Skromberga Akademi

Fredagscafé 25 mars

Vi välkomnades av Ulla och Jan-Erik Hedin, två eldsjälar i Skromberga Akademi, som har lagt ner mycken tid och möda för att färdigställa den nya utställningen i de nya fina lokalerna på Skromberga Gård. 

Jan-Erik inledde med ett fint bildspel om traktens historia och om Akademins syfte, mål och utveckling. Skrombergagårdens historia kan man spåra ända till 1658 (freden i Roskilde, då Skåne blev svenskt) och förmodligen finns det ännu äldre historia. Runt Ekeby kyrka fanns den första bebyggelsen. På gamla kartor ser man även Gedsholm och en sjö kallad Ekebysjön.  

På 1800-talet fann man rikligt med kol - nästan i dagen - på Skromberga-gårdens mark och 1875 fick dåvarande ägaren Carl Gustaf Cöster rätt att bryta kol, och det skapades raskt flera schakt, av vilka en del fick namn efter fruarna till de högst uppsatta männen. Runt schakten byggdes arbetar-bostäder, skola, affärer etc. Det är förklaringen till hur Ekeby ser ut idag - man flyttade alltså bort från Ekeby kyrka.

Vid brytningen av kolet, som tyvärr inte var av högsta kvalitet, upptäckte man en lera som var mycket tät och passade till olika slags lergods.  När gården sedermera övertogs av Nils Persson från Helsingborg, startade han tillsammans med Franz Dauman, ingenjör från Berlin, därför Skromberga Stenkols- och Lerindustri AB 1886. Det byggdes fyra klinkerfabriker, fyra rörfabriker och en fabrik för eldfast tegel. 1904 köptes fabrikerna av Höganäs--Billesholms AB och blev Skrombergaverken. Fram till 1950-talet växte verksamheten och blev en av Sveriges största arbetsplatser med över 2000 anställda. 1965 lades gruvdriften ned. Lera bröts i Lunnom fram till 1985, då finska Partek köpte bolaget och därefter skapades United Tiles, som 1995 köptes upp av italienska Cisa Cerdisa som CC Höganäs nu tillhör. 2008 lades tillverkningen i Skromberga ner helt.  

Tegel från Skromberga har använts i byggnader som t ex Folkets Hus, Rådhuset och SEB i Helsingborg. Trottoarsten finns bl a i Landskrona, Berlin och St Petersburg. Skromberga-klinker finns i tunnelbanestationer i London och Stockholm liksom byggnader i forna Sovjet och i Irak. Den mest kända byggnaden är dock Operahuset i Sydney, ritat av den danske arkitekten Jörn Utzon. 

Text och bild: Titti Nilsson