot vid ingången till lasarettet i Skellefteå. Här kan patienter och anhöriga få svar på frågor samt hjälp att hitta rätt avdelning. Samma koncept finns i Umeå och Lycksele. Samtliga sjukhus informationsdiskar bemannas av servicemedarbetare och samma gäng har också hand om patienttransporter. Eftersom man har länskliniker flyttas patienter ofta mellan sjukhusen.

Tanken med en central kassa och incheckningsdisk på sjukhusen är att frigöra fysisk yta samt lyfta bort arbetsuppgifter från vårdpersonal och medicinska sekreterare.

Patienterna ska känna sig välkomna, direkt kunna checka in och betala sitt besök samt få hjälp att hitta rätt. Medicinsk personal ska inte behöva ägna tid åt patient-transporter eller visa vägen. Det är ett sätt att renodla arbetsuppgifter och roller.
Dagens Samhälle den 20 juni 2019 / Tora Villanueva Gran

Vi behöver lära ut mer om äldres depressioner
Många äldre lider av oro och ångest. De tar inte kontakt med vården och får därför ingen behandling. Vad behöver göras för att kunna möta detta folkhälsoproblem? Ökad kunskap om symtomen via kampanjer till allmänheten är ett förslag,

- Depression är nästan lika vanligt som förkylning, men mycket farligare. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar och immunförsvaret påverka också. Livskvalitén försämras också och för de äldre är depression den vanligaste orsaken till självmord.

Det säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och forskningsledare vid Age Cap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs Universitet.

Omkring 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern 65–79 uppger att de har besvär med ängslan, oro eller ångest.

Vad behöver göras för att fler deprimerade äldre ska upptäckas och få adekvat behandling?

Ingemar Skog föreslår en kampanj till allmänheten och personal inom äldreomsorgen för att öka kunskapen om symtomen. Precis som vi haft kampanjer om hjärtinfarkt och stroke behöver vi lära ut tecken på depression. Till exempel att man tappar lusten för att göra saker man tidigare tyckt var roliga, mister aptiten, får sömnstörningar och svårigheter att koncentrera sig.

Tillgången till psykoterapi behöver förbättras. Andra förebyggande insatser kan vara att skapa fler kontaktpunkter för personer över 80 år. Vi vet att ensamhet är en stor riskfaktor.
Dagens Samhälle den 20 juni 2019 / Karin Södergren

Region Uppsala satsar på att få de äldre att gå till tandläkaren
Region Uppsala har utsett äldreombud vid Folktandvårdens 21 kliniker. Målet är bättre tandhälsa för sköra äldre som fortfarande bor hemma.

Många äldre förlorar kontakten med tandvården. Enligt en studie från Kunskaps-centrum för äldretandvård i Uppsala hamnade var fjärde person utanför tandvårdens kallelsesystem.

Projektet som sjösätts efter sommaren 2019 har som mål att få flera äldre att behålla tandvårdskontakten. Varje folktandvårdsklinik i regionen har utsett ett äldreombud som har till uppgift att följa upp patienter över 75 år som ringer återbud eller inte dyker upp.
Dagens Samhälle den 13 juni 2019 / Karin Södergren

Vellinge får landets första demensby
Den första januari 2020 öppnar Vellinge en demensby. Det blir ett vård- och omsorgsboende med både inom- och utomhusmiljö där personer med demenssjukdom kan röra sig fritt.

Vårdbolaget Förenade Care tog hem upphandlingen. I konceptet ingår bland annat motions- och friskvårdsanläggning, gröna palmer vid en bäck, kafé och affär. De äldre får både digitala robotkatter att kela med och levande höns att sköta om. Vellinge kommun ser demensbyn som en del av framtidens äldrevård. Demensförbundet är skeptiskt till demensbyar och menar att personer med demens blir isolerade.
Dagens Samhälle 5 juni 2019

