Ordföranden har ordet

Våren 2020 har varit dramatisk med pandemin som brett ut sig över jordklotet. I vår lilla SPF-värld avgick SPF Seniorerna Kärnans (Helsingborgs största SPF förening) styrelse i mars och ersattes av en ny. Den 14 maj var det dags för nästa dramatiska händelse i SPF-världen, då SPF SAM:s styrelse avgick och överlämnade stafettpinnen till mig och Ingvar Löfdahl.
Den 18 maj gick inbjudan ut till SPF föreningarna för extra årsmöte den 25 maj, då en interimsstyrelse valdes med Mats Nilsson Rydebäck ordförande, Manne Lundquist Möllan kassör, Ingvar Löfdahl Möllan sekreterare, Ingrid Gustavsson Sydöstra ledamot och Leif Persson Kärnan ledamot. Interimsstyrelsen fick mandat att utse ytterligare en styrelseledamot från Björka-Ödåkra eller Ringstorp. På årsmötet utsågs Ingvar Löfdahl till projektledare för projektet Ofrivillig Ensamhet med interimsstyrelsen som styrgrupp. Interimsstyrelsens uppgift är att förbereda och bjuda in till ordinarie årsmöte för SAM.
SPF-föreningarna bedriver viss verksamhet med anpassning till de krav som Folkhälsomyndigheten föreskriver, men dessvärre är det oklart när vi kan starta vår normala
verksamhet. Vi i föreningarna förbereder emellertid normal verksamhet i höst som du ser av detta program. Senare får vi se.
SAM:s roll har ifrågasatts av den avgångna styrelsen, men vi i den nya styrelsen är övertygade om att SAM behövs mer än någonsin. SAM är ett organ för erfarenhetsutbyte mellan föreningarna, driva gemensamma aktiviteter som t ex projektet att Motverka Ofrivillig Ensamhet (MOE), remissorgan för förbundet och distriktet (vi fick genomslag i remissen rörande nya typstadgar) och val av representanter i Kommunen Pensionärsråd (KPR). Föreningarna får ett bättre genomslag genom att uppträda gemensamt. I januari lyckades SAM att få hit generalsekreteraren Peter Sikström i SPF för att påverka honom i för oss angelägna frågor rörande förbundet. SAM lyckades med detta. För en enskild förening är det antagligen svårare.
Pandemin har illustrerat att det finns utrymme för förbättringar av äldreomsorg med hemtjänst och olika typer av äldreboenden. Vi vill att äldre ska hanteras som vanliga
människor, som fortsätter att betala skatt och göra viktiga insatser i samhället precis som under den yrkesverksamma tiden. Förutom att vi är äldre, så är vi som alla andra samhällsmedborgare och vi vill bli hanterade i och av samhället precis som alla andra.
Här finns utrymme för rejäla förbättringar och SAM kan göra en insats för äldre i Helsingborg. Vi äldre måste vänja oss vid att föra fram våra åsikter och krav. SAM är en förening oberoende av partifärg. SAM är en plattform för att föra fram SPF medlemmarnas synpunkter i äldrefrågor.

Jag önskar Dig en trevlig sommar!

Mats Nilsson
Ordförande i SPF Seniorerna SAM:s interimsstyrelse

Orförande har ordet höst 2020

Mina tankar och funderingar om ensamheten

Vad är det som har hänt i samhället, varför har ensamheten ökat? I vår grupp "Ofrivillig ensamhet", berättar man om hur det är att vara ensam, om frustrationen att vara ensam, att inte ha någon att äta tillsammans med, att handla tillsammans med, att inte ha någon att dela glädje och sorg med. Alla helger, Julen, Påsken mm så är man ensam. Man känner hur livet förändras. Det är många tårar och depression som kommer över en i ensamheten. Skall det vara så? Hur har det kunnat bli så i värdens bästa land? Att vi äldre plötsligt är en belastning i samhället, vi som har arbetat och byggt upp välfärden.
Är det tabu att känna sig ensam
Sociala medier gör ensamheten tydligare än någonsin. Många som är ofrivilligt ensamma skäms över sin situation. Man vill helst gömma sig när alla börjar prata om allt roligt de gjort i helgen.
I stor utsträckning är det tabu att känna sig ensam. Många vågar över huvud taget inte berätta att de saknar vänner. I dag, med det digitala flödet, syns det dessutom mycket mer om du inte har några vänner. Ensamhet har på sätt och vis blivit extra krånglig när du ser andras bilder av lyckliga relationer, vänner och socialt umgänge.
De ensamma männen
Var femte gift man i medelåldern saknar en nära vän, enligt SCB. 17 procent av männen och 11 procent av kvinnorna har ingen nära vän, vilket blir vanligare med stigande ålder och mer tydligt för männen än för kvinnorna. I 65–74-årsåldern har 26 procent av männen och 13 procent av kvinnorna ingen nära vän.
Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios.
Få vuxna vågar erkänna att de inte har några vänner
Av alla skam- och skuldkänslor vi släpar runt på, måste ensamhet vara den tyngsta. Fanns det en värre känsla som barn än att "ingen vill vara med mig"? Vem ställer sig upp ens i vuxen ålder och erkänner: jag har inga vänner?
Detta handlar alltså inte om ofrivilligt singelliv, som säkert är ett tillstånd många vill lämna, men som jämförelsevis får beskrivas som ett lyxproblem. Den som saknar en partner kan få råd, stöd och tröst av vänner och bekanta. Men om man saknar vänner och inte har någon familj, vem pratar man då med?

