Brev till medlemmarna

Kära SPF-kamrater! För en dryg vecka sedan hade vi i SPF S:t Ragnhild vårt sista styrelsemöte för säsongen. Med Corona-sittning hemma i ordförandens trädgård. Vi har inte setts i verkliga livet sedan i mars månad. Det vill säga då när Coronan gjorde sitt inträde i våra kretsar och allting stannade av. Det har gått hela tre månader sedan dess. Vi har hörts av på telefon och några möten i mindre grupper har också ägt rum. Inte precis så att vi längtat efter varandra, men det var mycket trevligt att ses igen och hela styrelsen ställde upp mangrannt.

  • En pion i full blom 2020

Söderköping 2020 06 20

Kära SPF-kamrater,

För en dryg vecka sedan hade vi i SPF S:t Ragnhild vårt sista styrelsemöte för säsongen. Med Corona-sittning hemma i ordförandens trädgård. Vi har inte setts i verkliga livet sedan i mars månad. Det vill säga då när Coronan gjorde sitt inträde i våra kretsar och allting stannade av. Det har gått hela tre månader sedan dess. Vi har hörts av på telefon och några möten i mindre grupper har också ägt rum. Inte precis så att vi längtat efter varandra, men det var mycket trevligt att ses igen och hela styrelsen ställde upp mangrannt.

Vad har då hänt sedan sist? Ja, praktiskt taget allt gick i stå fr.o.m. mars. Inga månadsmöten, inga cirklar, inga resor, inga fysiska gruppaktiviteter och ingen körsång. Ett litet lysande undantag är väl att boulen har startat upp igen - nu på måndagar. Alla undrar när vi ska komma igång igen både med våra övriga aktiviteter och även livet i stort. Det har vi ju tyvärr inte facit på. Vi får hålla tummarna, lyssna på Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten och självklart rätta in oss i ledet.

Vi uppmanas att inte besöka våra äldre utan hålla kontakt med nära och kära via telefon och Skype, Facetime och vad det heter. Nu hör vi ju själva till de äldre och får avhålla oss från att träffa föräldrar (min mamma är nyss fyllda 92 år), barn och barnbarn annat än på håll och helst då utomhus. Det är så jag gör. Telefon känns som ett dåligt surrogat för fysisk närhet, men är det det som gäller för att hålla oss friska så får det vara så. Jag tänker att det ändå är övergående.

Personligen lider jag av att inte kunna åka på resor eller göra utflykter i den utsträckning jag är van vid. I stället får jag läsa böcker, se om gamla TV-serier, rensa i lådor och garderober, pyssla i trädgården och ringa runt bland vänner jag inte träffat på flera år. Inte minst det sistnämna har varit givande. I april/maj kunde jag sitta i timtal och "glo" efter älgar bland tallstammarna uppe vid Ångermanälven. Faktum är att det blir ett bestående minne som dessutom var lärorikt. Eftersom det var ett tyst program utan speaker fick man ju själv hitta kunskap genom att googla fram sina undringar. Jag känner mig påläst om skogens konung – om jag får säga det själv.

Nu i dagarna lättar FHM på resereglerna och vi ska kanske snart kunna börja röra på oss igen (om vi är välkomna vill säga), men personligen känns det som jag vill avvakta lite till. Jag fortsätter att hålla avstånd, resa ensam i bilen och handla online. Inte billigt och inte miljövänligt alla gånger, men så får det bli.

Förhoppningsvis får vi en bra sommar med svenskt lagom med sol och lagom med regn och tills vi ses igen önskar jag att alla håller sig friska och vid gott mod.

Med vänliga hälsningar

SPF S.t Ragnhilds Styrelse

gm. Britt-Marie Brauns