Ordförande Sven Fagerberg hälsade de många deltagarna välkomna.
Därefter förklarade han mötet öppnat. Vid punkten förslag till mötesordförande och sekreterare föreslogs - och valdes - Eddie Magnusson till mötesordförande och Anja Jonsson valdes till mötessekreterare.

Eddie ledde därefter sedvanliga årsmötesförhandlingar med presentation av verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och mötet kunde fortsätta med val av styrelsemedlemmar och funktionärer.

Efter årsmötesförhandlingarna avtackades Carina Theorin som varit föreningens sekreterare under lång tid och Sven Fagerberg som varit ordförande i hela 16 år. Under Svens ordförandetid har föreningen växt till 210 medlemmar. Eddie Magnusson tackade Sven med orden att han varit en ordförande som haft förmågan att få varje medlem att känna sig sedd. Sven har haft lätt fatta mikrofonen och prata fritt ur hjärtat eller som Eddie sa: "Du kan prata om allt och inget och kan t.o.m. leda allsång om det krävs. Du visar en positiv inställning till livet." Såväl Carina som Sven tackades med blommor och presenter av föreningen. Efter dessa ord avslutade Eddie mötet och önskade föreningens nyvalde ordförande, Lars Ahlberg, lycka till.

Efter mötesförhandlingar och avtackningar bjöd föreningen deltagarna på kaffe och tårta. Sandhultsgänget lyckades få allt att flyta smidigt trots den stora mängden kaffegäster som medförde att ytterligare bord och stolar fick ställas in.

Den tredje punkten på programmet var ett föredrag av stadsantikvarie Fredrik Hjelm om hur Borås stad växt fram och formats. Hjelms innehållsrika föredrag är varken möjligt eller meningsfullt att försöka återge här men det finns i bokform för den intresserade. Nedan ska endast några detaljer framhållas.

Hjelms specialitet är byggnader och han antydde inledningsvis att hans kunskap nog hade kunnat vara till nytta när Borås "ömsat skinn" flera gånger. Hans bilder gav mötesdeltagarna chans att se hur ursprungliga gamla trähus genom åren fått ge vika för nyare arkitektoniska skapelser. Med utgångspunkt i riktigt gamla bilder visade han den gradvisa förändringen ända fram till dagens Borås. Tydliga drag är att staden växt på höjden och att den gamla rutnätsstaden utvidgats med stadsdelar med viss service för de boende.

Av stor betydelse för stadens utveckling blev järnvägen. Borås stad hittade sin "koppling ut i världen i Herrljunga" och Borås som hade ett "hopplöst läge" innan kunde nu transportera material till textilindustrierna som då började växa från "protoindustrier" med 8-10 personer till allt större som t.ex. Borås Wäfveri.

Med industrierna växte också fram en välbeställd medelklass inte sällan med krav på pampiga bostäder; vi fick se exempel på sådana. Industrierna behövde förstås mycket arbetskraft och en arbetarklass växte fram under slutet av 1800-talet. För de här människorna var arbetsdagarna långa, 10 timmar sex dagar i veckan, och man fick bo trångt i enkla "spisrum". Idag finns inga arbetarbostäder från den tiden bevarade, berättar Hjelm.

De stora husen kring Stora torget får också sin historia berättad av Hjelm. Likaså får vi höra om TEKO-eran, tillverkningen av "najlonstrumpor" och givetvis om Algots och den begynnande postorderhandeln.

En kuriositet var att när cykeln blev var mans egendom på 1930-talet så lär det ha funnits 22 000 cyklar i Borås och jag tänker att de som idag gärna vill frambesvärja "cykelstaden Borås" nog kan se med viss avund på att folk cyklade till jobbet istället för att trängas i bilköer i stan.

Funkisbyggnader som blev populära på 1930-talet. Särskilt nämner Hjelm arkitekten Harald Erikssons mästerverk Sankt Sifgrids kapell men även flera andra byggnader. Som kontrast till de vackra funkisbyggnaderna nämns även riktigt fula "öststatsbyggen", vilka kanske inte behöver namnges här.

Som kontrast till stadens stora hus uppförs s.k. "egna hem", små villor som mindre bemedlade kunde bygga med fördelaktiga lån och liten kontantinsats. På 1930-talet blev egnahemsrörelsen en politisk angelägenhet. Man kan t.ex. läsa om detta i Wikipedia om man vill (https://sv.wikipedia.org/wiki/Egnahemsr%C3%B6relsen).

Hjelm avslutar med att berätta om hur stadsdelarna Norrby ("Borås Manhattan") och Hässleholmen växte fram. I framtiden är planerna att Borås ska växa ännu mer på höjden genom flera planerade byggen.

Jag tror att alla var mycket intresserade av Hjelms berättelse och bilder som många äldre kan nicka igenkännande åt. Efteråt fick han en välförtjänt applåd och tackades med en blomsterbukett.

Mötet avslutades sen i vanlig ordning med att Kent Carlsson basade över lotteriet snabbt och effektivt. Föreningen bjöd slutligen alla deltagande på en bukett tulpaner vid utgången på väg hem.

Text och bild (några "stulna"): Lars-Erik Jonsson