Leden följde strandkanten genom glesa träddungar och gula vassruggar. På andra sidan av stigen bredde vitsippsmattorna ut sig i sin fulla prakt. I en vacker beteshage nära Branthälls gård rastade vi bland styvmorsviol och mandelblom. Någon upptäckte och delade med sig av sin kunskap om en liten lila/blå ganska anonym blomma, som vi fick veta hette jordreva.

På bergknallarna där vi satt, hade vi fri utsikt över vattnet och mot Brandholmen. Det var som någon uttryckte sig:"En femstjärnig rastplats." Halva sträckan var avverkad, och vi lämnade kusten.

Vandringen fortsatte över hygge, genom ett stycke barrskog, ut mot uppodlade fält, genom vacker, skir björkallé och senare på en grusväg i utkanten av ett villaområde. Vägen mynnade ut strax ovanför villa Rosenhill och cirkel för vår vandring var sluten.

Text: Ulla Gunnarsson