Hemliga resan 2024

Så var det då dags för årets hemliga resa. Denna strålande vackra morgon åkte en nästan fullsatt buss mot Huskvarna och museet där. På vägen dit hann vi med en fikapaus i Brahehus. Efter besöket på museet intogs lunch på restaurang Stockmakaren. På hemvägen blev det åter kaffepaus, denna gång i Vadstena.

  • Första stoppet blev vid Brahehus med utsikt över Vättern och Visingsö.
  • Där blev det kaffe med bensträckare.
  • Vi samlades för ett gruppfoto med Vättern som bakgrund. Jag tror alla är med, förutom Anders Rickard som fick hålla i kameran.
  • Då var vi framme vid resans egentliga mål, Huskvarna museum.
  • Göran introducerar Per som engagerat och humoristiskt sätt guidade oss genom Huskvarnas historia
  • Här har vi kommit tillbaka till nutid och produkter som produceras i dag.
  • Nu kommer det bli en del MC. Här provsitter Kjell en Husqvarna av äldre snitt.
  • Arne & Arne har tagit var sin mc i besittning. Arne O har tagit störtkruka av mjukismodell medan Arne A klarar sig utan.
  • Berit vågar sig inte på att ta en tur på egen hand.....
  • Så det var väl tur jag kom förbi.
  • Nu lämnar vi motorcyklarna och går in i ett äldre kök. Även där var Husqvarna i högsta grad delaktig med diverse köksmaskiner.
  • Nu har vi kommit till "ett sånt där kök hade vi".
  • En sådan här vacker spis var det nog inte många av oss haft. En spis med värmeskåp på skorstenen.
  • Dessa symaskiner lär ha följt John Bauer och hans familj i djupet, 1918, när ångbåten Per Brahe sjönk på ett stormigt Vättern. Den bakre maskinen såg likadan ut som främre innan den blev rengjord.
  • Silverpilen, min och många 16-åringars fortskaffningsmedel på 60-talet. 175cc fick väga högst 75kg.
  • Lyxvarianten av lätt mc, Guldpilen 200cc en ouppnåelig dröm för många grabbar.
  • När man fyllde tung mc, 18 år, kanske en sån här vore något?
  • Bara en liten bit uppför backen från museet låg restaurang Stockmakaren, där vi intog lunchen
  • Solen gassade utanför Stockmakaren. Skönt att komma in i en sval buss.
  • Sedan bar det iväg till Rudenstams bär & fruktodlingar. Så imponerande, nästan som hemma på tomten...
  • I raka rader, tuktade för att kunna handplockas.
  • Tätt som vindruvor satt dom, äpplena.
  • Med medelhavsvärme smakar en glass fantastiskt.
  • Färden gick vidare till Vadstena och Café Hamilton. Därifrån var det många som gick med en påse full med surdegsbröd.
  • På Café Hamilton kan man sitta och uggla...
  • Jag tror det var Tomtens bror, Anders, som styrde bussen så förtjänstfullt. Lika som bär bara mer välrakad?
  • Första stoppet blev vid Brahehus med utsikt över Vättern och Visingsö.
  • Där blev det kaffe med bensträckare.
  • Vi samlades för ett gruppfoto med Vättern som bakgrund. Jag tror alla är med, förutom Anders Rickard som fick hålla i kameran.
  • Då var vi framme vid resans egentliga mål, Huskvarna museum.
  • Göran introducerar Per som engagerat och humoristiskt sätt guidade oss genom Huskvarnas historia
  • Här har vi kommit tillbaka till nutid och produkter som produceras i dag.
  • Nu kommer det bli en del MC. Här provsitter Kjell en Husqvarna av äldre snitt.
  • Arne & Arne har tagit var sin mc i besittning. Arne O har tagit störtkruka av mjukismodell medan Arne A klarar sig utan.
  • Berit vågar sig inte på att ta en tur på egen hand.....
  • Så det var väl tur jag kom förbi.
  • Nu lämnar vi motorcyklarna och går in i ett äldre kök. Även där var Husqvarna i högsta grad delaktig med diverse köksmaskiner.
  • Nu har vi kommit till "ett sånt där kök hade vi".
  • En sådan här vacker spis var det nog inte många av oss haft. En spis med värmeskåp på skorstenen.
  • Dessa symaskiner lär ha följt John Bauer och hans familj i djupet, 1918, när ångbåten Per Brahe sjönk på ett stormigt Vättern. Den bakre maskinen såg likadan ut som främre innan den blev rengjord.
  • Silverpilen, min och många 16-åringars fortskaffningsmedel på 60-talet. 175cc fick väga högst 75kg.
  • Lyxvarianten av lätt mc, Guldpilen 200cc en ouppnåelig dröm för många grabbar.
  • När man fyllde tung mc, 18 år, kanske en sån här vore något?
  • Bara en liten bit uppför backen från museet låg restaurang Stockmakaren, där vi intog lunchen
  • Solen gassade utanför Stockmakaren. Skönt att komma in i en sval buss.
  • Sedan bar det iväg till Rudenstams bär & fruktodlingar. Så imponerande, nästan som hemma på tomten...
  • I raka rader, tuktade för att kunna handplockas.
  • Tätt som vindruvor satt dom, äpplena.
  • Med medelhavsvärme smakar en glass fantastiskt.
  • Färden gick vidare till Vadstena och Café Hamilton. Därifrån var det många som gick med en påse full med surdegsbröd.
  • På Café Hamilton kan man sitta och uggla...
  • Jag tror det var Tomtens bror, Anders, som styrde bussen så förtjänstfullt. Lika som bär bara mer välrakad?