Demensbyar isolerar Sveriges demenssjuka
"En välkomnande miljö, som är så lik det vanliga samhället som möjligt, där personer med demenssjukdom tryggt kan njuta av livet". Så beskriver Vellinge kommun den planerade verksamheten Månstorps Ängar på sin hemsida.
     Ändå ställer vi inom Demensförbundet oss tveksamma till idén med demensbyar, som nu planeras på flera håll i landet. Modellen bygger på nederländsk förlaga, som även lanserats i Danmark. En central tanke inom svenska demensvården är att människor med kognitiv svikt ska kunna fortsätta att leva ett så bra liv det går och att samhället ska vara ordnat så att det är möjligt. Att isolera patienter i en skyddad värld främjar inte målet. Demensbyar går också mot Socialstyrelsens rekommenda-tioner, som bygger på småskalighet med ett begränsat antal lägenheter.
Dagens Samhälle debatt 29 maj Pär Rahmström, ordförande Demensförbundet

Vårdföretagarna kritiska till nya avgifter för hemtjänst
Sedan den 1 januari 2019 krävs tillstånd från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, för att få bedriva hemtjänstverksamhet 500 företag har per 1 mars sökt tillstånd och handläggningen startar så snart avgiften 30000 kronor betalts in. Ivo bedömer att det finns fler företag som bedriver hemtjänst. Att alla inte skulle söka tillstånd var väntat. De nya reglerna kräver att det inom hemtjänstföretag ska finnas en insikt i de regler som styr verksamheten. Det sker också en kontroll av lämpligheten och ekonomiska förutsättningar.
     Vårdföretagarna är i grunden positiva till tillståndsprövning, men ser en risk att de nya reglerna slår hårt mot just hemtjänstföretag eftersom dessa oftast är små. Avgifterna och prövningen av ekonomin avskräcker, tror Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
Dagens Samhälle den 18 april 2019 / Åsa Nilsson

Äldre är ingen homogen massa
Helena Bjurbäck började i mars 2019 på en nyinrättad tjänst som äldreombudsman i Göteborg. Tjänsten är en del i Göteborgs satsning på att bli en åldervänlig stad. Man vill stärka de seniora göteborgarnas röster, Svara på frågor, ge råd och stöd, ta emot klagomål, lotsa rätt och framförallt föra synpunkterna vidare.
     "Jag driver inga enskilda ärenden, omprövar inte och kan inte ändra fattade beslut. Men jag kan samla behovsbilden och lyfta kunskapen till stadens politiker. På så sätt blir jag ett uppsamlingskärl för de äldres röster" säger Helena Bjurbäck. Hon betonar vidare att äldre är en heterogen grupp.
     "Att vara 65 kan vara en helt annan sak än att vara 95 sett utifrån vårt biologiska, sociala och psykologiska åldrande. Det går inte att behandla äldre som en homogen massa". DS den 28 mars 2019 / Anna Lundegårdh

Januariöverenskommelsen om äldre
I januari 2019 slöt Socialdemokreterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna en sakpolitisk överenskommelse, som skapade möjlighet till ny regeringsbildning. Ett avsnitt behandlar sjukvård och äldre och återges nedan i förkortad form (till punkterna 58-63 i överenskommelsen finns detaljerade åtgärder).

Vi vill minska köerna inom sjukvården genom ökade resurser och bättre villkor för personalen. Ett särskilt fokus ska läggas på kvinnors ohälsa. Att vården finns där när vi behöver den är en fråga om trygghet. Vi vill att alla människor i hela landet ska känna sig säkra på att få träffa en läkare när de är sjuka. Att de inte ska behöva vänta för länge på att få behandling eller operation. Det ställer krav på att det finns tillräckligt med utbildad vårdpersonal.

Det ska vara bra att bli gammal i Sverige. De ekonomiska villkoren för alla pensionärer ska förbättras och resurserna till en äldreomsorg av hög kvalitet ska öka.

    58 Köerna kortas. En uppdaterad kömiljard ska införas.
    59 Patienternas rättigheter stärks och principen om vård efter behov tryggas.
    60 En primärvårdsreform införs. Rätt till fast läkarkontakt säkras.
    61 Kvalitetskraven i all sjukvård och äldreomsorg förstärks. Konkurrensneutralitet
         ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare.
    62 Investera i personal i vården och omsorgen.
    63 Bekämpa psykisk ohälsa.
Från Socialdemokraternas hemsida

Svenskarna blir inte längre äldst i Europa
Det var länge sedan svenskar levde längst i Europa. Sex EU-länder har idag högre medellivslängd. Det är Eurostat som har sammanställt data från 275 regioner i EU varav åtta ligger i Sverige.

