Sillsexa 2 juni 2025
Sillsexa 2 juni med Kurt och Douglas. 170 personer på plats. Stämningen var hög och man sjöng och åt sill. Läs Roseys referat.
Månadsträff/sillsexa 2025-06-02
Vilken kväll vi hade, vi 170 som var där! Kurt och Douglas gör oss aldrig besvikna. Jag tror
det var femte gången de var hos oss – tredje gången i skolans matsal och dessförinnan två
gånger när vi höll till i Bollegårdens samlingssal. De körde många goa låtar i en halvtimme,
sedan blev det sillbord. Under tiden vi åt tog Douglas också initiativ för snapsvisorna, då han
bl a tog med Ingmar Bergmans korta snapsvisa: ”Tystnad – tagning”. Vi hade beräknat
potatis för 200 gäster men alla gick åt trots att vi var 30 personer färre än beräknat. Sillen
hade tagits till i överkant också men där blev det mycket över. Mycket av den överblivna
sillen skänktes till Föreningen Vägkorsets vänner att ha till ägg- och sillsmörgåsar där, vilket
jag varmt tackar för å Vägkorsets vägnar, då jag ju är engagerad även där.
Anneli Krafve från resekommittén informerade om att det går bra att sätta upp sig på
väntelista till resan till Dalhalla 3-4 augusti. Resan är fullbokad men det kan vara bra att ha
några i reserv i händelse av återbud. Ta kontakt med resekommittén om du är intresserad.
När alla närvarande till slut satt där med mätta magar och en och annan snaps innanför
västen fortsatte Kurt & Douglas med sin härliga musik. Vi fick höra många godingar, bl a
”Sånt är livet”, ”En clown i mina kläder” av Totta Näslund, ”Du är den jag kunde va” av
Mikael Wiehe, ”Apache” av Rod Hunter (The Spotnicks), ”Anna och mej” av Lalla Hansson m
fl, m fl.
Då de aldrig tycktes vilja sluta spela tog ordförande Ann-Kristin till slut mikrofonen och sa att
de snart måste avsluta så att vi hann bli klara med disk och iordningsställande av borden
innan larmet gick på. De spelade då en sista låt med hänvisning till den oro som just nu är i
världen och det var ”Det finns inga soldater mer” och då reste sig hela publiken upp och
sjöng med så det skallade, vilket gjorde att håren på mina armar reste sig – så fint var det.
Därefter fick de motvilligt plocka ihop sitt pick och pack efter att de avtackats med varsin fin
blombukett.
Till sist avtackades även Ingegerd Thuresson och Jan-Ove Haraldsson med blommor för sitt
femåriga arbete som mötesvärdar i föreningen.
Rosey