Här följer en sammanfattning från Storkbesöket...

                             Sammanfattning av utflykt till storkhägnet i
                                    Hemmestorp Mölla den 24 juni 2020.

   En varm sommardag var det dags för nästa trevliga utflykt för oss SPF-seniorer.

                          Denna gång till storkhägnet i Hemmestorp Mölla.

Folk tog sig dit både med bil och cykel. Programkommittén hade placerat ut bord så att vi kunde sitta utspridda och hålla avstånd allt enligt Folkhälsomyndigheten.


                    Men alla uppsökte skuggiga platser där det gick att hitta... 

...vilket innebar att vi satt utspridda över ett ganska stort område och för att alla skulle kunna höra hade programkommittén ordnat en högtalare till detta tillfälle också.


Kent Persson hälsade alla välkomna och tyckte att det var roligt att så många ville komma. Evenemanget blev snabbt fulltecknat men alla som ville kunde komma med.


    Han lämnade därmed över mikrofonen till Alf Jivéke som skulle informera om                                               verksamheten på detta storkhägn.

Alf har följt storkhägnet i 6–7 år och varit fodervärd under denna tid. Han berättar att på 1800-talet dikade man ut områdena kring Klingavälsån och det gjorde att storkarna fick svårt att hitta mat. 1890 flyttade det sista storkparet från gården.

Genom ett EU-projekt i början av 2000-talet återställdes stora delar av Klingavälsån och fick tillbaka de översvämningar som var vanliga förr.

Men det fanns häckande storkar på Karups Nygård ända fram till 1954. Så småningom hämtade man in nya storkar från Schweiz och Polen och startade ett storkprojekt som invigdes av kungen på Karups Nygård 1989. Numera finns storkar på olika platser i Skåne.


 Bl. a finns det två stora storkhägn där man föder upp storkungar här i Hemmestorp                                                   Mölla och i Fulltofta.
                    De små ungarna matas med fisk tre gånger om dagen... 

                             och sedan med kycklingar när de blir större.

   Normalt återkommer endast ca 15% av storkarna efter vintervistelsen i södra                                                            Europa och Afrika... 

...så många storkar dör innan de kommer tillbaka t.ex. är det ett nöje i Libanon att                                                                skjuta storkar.

  En del storkar stannar kvar under vintern och får då ibland en del mat av personal                                                            på storkhägnet.

                              Alla storkar ringmärks vilket är lätt att göra...

   ...för när storkungarna blivit lite större spelar de ofta döda när man närmar sig.

Nysläppta storkar stannar kvar vid hägnet i ca 2 veckor sedan följer de med de äldre storkarna när de flyttar.

       De storkar som kommer tillbaka bygger bo på de plattformar som finns...

                    och de bygger gärna på gamla bon så att de växer i höjd.

   Vill man ha ett häckande storkpar går det bra att sätta upp en sådan plattform... 

  ...men man får räkna med att taket blir vitt av all spillning som fåglarna släpper ut.

De vill gärna bo högt för att ha överblick över omgivningarna. Då kan de också ha koll på var och när det kan finnas mat ute på åkrarna. Så fort en bonde är ute och slår av sitt hö kommer de och hittar möss, sorkar och grodor.
En del storkar dödas när de flyger på kraftledningar så därför har man fått elbolagen att hänga upp vimplar på ledningarna så att storkarna ser dem och därmed undviker ledningarna. Men det behövs på fler platser för att rädda fler storkar.

                               Efter denna fina föreläsning om storkarna...

                      ...fick vi gå runt och titta närmare på storkhägnet.

Man kan se skillnad på ungar och vuxna storkar på färgen på näbben. Unga storkar har svart näbb medan äldre storkar har röd näbb.

                                 Det var väldigt många storkar i hägnen...

                                            ...både unga och gamla.

                          Totalt finns det idag 48 häckande par i hägnen...

                                   ...storkägg som väntar på utveckling...


                                       och 80 par häckande i det "fria".

Slutet av juli släpper storkprojektet ut ca 80 flygfärdiga ungar från hägnen och det kommer att vara ca 115 flygfärdiga ungar från bona i det "fria". Under september flyger förhoppningsvis alla storkar i det "fria" söderut.

                           Efter rundvandringen tackade Kent Persson...

          ...Alf för den trevliga föreläsningen och överräckte en liten tackgåva.

Under tiden som vi andra hade gått runt och tittat på hägnet hade Mats Rydh fått igång grillen och kunde nu servera olika sorters korvar.


För att följa restriktionerna i dessa coronatider så serverades korvar, bröd, senap och ketchup av Yvonne Dahlberg, Britt Wall Rydh och Ann-Mari Petersson. Det var fågeltema även på dessa korvar så det bjöds på kalkonkorv och tuppkorv. Men för de som ville ha vanlig korv fanns det även en del sådana.

                      Även handspritflaskor fanns på serveringsbordet.

När alla var mätta kom Gunnar Olsson fram och tackade för ett fint arrangemang och uppmanade publiken att tacka med en rungande applåd.

                 Men det var inte riktigt slut än för Gudrun Gardell kom fram...

                        och ville att deltagarna skulle delta i en liten lek.

Den gick ut på att deltagarna skulle välja vilket som var mest eller flest av två alternativ.
                                    Så hon och hennes man Sivert...

  ...läste upp olika påstående och deltagarna skulle välja genom att peka åt höger                        eller vänster allt efter vem som läste upp det som var mest.

                           Påståendena höll även de sig inom fågeltemat.

Tex: Vilket är flest? Antalet personer som heter Stork eller Storck i efternamn eller antalet storkungar som föddes i Skåne 2019? Deltagarna fick svara på 6 olika sådana frågor.


                                               ... webbredaktören.

Därmed var hela tillställningen slut men det var många som satt kvar för att bara umgås och dricka sitt medhavda kaffe. Många hjälpte också till att återställa allt och packa ihop alla bord och annat som programkommittén hade plockat fram.



 

 

 

 

 

 

 

x