De svenska regionerna ligger väl samlade. Stockholm har längst medellivsländ med 82,9 år vilket ger plats 41 i Europa. Kortast i Sverige är Mellersta Norrland med 81,7 år, plats 114 i EU-ligan. Jämför det med Storbritannien där Västra Inre London har medellivslängden 84,1 år, sjätte plats i EU medan sydvästra Skottland ligger på plats 232. Det visar att klassklyftorna i Storbritannien är mycket större än i Sverige.

I Spanien och Italien är medellivslängden 84-85 år. Det beror till viss del på kosten med olivolja, nötter och fisk. Kortast medellivslängd finns i Bulgarien, Rumänien, Lettland och Litauen. Män dör i snitt fem år tidigare än kvinnor. Störst skillnad finns i Litauen där män i snitt bara blir 69,5 år medan kvinnorna blir 80,1 år.
Dagens Samhälle den 10 januari 2019

Menyerna håller inte måttet
Matlådor dominerar inom hemtjänsten. Men de räcker inte för att förebygga undernäring hos äldre. Livsmedelsverket har gjort en rikstäckande kartläggning av den kommunala måltidsverksamheten i förskola, skola och äldreomsorg. Rapporten visar att mycket har blivit bättre när det gäller måltiderna, men att det finns brister. Undernäring bland äldre är ett stort problem, som kommunerna har skyldighet att förebygga. Insatserna, särskilt inom hemtjänsten, är dock inte tillräckliga. Tyngdpunkten ligger på levererade matlådor. Men det räcker inte. Matlådan kan kompletteras med annat måltidsstöd, exempelvis måltidsvänner, mellanmål, matlagning eller ledsagning till restaurang. Bara en mindre del av kommunerna erbjuder sådant stöd.

Livsmedelsverket rekommenderar minst sex små energi- och proteinrika måltider varje dag. Undernäring leder till minskad funktion, ökad fallrisk och större vårdbehov. Socialstyrelsen har uppskattat att sjukvården kan spara upp till en miljard kronor per år om undernäring förebyggs.

Skellefteå kommun har efter klagomål satsat och har idag som målbild att måltiden är en del av en meningsfull dag. De äldre får sex måltider per dag. Köken levererar huvudmåltiderna och personalen på boendena gör frukost och mellanmål. Satsningen har gett resultat. Fallskadorna har minskat. Kockarna är måltidsambassadörer och har ett boende de ska ut på för att få synpunkter. Kommunen ordnar också seniordagar, där invånarna kan testa maten i matlådorna. Samtliga tycker att maten är jättegod.
Dagens Samhälle den 19 december 2018 Hans Perkiö

Uppkopplade äldre slipper åka till akuten
Hemsjukvård. Färre läkarbesök, inga akuta inläggningar på sjukhus och en besparing på 250000 kronor. Det blev resultatet när Borgholms hälsocentral lät 16 äldre med hjärtsvikt rapportera sitt hälsotillstånd via nätet.

Varje vardag mäter 90-åriga Greta Hovmark sitt blodtryck, sin vikt, puls, syresättning och temp.

– Det funkar jättebra! Och det är en väldig trygghet för mig, säger hon

Greta har aldrig haft någon egen dator eller surfplatta, men har inga problem att hantera kommunikationsplattan som är uppkopplad via mobilnätet. Distriktssköterskorna kan nu dagligen följa patienternas hälsotillstånd. Totalt ägnade hälsocentralens personal något mindre tid åt patienterna än året innan. Patienterna mådde mycket bättre. De har sluppit bli akut dåliga, kanske få andnöd mitt i natten och behöva åka ambulans till sjukhuset.
Dagens Samhälle den 22 november 2018/ Cecilia Granestrand

Rutiner saknas för kameratillsyn av äldre
Nattsömnen blir bättre när äldre får sova ostört utan besök av hemtjänstens nattpersonal, konstaterar Socialstyrelsen efter en granskning av hur tolv kommuner använder trygghetskameror och gps-larm i äldreomsorgen. Välfärdstekniken öppnar nya möjligheter för en bättre och mer effektiv äldrevård, men väcker också frågor om enskilda personers integritet. Enligt socialstyrelsen använder 46 procent av landets kommuner kameror för tillsyn nattetid av äldre som bor hemma.

En känslig fråga är risken att kameratekniken missbrukas, exempelvis genom att den enskilde filmas i intima situationer.

