Monica berättade även att Dalens servicecenter har öppnat och är tillgängligt för den som är 65+, onsdagar mellan 13.00 och 16.00. Där kan den som vill vara med på temaeftermiddagar, träffa biståndshandläggare eller lyssna på föreläsningar.
Det behövs ingen föranmälan eller tidsbokning. Adressen som gäller är: Seniorboende, Dalens Alle 12. 

Benny Gorard ville också veta hur många skulle vara intresserade av 
 så kallade ”popupresor”, dvs kortare resa på en dag. Han tar gärna emot förslag på platser och när det skulle passa i tiden. 
 
Förlorade arkitekturpärlor  
Huvudtalare på månadsmötet var Martin Rörby, svensk arkitekturhistoriker och skribent. Han är väl känd för sina TV-program Arkitekturens pärlor och Nya  
Arkitekturens pärlor (sedan 2023). 
Martin Rörby tog oss alla med på en resa från mitten av 1600-talet fram till våra dagar och berättade om de arkitekturpärlor som inte finns längre. Men som tröst  
menade han att det ändå finns många kvar att titta på. 

Palatset Makalös 
Vid södra delen av Kungsträdgården, vid platsen av Karl XII:s torg, byggdes palatset Makalös på 1640-talet. Det gängse namnet var De la Gardieska palatset eftersom byggherren var Jacob de la Gardie. Huset byggdes av tegel varvat med natursten, taket var av koppar. År 1680 gjordes palatset om till sädesmagasin, arsenal, och kallades därefter Arsenalen. 1793 blåste man ut innanmätet i byggnaden, men behöll fasaderna och det blev en teater, Arsenalsteatern.
 
1825 började byggnaden brinna mitt under en föreställning. Byggnaden förstördes helt och ruinerna efter branden fick stå kvar en tid innan platsen röjdes. Några stenskulpturer hamnade först på Nordiska museet men fördes senare över till Stadsmuseet. Några skulpturavgjutningar finns även i tunnelbanestationen Kungsträdgårdens södra del. 

Nicodemus Tessin dä, utnämndes till Sveriges och Stockholms första stadsarkitekt 1661. Han lät bl a bygga ett stort palats i norra änden av Kungsträdgården, ungefär mitt emot dagens Sverigehus. Palatset förstördes av brand 1686. Idag är det NK som finns på denna plats. 
 
Hovstallet på Helgeandsholmen 
Kungliga hovstallet fanns på Helgeandsholmen från Gustaf Wasas tid fram till slutet av 1800talet. 104 hästar fick plats där, men man ville ha fler hästar dit. De sista stallbyggnaderna ritades av Nicodemus Tessin dy. Stallet var kvar tills slutet av 1800talet då verksamheten flyttades till Östermalm. Det finns inga spår efter hovstallet idag utan platsen domineras helt av Riksdagshuset.  
Bondeska palatset (även kallat Bondeska huset) uppfördes 1787–1798 åt riksrådet greve Carl Bonde vid Strömmen. Palatset köptes senare upp av några bankirer och i slutet av 1898 började man riva palatset för att ge plats åt Nordiska Kreditbankens Rosenbad. Arkitekt var Ferdinand Boberg. Idag sitter som bekant regeringen där. 

Operan, Mejan Stockholmsutställningarna 
Det gamla operahuset var från 1780-talet. Väl känt är väl att Gustaf III sköts där 1792. 
I slutet av 1800talet planerades ett nytt operahus, som skulle ligga i Kungsträdgården. Men det blev ett nej och det nya operahuset byggdes där det tidigare låg. 
Martin berättade vidare om Sparrepalatset på Fredsgatan. Det byggdes åt Axel Sparre. 1780 donerades palatset till Konsthögskolan av styckgjutare Gerhard Meyer. Huset fick så småningom smeknamnet Mejan.  

Skulptören Niklas Byström byggde en villa, eftersom han önskade ha ett museum med sina skulpturer efter sig. I det huset finns idag spanska ambassaden på Djurgården. 

Stockholm har haft två stora konst-och industriutställningar. 1866 var den första och den byggdes upp i Kungsträdgården. Den andra hölls på Djurgården 1897.  Den hölls samtidigt som kung Oscar II firade 25 år på tronen. Många nya byggnader uppfördes. En träbyggnad var 97 meter från botten till toppen! Allt plockades ner efter båda utställningarna. Carl Möller och Ferdinand Boberg var två arkitekter som var involverade. Boberg byggde bl a en vacker skulpturhall. 
1889 byggdes en saluhall vid Hötorget. Den skulle hålla kylan så att livsmedlen hölls fräscha. Den byggnaden stod kvar ända tills Hötorgscity kom till. Då flyttades allt ner i ”källaren” så att maten inte skulle bli förstörd. Förslaget kom från David Helldén. 

Maria Saluhall låg vid Hornsgatan. Den revs 1927 och idag håller Folkoperan till på den platsen. 
På Söder byggdes nödbostäder 1910 för att råda bor på en akut bostadsbrist. 
Husen låg mot dåvarande Skånegatan. Gunnar Asplund var arkitekten som ritade dem. De revs 1965 i samband med en brand. 

Martin Rörby slutade med att berätta om restaurangen Paradiset som byggdes vid stockholmsutställningen 1897. Arkitekt Gunnar Asplund. Det var ett fantastiskt glasarbete. Hissbara fönster, två balkonger klädda med glas och en trappa med hängande glas. 
Detta var ett axplock av Stockholms förlorade arkitekturpärlor. Mycket intressant och gav mersmak! 

MH