Lördagen den 11 febr. 2017 var det återigen dags för bussutflykt till Boxholm och filmvisning från operavärlden . Den här gången var det operett, nämligen "Glada Änkan" från kungliga operan i Stockholm.
Kerstin L, den pigga tjejen, stod som vanligt för resan tillsammans med Vikingbuss. Den eminente chauffören Håkan berättade om dom få sevärdheterna efter vägen . Inte visste jag att Mjölby hade en "kunglig staty" i södra rondellen!!!! Nämligen en "skulptur" av en King Edvard potatis. (till jul får den byta skepnad till gris) Håkan körde ett extra varv för att alla skulle kunna beundra "potatisgrisen"
I Boxholms Folkets Hus bänkade vi oss förväntansfullt för att se operetten. Men många höjde nog på ögonbrynen när det hela började med Wagners "Siegfried" med Brynhildes uppvaknande på valkyrieklippan och med sång av Marianne Hellgren Staykov. Det hela avbröts sedan av att en sångare fick vinterkräksjukan och operans ledning fick tänka om och göra en annan och modern version av "Glada Änkan" istället.
Henrik Dorsins bearbetning av 2017 års operett är en mycket fri tolkning av originalet och han har genialt svidat om texten till en satir om konstens vedermödor och fyndiga detaljer gör att han komiskt träffar rätt. Det enda som är kvar är Frans Leha´rs odödliga melodier och kärlekskomedin mellan Hanna Glavari (änkan) och greve Danilo Danilowitch.
Kungliga Operan i Stockholm har som andra teatrar fått kämpa med ekonomin. Det gjorde även Theater an der Wien år 1900. Då ombads Frans Leha´r att skriva något lättsamt så folk ville se deras uppsättningar igen. Det är ironiskt att det ska krävas en ombearbetad operett för att kanske göra Kungliga Operan i Stockholm populär igen!?
Henrik Dorsin spelar operachefen Benny Zetterberg med den äran och sjunger också med sin oskolade röst riktigt bra!
Elin Rombo gör operadivan Hanna Glavari (änkan) lysande och sjunger "Viljasången" på en soptipp!!
Jeremy Carpenter gör den skitstövelaktige regissören från en förortsteater i Hökarängen och har sitt "vattenhål" på pizzeria Maxim. I originalet skulle han vara greve Danilo från det lilla riket Pontevedro.
Operachefens allt-i-allo Catarina Njegus roll sjöngs och spelades av Mirjam Treichl och hennes framåtlutande knatande över scenen i knytblus och stadiga skor var obetalbart. När det uppdagas att hon är kär i operachefen Benny och sjunger om hans heta läppar, framkallar det publikens munterhet. Med all rätt!
Ole Anders Tandberg som regissör har fått till en blandning av trams och briljans och Joakim Unander leder Hovkapellet från Wagners "Siegfried" till "Änkans" valser med den äran.
Mingel, ostpaj, dricka och kaffe i pausen gjorde lördagen extra festlig. Efter föreställningen väntade Håkan utanför med bussen för hemresa. När vi åter var i potatisrondellen i Mjölby påpekade han hur vacker "potatisskulpturen" var i kvällsbelysning! Kan undra hur många Mjölbybor det är som önskar att en långtradare skulle sladda in och göra "potatismos" av den?

Ulla Löfstrand