– Tiderna för tillsynen är starkt begränsade, endast ett fåtal har behörighet och allt loggas och är spårbart i systemet säger David Wiklund, verksamhetsansvarig inom välfärdsteknik i Kramfors kommun.
Dagens Samhälle den 8 november 2018/ Torbjörn Tenfält

Kraftsamling ska få olyckorna på fall
Antalet fallolyckor som leder till slutenvård har minskat de senaste sex åren. Men bland de äldsta står det still. Nu genomförs storsatsning på förebyggande arbete. Skadorna kan minskas med 30 procent.

Varje år faller cirka 70000 personer så illa att de behöver slutenvård. Det gör fallolyckor till den vanligaste orsaken till att bli inskriven på sjukhus. De leder även till över 1000 dödsfall varje år. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, arbetar med en nationell kraftsamling med förslag till hälsofrämjande och förebyggande arbete inom kommuner, landsting och regioner. Intresseorganisationer som träffar många äldre behöver involveras.

Socialstyrelsen sammanfattar riskfaktorerna för fallolyckor under begreppen mat, motion och medicin. Fallolyckorna är ganska jämnt fördelade över hela året- Det är många fler saker som ökar risken för fallolyckor. Genom att äta klokt, träna styrka och balans samt ha koll på sina mediciner kan man minska risken att halka säger Barbara David, projektledare för kampanjen Balansera mera.
Dagens Samhälle den 1 november 2018/ Lotta Holmstöm

Nya krav kan sätta stopp för företag inom hemtjänsten
De mindre företagen riskerar att slås ut när hemtjänsten blir tillståndspliktig från och med 1 januari 2019. Företagen ska då ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Över 1200 företag kan beröras. Inom hemtjänsten finns många mindre företag. En del är enmansföretag. Det kan vara en sköterska som startar eget. Städföretag som även vill erbjuda hemtjänst.

IVO ska bland annat pröva den långsiktiga ekonomiska bärkraften och det kan bli svårt att visa för små och i synnerhet nystartade företag. En tillståndsavgift på 30000 kronor är ett hinder för mindre företag. Syftet med lagstiftningen har varit att bara seriösa och långsiktiga företag ska få finnas. Avsikten är inte att det ska drabba småföretag, men det är klart att de är mer sårbara.
Dagens Samhälle den 25 oktober/ Stefan Helte

Teknik kan bli en brygga i äldreomsorgen
Peter Larsson har fått i uppdrag av Socialdepartermentet att leda en utredning om välfärdsteknik i äldreomsorgen. Han har haft framträdande roller i regeringskansliet, Stockholms stad och landsting samt Sjukgymnastförbundet och Sveriges Ingenjörer.

Peter ser tre saker som viktiga i uppdraget. Tekniska lösningar måste utgå från individens behov. Integriteten är viktig. När man tittar på välfärdsteknik i äldreomsorgen berörs både etik och lagstiftning. Socialstyrelsen definierar välfärdsteknik som digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper risk för att få en funktionsnedsättning. Peter Larsson är inte nöjd med det. Man måste utgå från individens behov oavsett om individen är den anställde som utför arbetet eller den som är föremål för omsorgen.

Ny teknik kan minska behovet av resande till och från läkare. Det kan vara till stor hjälp för samordning mellan personer runt den äldre. Individen, den anhörige, personalen i äldreomsorgen, läkare och sköterskor behöver hjälp att kommunicera med varandra. Tekniken finns men språket i tekniken finns inte.
Dagens Samhälle den 25 oktober/ Lotta Holmström

Garantera trygg vård och omsorg för äldre
Undersköterska är både det vanligaste och ett av de viktigaste yrkena i Sverige, inte minst i framtiden när en allt större andel av befolkningen blir äldre och antalet undersköterskor – som det ser ut just nu – blir färre. En undersköterskelegitimation skulle säkra kvaliteten och stärka patientsäkerheten.

Andelen av Sveriges befolkning som är äldre ökar för varje år. Idag är var femte invånare över 65 år och år 2060 har andelen växt till var fjärde. Äldre i dag är friskare längre än förr, samtidigt som antalet äldre med kroniska sjukdomar ökar. Vårdbehovet är ofta komplext.