TACK TILL ALLA som engagerar sig.
Josefin Forsberg,
ordförande

Ordförande har ordet våren 2020

ORDFÖRANDE HAR ORDET

PÅ ÄLDRE DAGAR...........
När man lämnat yrkeslivet och disponerar sin tid även mellan 0800-1700 har vi ju stora möjligheter att umgås. Vi träffas inte bara på helgkvällar utan mitt i veckan på lunch eller fika. För de som så vill finns då stora möjligheter att delta i det sociala livet. Vad pratar vi om då? Jo – krämpor och sjukdomar! Är det friskt? Ja – det är det om man gör det måttligt. Vad diskuterar affärskollegor om inte affärer och när småbarnsmammor träffas pratar de om småbarn förstås! Vi äldre är inte outslitliga och det är självklart att livet fram till 65 satt sina spår. Att vi pratar krämpor och sjukdomar har bidragit till att många myndigheter och andra dragit slutsatserna att äldre = sjuk och vårdbehövande. Vi är 2 miljoner äldre och 200 000 kan betraktas som sjuka och vårdberoende. 10%! 10% som färgar andras syn på oss seniorer.

Är det därför som sjukdomstänkandet är så dominerande inom äldreomsorgen? Äldreomsorgen skall ge oss seniorer stöd så att vi själva kan skapa den vardag vi vill ha. Äldreomsorg får inte bli äldrevård! Men de som behöver vård skall få det!

Äldrevården i framtiden kommer mindre att äga rum på vårdboende utan mer i hemmiljö. För många av oss är detta att föredra och utvecklingen kommer att medföra att vi tvingas dithän. Att vårda äldre är ingen attraktiv syssla och är inte särskilt välbetalt. Färre arbetstagare kommer således att söka sig till vårdboenden. Vi äldre blir fler och fler och de 200 000 ovan är snart 250 000! De måste vårdas på något sätt och varje vårdplats på vårdboende är dyr – mycket dyr. Bristen på arbetskraft, många vårdbehövande och stora kostnader medför att framtidens vårdboende blir hemmet. Redan idag utför anhöriga 80% av det totala vårdbehovet. Hur blir det i framtiden? Nyckeln är välfärdsteknologi!
Alla de stora it-företagen i världen forskar på och utvecklar produkter att använda i vården. Till detta skall läggas E-hälsa! Produkterna är trygghetskameror, sensorer – kopplade till larm - som känner av ändrade förhållanden, fjärrstyrda medicineringar, smarta kontakter m m och det är bara fantasin som kan sätta gränser. Denna tekniska värld hamnar vi i antingen vi vill eller inte och vården kan då tyckas bli mindre human men vad är alternativet?

Ja, på äldre dar har vi tid och kunskap för att leva förebyggande och tänka på att sköta vår hälsa och leva sunt. Därigenom minskar vi risken för att hamna i den tekniska och mindre humana vården. Men här har SPF Seniorerna en stor pedagogisk uppgift, nämligen att förklara för våra medlemmar att om du blir vårdberoende finns bästa möjliga teknik till ditt förfogande och anhöriga blir de som ersätter betald vårdpersonal Det blir då dags att se över den arvoderade anhörigvården.

Björn Falkenström
Ordförande SPF Seniorerna i Helsingborg

Ordförande har ordet Våren 2019

ORDFÖRANDE HAR ORDET VALET 2018 – TRYGGHETSVALET?!

För att över huvud taget diskutera trygghet måste man först konstatera: Vi måste ha ett försvar som står emot yttre hot. Vi måste ha en ordningsmakt som står emot inre hot. Med detta som grund vill vi seniorer leva trygga och fria hela livet. Vi vill fortsätta att bidra till familj och samhälle. Vi vill leva hela livet! Detta kräver trygg ekonomi, tryggt boende och trygg vård och omsorg. Trygg ekonomi Pensionssystemet klarar inte av att betala ut rimliga pensioner. Inkomstgapet mellan löntagare och pensionärer växer. Sverige har sämst pensioner i Norden o s v! Litanian kan göras lång men vad kan vår kommun göra åt detta? Jo, man kan sänka kommunala avgifter och taxor till rimlig nivå. Bättre villkor för Seniorer i kollektivtrafiken t ex. Håll nere avgifter för hemtjänst och färdtjänst är andra exempel. Tryggt boende Bo kvar ska vara en rättighet – flytta en möjlighet Med åren blir det allt viktigare att bo bra. Det fordrar bostäder man kan åldras i och som man har råd med. Ett otillgängligt och dyrt bostadsbestånd med ett ökat antal seniorer med olika krav och önskemål kräver en bostadspolitik som bättre tar hänsyn till seniorers behov. Kommunalt ska man då bygga tillgängligt från början och vid renoveringar. Härutöver kan man arbeta med att undanröja hinder i bostadsområden och kollektivtrafiklägen. Trygg vård och omsorg Vård och omsorg ska ske på seniorens egna villkor. I takt med åldern ökar behovet av vård och omsorg. I Skåne håller Regionen och Helsingborgs stad på med att ta fram nya lokala avtal för att bättre kunna tillgodose patientens behov. En starkare koppling mellan primärvården och kommunen således där patienten ska vara i centrum. I detta sammanhang är maten en viktig faktor. Den skall helst lagas på plats, vara god och näringsrik och seniorer skall ha möjlighet att påverka matsedeln. Kommunala PensionärsRådet (KPR) har ställt frågor till de politiska partierna angående dessa områden och fem andra frågor av äldrepolitisk karaktär. Dessa skriftliga svar skall användas efter valet i en hearing med de partier som kommer att leda Helsingborg. Detta för att så långt möjligt säkerställa att vallöftena uppfylls.

Ordförande har ordet från hösten 2018