Efter ryssbränderna 1719 - så byggdes Nyköping upp igen

Att ryssarna brände ner Nyköping 1719 har vi lärt oss i historien, men vad vet vi om återuppbyggnaden? Tack vare forskning av Göran Hedin vet vi hur hus efter hus byggdes upp, och vilka som flyttade in i dem.

  • Göran Hedin om Nyköpings återuppbyggnad.

På en välbesökt onsdagsträff den 25 september berättade Göran Hedin om boken Nyköping under 300 år - spåren från återuppbyggnaden efter rysshärjningarna 1719. Han är författare och konstnären Håkan Groop svarar för illustrationerna. Bildgruppen i Nyköping står för ett stort fotomaterial. Boken släpps den 19 oktober, så åhörarna på onsdagsträffen fick en exklusiv inblick några veckor i förväg.

       Människor flydde inåt landet

Under fem veckor sommaren 1719 brände och ödelade ryssarna städer och byar längs östkusten från Norrköping till Gävle. Människor flydde in i landet. Två år senare slöts freden och folk vågade flytta tillbaka till det som inte längre fanns.

 - Då började Nyköpings största tillväxtprojekt, sade Göran Hedin och 
berättade hur hus för hus byggdes upp, hur broarna drogs över Nyköpingsån.

Den allra första återuppbyggaren var ovanligt nog en kvinna, tobaksspinnerskan Helena Eek. Hon tillverkade tuggtobak, en vanlig växt på gårdar på den tiden.

Huset som Helena Eek lät bygga stod klart 4 oktober 1719 och låg på tomten Centralgården, där Handelsbankshuset ligger idag.

       Kyrkans valv störtade in

Behmbron återuppbyggdes av dalkarlar, snart restes Trähospitalet där SN tidigare hade sina lokaler. 1723 invigdes en skolbyggnad mitt emot Westerlingska gården, så byggdes Rektorsgården.

Första advent 1724 hölls första gudstjänsten i den återuppbyggda Nicolaikyrkan, vars valv störtade in under ryssbränderna.

Ett fascinerande föredrag som visade hur civilisationen inte gav efter för kriget, utan reste sig ur askan, hus för hus, verksamhet för verksamhet.

Text och bild: Eva Dalin