Avgörande för en välfungerande äldreomsorg är undersköterskan. Omvårdnaden av äldre är inget enkelt jobb. Undersköterskans centrala kompetens ligger i att via kommunikation och samspel skapa kvalitet i mötet med vårdtagare. En legitimation för undersköterskor skulle öka yrkets attraktivitet genom en tydligare koppling mellan utbildning, yrkestitel och arbetsuppgifter. I Danmark och Norge har legitimation för undersköterskor införts med goda resultat. Legitimationen sätter ett golv för vad en undersköterska ska kunna och vilka uppgifter som hör till yrket. Med en legitimation följer också en reglerad utbildning.
Dagens Samhälle 24 oktober – debattartikel på webben av Christina Tallberg ordförande i PRO och Tobias Baudin ordförande i Kommunal

65-plussarnas livsvillkor under lupp
Lundaprofessorn Bodil Jönsson har sagt "I vår kultur buntas äldre ofta ihop till en grå massa, trots att människor med stigande ålder i själva verket blir mer individuella, mer olika varandra".

Åsa Hedberg Rundgren är ny direktör för Äldrecentrum i Stockholm. Åsa håller helt med Bodil och arbetar för att via forskning systematisera all den kunskap som finns om seniorera livsvillkor. Man samarbetar bland annat med Karolinska institutet. Syftet är bättre äldreomsorg.
Dagens Samhälle 4 oktober 2018/Åsa Lundegårdh

Undernäring dubbelt så kostsam som fetma
I en debattartikel i Dagens Samhälle 4 oktober 2018 tar Eva Eriksson, förbundsordförande i SPF Seniorerna upp problematiken med undernäring bland äldre tillsammans med Gudrun Brunegård, oppositionsråd i Kalmar landsting och Elisabeth Rothenberg, professor vid Högskolan i Kalmar.

De framhåller att det inte räcker med godare mat utan att hela miljön kring måltiderna måste ses över. Debattörerna föreslår bland annat:

  • Ställ kvalitetskrav i avtal med vård- och omsorgsutförare
  • Skapa fler dietisttjänster i kommuner och landsting
  • Öka utbildningen inom nutrition för personal inom vård- och omsorg
  • Ge personalen mer utrymme att vara stöd vid måltiden.

Inom Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning har två nya dietisttjänster skapats, som sedan ett år arbetar främst med utbildning. Pensionärsrådet har i oktober 2018 bland annat via remissvar tagit upp kraven på personalresurser och bättre måltidsmiljö.

Bristen på boenden för äldre ökar snabbt
Totalt 110 kommuner har underskott på platser på äldreboenden. Nybyggandet går för långsant. Fyra av tio kommuner tror att underskotten består om fem år, Det visar Boverkets färska bostadsmarknadsenkät. Behoven ökar i takt med den åldrande befolkningen. Det krävs uppemot 40000 nya platser till år 2030.

Mest utbredda är underskotten fortfarande i Storstockholmsområdet, där hälften av kommunerna uppger att de har platsbrist.
Dagens Samhälle 24 maj 2018/Torbjörn Carlbom

Allt fler äldre tar plats i kommunfullmäktige
Andelen äldre ökar rejält bland landets kommunpolitiker. I Kristinehamn är nära hälften av fullmäktigeledamöterna 65 plus. Medelåldern i landets alla kommunfullmäktige har i valet september 2018 ökat från 50,9 till 52,3 år. Stockholm är yngst med en medelålder på 43,7 år.

Den åldersgrupp som växer är de som är över 65 år. Nu är det drygt var femte ledamot.
Dagens Samhälle 24 maj 2018/Johan Delby och Johan Ekman

Köp av privat skola och omsorg ökar
Köpen av privat skola om omsorg ökar och ett trettiotal kommuner handlar så mycket privat välfärd att de får stora problem om välfärdsbolag stoppas visar Dagens Samhälles analys. Verksamhet värd 59 miljarder står på spel.

Stockholms stad lägger överlägset mest pengar på privat skola och omsorg. År 2017 landade utgifterna på 9 miljarder exklusive personlig assistans. Omsorgsköpen i hela landet ökade under 2017 med tre procent och uppgick till 59 miljarder.

Ett trettiotal kommuner lägger så stora belopp på privat välfärd att de skulle tvingas till drastiska åtgärder vid rikspolitiska beslut om tuffa tillståndsregler eller vinsttak.
Dagens Samhälle 26 april 2018/Torbjörn Carlsson