Frilufsarna på toppenhumör på högsta toppen av Ärlaåsen

Men kaffet blev utspätt och det svalnade snabbare än vanligt

Väl dressade i regnjackor med luvor gjordes ett stopp i promenaden vid den fina stenformationen. Leif A hade lovat låta bli att klättra – men han höll inte sitt löfte att låta bli när elva åskådare radade upp sig.      Foto: Leif Korsman

Årets 32:a utflykt med Frilufsarna, varav 19 promenader före midsommar och hittills 13 på höstprogrammet, hade förlagts till Ärlaåsen. Med idrottsplatsen Åsborgen som startplats var det dagens ledare, Leif Andersson, som visade hur man klättrar i berg.

Vi visste att första delen består av en svag, men sugande, uppförsbacke. Vägen är bred och redan där sa ”Anki” att det här blir en bra runda.

Visst regnade det på oss, men inte alls så som SMHI hade varnat för. När vi nådde utsiktsplatsen hade regnet nästan helt upphört. Där, på toppen, kunde dagens 12 deltagare beundra utsikten samtidigt som vi konstaterade att grävmaskiner gjort kraftiga ingrepp i naturen för att utvinna sand.


Full fart framåt för Agneta och ”Anki”

Med sittunderlag som säkerhet satt Gerd bra vid fikastunden

Just den här regniga dagen konstaterade vi dock att naturen tog tillbaka lite av sin kraft att återta initiativet. Dock inte så kraftfullt att gruset kom tillbaka, men snarare att den alarmerande låga grundvattennivån i den konstgjorda sjön sakta började fyllas på.

Regnet innebar bland annat att det starka, goda kaffet i våra muggar späddes ut och svalnade fortare än vanligt.


Matsäcken åts vid den lilla konstgjorda sjön, där Lena och Agneta passade på att mata de tusentals mörtar som verkar trivas i ”pölen”.       Foto: Roger Stark

Uppmaningen att ta med lite fiskmat hade hörsammats av både Lena och Agneta. Efter att de kastat i lite havregryn och brödkanter hade de sällskap av tusentals små mörtar. Därmed konstaterades att vi både sett ryttare på hästar i skogen och fiskar i sjön.

Låt Helloween bli som den blir!

Text: Roger Stark